Dokumentera: Mina anteckningar rörande mina elevers läsning

1997 började jag göra ”läsanalyser” av hur mina elever läste. Jag gjorde det efter att ha lyckats få en elev att lära sig läsa och att jag blev känd för att få elever att läsa. Men jag ville veta om deras läsförmåga och hur den kunde utvecklas. Därför gjorde jag en slags läsanalys som jag nu visar er ett exempel på. Jag har många olika sätt att göra analyserna.

Eleverna ville verkligen ha dessa analyser. Varje dag bad de mig att göra dem. Därför gjorde jag det med dem varje dag.  Varje dag läste jag med fem – sju elever. Under en vecka hade hela klassen läst tillsammans med mig och fått läsanalyser och individuella textsamtal. Genom arbetet lärde vi oss att tillsammans lyssna på varandras läsning och eleverna lärde sig att göra analyser tillsammans, i olika hög grad.

Detta var mina anteckningar efter en lässtund med en elev, mina anteckningar och för att fundera över vad jag kan bidra med i undervisningen, vad de olika eleverna kan behöva, ihop och var för sig:

Jag skrev upp;

Namn: xxx

Datum: 15 februari 2010

Text: Elevens självvalda bok – titel:

Text jag utmanar med: En liknande text, en tidningsartikel och en annan bok av liknade slag

Relation: Eleven och jag känner inte varandra men eleven har sökt upp mig för att få sin läsning förklarad och beskriven.

Initiativ: På elevens initiativ

Detta ser jag av läsningen, här är ett exempel:

  • eleven rättar sig själv då eleven inte förstår, läser om
  • kan läsa ord som global uppvärmning, koldioxid, fossilt bränsle, översvämningar, övervaka utveckling, rapportera händelseförlopp, händelseutveckling
  • eleven hittar tillbaka till texten om jag avbryter och samtalar med eleven om texten
  • kan sökläsa och hitta ord jag frågar om
  • På frågan om ett annat sätt att förklara ”rapportera händelseförloppet” och eleven säger: man ska kunna berätta om händelserna
  • eleven läser med inlevelse och man kan höra utropstecken och frågetecken
  • … eleven kan förklara hur man använder tre prickar – man blir avbruten, man behöver tänka. Eleven kan skriva några beskrivningar om hur man använder skiljetecknet.
  • eleven kan skapa samband mellan bild och text

Vi går igenom det jag har sett och eleven får förklara, påverka och bekräfta om det jag sett stämmer eller inte stämmer. Vi undertecknar båda och spar varsitt till nästa möte. Den här eleven fick ett lässamtal med mig efter att ha sökt upp mig. Många elever har sökt upp mig för att få en slags bild över sin läsförmåga. Det har lärt mig mycket för jag har varit frågvis och undrande. Min utgångspunkt har varit att se till elevens kunnande och i mina läraranteckningar har jag noterat vad jag ska undervisa om, kanske för den enskilde eleven men ofta för hela klassen.

För att göra det här hade jag kopior av den text eleven läste. Där noterade jag allt som ägde rum kring läsningen. Här är en läsanalys av en matematiktext.

P1130316

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Kommunikationen, Lärande, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska samtal, Redskapen, Strategier, Styrdokumenten, Svenska, Svenskämnet, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.