Paul Auster om att berätta sagor: ”Ett enkelt språng in i fantasin”

Det är fint detta jag läser i Paul Austers bok Att uppfinna ensamheten, Minnets bok, 2002:

Om en kvinnas röst som berättar sagor har makt att föda barn till världen, är det också sant att ett barn har makt att få sagor att leva. Det sägs att en människa skulle bli vansinnig om hon inte kunde drömma om natten. På samma sätt kommer ett barn som aldrig fått lov att träda in i fantasins värld aldrig att komma till rätta med den verkliga. Ett barns behov av sagor är lika grundläggande som dess behov av mat och det ger sig till känna på samma sätt som hunger gör. Berätta en saga, säger barnet. Berätta en saga. Berätta en saga, pappa, snälla. Fadern sätter sig då ned och berättar en saga för sin son. Eller så lägger han sig ned i mörkret bredvid honom, båda två i pojkens säng, och börjar tala, som om inget annat fanns kvar av världen än hans röst som berättar en saga i mörkret för sin son. Ofta är det en påhittad saga eller ett äventyr. Men ofta är det inte heller mer än ett enkelt språng in i fantasin. Det var en gång en …

Paul Auster, Minnets bok, 2002 sid 219

 

Det här inlägget postades i 90 sekunders högläsning, Högläsning, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.