Digital föreläsning och hur blev det?

Då jag föreläser brukar jag skapa dialog och samspel med dem jag föreläser för. Det är en aktivitet jag strävar efter. Som föreläsare känner jag av reaktioner och värnar frågorna och därför är jag beroende av det gemensamma rummet och ögonkontakt med de som lyssnar.

Nyligen höll jag en digital föreläsning. Saknade allt det som möjliggörs då vi möts i det gemensamma. Så jag funderade över hur det blev och frågade rektorn. Blev glad över återkopplingen som jag behövde denna gång:

Det blev alldeles toppen! Du snurrade igång idéer och tankar precis så som jag hoppats.
Arbetslagslagen har presenterat sina språkutvecklings aktiviteter för varandra och vi är definitivt på gång med något himla bra!
Pedagogiska samtal är inplanerade om språk för hela läsåret och i arbetslagen stämmer de av enligt mötesstrukturen. Nuläge är gjort genom elevintervjuer framförallt i arbetslagen.
Och alla ämnen är på gång och det är nästan det bästa av allt. Att höra idrottslärararns diskutera språkutveckling gör mig som idrottslärare och skolledare lycklig.

Hej HOPP

Anne-Marie Körling

Det här inlägget postades i Anpassning, Föreläsningar jag ger, Formativ bedömning, Inkludering, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogiska miljöer, Relationer och vänskap och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.