… och så öppnade jag sidan och läste …

Körling fotograferar 2011

Idag köpte jag tre böcker;

  • Åsbrinks bok 1947
  • Liffner Blåst!
  • Knausgård Om vintern

Jag slog på måfå upp en sida, som jag brukar, och läste detta, och rakt in i det vibrerande lärarhjärtat hamnade den:

Att följa sitt barn till skolan den första dagen, som vi förhoppningsvis en dag ska göra med dig, är ett minnesvärt ögonblick för föräldrarna, men också hjärtskärande, för därinne där de ska tillbringa sina flesta dagar de kommande femton åren måste de klara sig själva. Det är först och främst det de ska lära sig, tänker jag, att vara tillsammans med andra – för kunskapen i i sig är inte så viktig, den får de med sig förr eller senare i alla fall. För ett par år sedan hade en av dina systrar det svårt, jag såg det, men kunde inte göra någonting åt det. Det var några flickor hon gärna ville vara tillsammans med. Ibland lekte de med henne, då var hon fylld av glädje, ibland lekte de inte med henne, då gick hon för sig själv på skolgården, satt ensam i biblioteket och läste på lunchrasterna.

Knausgård; om vintern, 2016

Det här inlägget postades i Barns sorg är randig, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.