TEXTSAMTAL: Sargassohavet och allt som går att upptäcka

Sargassohavet är nämligen ett hav som mer än ett tydligt definierat vattenområde är ett hav i havet. Var det börjar och var det slutar är inte helt lätt att säga då det inte låter sig fångas av den vanliga världens mått.

Det ligger en bit nordost om Kuba och Bahamas, över om den nordamerikanska kusten, men det är samtidigt en plats i rörelse. Med Sargassohavet är det som med drömmen, du kan sällan helt säkert säga exakt när du träder in eller ut, du kan bara veta att du varit där.

Denna flyktighet beror på att Sargassohavet är ett hav utan landgränser, avgränsat endast av fyra mäktiga strömmar. I väster den livgivande Golfströmmen, i norr den förgrening som kallas Nordatlantiska driften, i öster Kanarieströmmen och i söder Nordatlantiska ekvatorialströmmen.

Fem miljoner kvadratkilometer stort rör sig Sargassohavet som en varm och långsam virvel inuti denna slutna cirkel av strömmar. Det som kommer in här kommer inte alltid så lätt ut.

Denna skönlitterära/faktatext text som inleder Patrik Svensson kritikerrosade bok Ålevangeliet, 2019 kan inspirera både lärare och elever att undersöka så många innehåll. Läs texten högt för eleverna samtidigt som du projicerar den på tavlan. Låna texten härifrån och gör en presentation som gör texten rättvisa. Glöm inte att ange författarens namn och ur vilken bok texten är hämtad. Läs många gånger och låt eleverna tala fritt om textens innehåll. Läs också texten för elever i de lägre åldrarna. De njuter av ord som Sargasso, som är roligt att säga och uttala. De yngre eleverna har också mer ”fria” tankar om varför ett hav kan ligga i ett hav och ge sina förklaringar.

Här är frågor att ställa och diskutera:

  • Det är inte så lätt att ta sig ut – Liknelser till svarta hål – går det att göra svarta hål begripliga här på jorden?
  • sluten cirkel av strömmar – vad är det som förklaras och hur förstår vi denna cirkel? Vilka krafter är rådande?
  • Drömmens innehåll och gräns mellan dröm, vakendröm, dagdröm och verklighet?
  • Ett hav i ett hav – hur bestäms ett hav och vad behövs för att ett hav ska kunna vara ett hav i ett annat hav? Specifika egenskaper? Generella aspekter?
  • Den vanliga världens mått? Vilka är det? Vad har världen för gemensamma mått och vilka mått är inte gemensamma? Hur uppstår gemenskapen kring ett mått? Vad betyder Franska revolutionen i sammanhanget rörande mått och beslut om mått?
  • Förklara nordost, öster, söder och andra riktningar och hur de relaterar till varandra?
  • Om Sargassohavet är fem miljoner kvadratkilometer – hur har man tänkt rörande måtten då havet inte låter sig begränsas? (Här är det naturligtvis så att fem miljoner inte beskriver något exakt vilket fem miljoner faktiskt visar. Hade man kunnat mäta exakt hade siffrorna varit fler eftersom det inte är troligt att siffran 5 miljoner är de exakta).
  • Sargasso – hur kan det namnet ha uppstått och varför behövs en defintion av ett hav i ett hav?
  • Hur upptäcker man ett hav i ett hav?
  • Beskriv en virvel och fundera över visp och trumma? Fundera över väderfenomen?
  • Strömmarna är viktiga och ska uppmärksammas. Hur kommer det sig att Golfströmmen är livgivande? Vad menas med det? Vilken funktion har strömmar? Möts strömmarna?
  • Var ligger den Nordatlantiska ekvatorialströmmen? (En fråga som gör att vi uppmärksammar namn och begrepp. Ekvatorn exempelvis).
  • Hur använder vi ordet ”förgrening” i andra sammanhang än författarens? Ge exempel på när och kring vad?
  • osv

Var lyhörd och delta autentiskt i samtalet där texten är i fokus. Textsamtal inkluderar läraren. Det är det fina med textsamtalen. Alla utvecklas i relation till innehållet. Vill du veta hur namnet uppstod måste du läsa fortsättningen av den bok jag just nu läser.

Hej HOPP

Anne-Marie Körling

Det här inlägget postades i GEOGRAFI textsamtal, Lärarens språk, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Pedagogiska samtal, Textsamtal, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.