Jag grubblar på våra ord. Om det är en skola för alla så förstår jag inte orden som krupit in i pedagogiken – vad betyder inkludering och exkludering i en skola för alla? Ord som kryper in i verksamheter ska också förvaltas i dessa verkligheter. Nu behöver vi andra ord i en skola för alla – vi måste förtydliga att vi inkluderar. I och med att inkluderingen kom så betydde det också att motsatsen fanns – exkluderingen!
Anne-Marie
Ordvalet har betydelse.
Det slarvigt sagda är det slarvigt tänkta. Vi har en tendens att inte väga orden på guldvåg innan vi använder dem. Ibland blir de pompösa deklarationer över något som inte går att förverkliga tänker Plura.
Eller så är det så att i och med att inkluderingen kom så blev exkluderingen synlig.
Det går inte längre att säga en skola för alla när man egentligen menar en skola för de flesta.
Håller med fullt ut. En skola för alla har blivit en vision. Den ska bli verklighet. Har vi råd med något annat. Vad har vi vår vuxenhet till och hur ser vi på barnets rätt här och nu och för framtiden som vuxen. A-M
Ordet inkludering föddes i 1980-talets USA där krav började ställas på att skolan och samhället ständigt måste anpassa sin verksamhet så att alla elever får känna gemenskap och delaktighet. I och med Salamancadeklarationen 1994 blev ordet spritt runt om i världen. Men detta visste du säkert 🙂 Den svenska översättningen av deklarationen blev integrering av någon anledning. De pedagogiska forskarna (ex Claes Nilholm, Bengt Persson) menar att integrering betyder att elever i behov av särskilt stöd ska anpassa sig till skolan medan inkludering ska ses som att skolan ska forma sig efter den mångfald av barn som finns där. Men precis som en skola för alla har blivit en vision har inte inkludering i ordets rätta bemärkelse fått fäste i skolorna. Tyvärr verkar det som om den nya skollagen och läroplanerna är ytterligare ett steg bort från detta då det skiner igenom att avskiljning av elever som utmanar läroplanen är tillåtet.