”Nej, jag gillar inte högläsning”

– Jag gillar inte högläsning.

Barn tänker och tycker om det vi gör i skolan. Ofta stannar vi vid första åsikten. Som här. Eleven säger att hen inte gillar högläsning. Om vi inte värderar och tar illa vid oss utan lyssnar och frågar vidare kommer vi att få veta varför. Då kan vi få oss en tankeställare och utveckla undervisningen.

– Berätta!

– Jag vill se texten som man får lyssna till. Jag älskar verkligen att läsa och jag sitter hela tiden och undrar varför jag inte får se texten. Då skulle jag tycka att det vara jätteroligt att lyssna.

Eleven kan, om vi vill, påverka undervisningen och vi kan få vara kreativa och tänka hur vi kan göra så att högläsningen får den dimension som eleven önskar. Och i de faktaböcker vi läser kan läraren alltid läsa högt ur dem och de böckerna finns ju för alla. Det blir en ingång för eleverna att lyssna och lära och när de läser på egen hand den repetition de kan behöva.

Och vill vi kan vi låta dem som vill läsa texten följa med i den:

  • Ha en extra bok av högläsningsboken som cirkulerar bland lyssnarna
  • Kopiera upp några sidor för anteckningar och medläsande
  • Och om eleven inte vill sluta läsa när vi gör det är det tillåtet att läsa vidare på egen hand
  • Skriva av texten och visa den interaktivt
  • Skaffa en kamera som visar upp boken direkt på tavlan och låta de som vill läsa med.
  • Låta elever sitta intill läraren och titta ner i boken samtidigt som läraren högläser
  • Att som lärare slå sig ner bland eleverna och lägga fram boken så att det går att följa med i den

Hej HOPP!/Anne-Marie

Det här inlägget postades i Kommunikationen, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Strategier, Styrdokumenten, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen, Väck läshungern och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.