Riv av etiketterna som sätt på elever, lärare och skolor

I Läraren inom mig, 2014 skriver jag:

Vi borde lära oss att se om, se på nytt och återse varandra i skolan. Såväl i kollegiet som med eleverna. Vi kan aktivt medverka till att riva av etiketter som fastnat på eleverna, på lärare och på skolor. Vi kan berätta oss till förändring.

På en buss sitter en mamma och en pojke. Pojken är fin i sina nya kläder. Han sitter med den nya skolryggsäcken i knäet. Hans mamma ler ömt mot honom. Ler också mot mig,

– Ni ser så glada ut, säger jag.

De nickar. De är glada. De är på väg till den första skoldagen. De har hört så mycket gott om skolan. De känner hopp.

Oavsett, vad, hur och varför, ska skolan leva upp till att mötet med de här två resenärerna fortsätter att betyda hopp; att skolan är lika viktig som de tänker sig den. Det är skolans uppgift.

Ur Läraren inom mig, Pedagogiska berättelser, s. 224  

Boken är nedsatt i pris. För en hundralapp kan du köpa den.

HEJ HOPP!

Anne-Marie Körling

 

Det här inlägget postades i Anpassning, Föreläsningar jag ger, Kommunikationen, Läraren inom mig, 2014, Skolyrken i litteraturen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.