Hur jag ser ut

Utsikt inifrån - Körling fotograferar en kall, kall dag den 19 februari 2010Körling ser ut - körling fotograferar 2010Körling är innanför - körling fotograferar 2010

Jag ser ut en vintrig dag – kallt, kallt, kallt. Jag ser ut och jag ser ut som jag gör där jag ser ut. Idag fick jag pröva att bära burka. Jag stod så länge jag stod ut att bära den. Jag såg ut mot världen så begränsad. Jag anade en distans jag inte önskade. Jag vill se och bli sedd! Simple as that!

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Autodidakten, Verkligheten och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar på Hur jag ser ut

  1. J,M,V skriver:

    Vilken tur att du inte står ute och fryser. Om du var en sann lärare i klassrummet skulle jag bli orolig. Det skulle vara synd om de små barnen. För det är viktigt att de får en bra start i livet. Det finns en risk att barn kan få en traumatisk upplevelse om en lärare har en burka eller dylikt. Min ståndpunkt är att en lärare visar sitt ansikte.

    Men skulle själv vilja prova på att bära en burka. Men är rädd för att man skulle känna sig instängd. Men tursamt nog lever vi i ett fritt land med fri religonsfrihet och yttrandefrihet. Men det är också ett ansvar gentemot sina medmänniskor.

Kommentarer är stängda.