Jag är barnsligt förtjust i det som barn gör. Jag har alldeles nyss åkt karusell. Det betyder att jag frångått det där vuxna att stå bredvid och titta på. Vinka glatt åt någon liten unge som får göra allt det där roliga. Häromdagen åkte jag karusell utan att ens ha ett litet barn som alibi för min handling. Jag satt på en hög häst och den gungande i någon slags galopp runt, runt. Jag skrattade gott. Sedan drack jag kaffe på ett fik. Det var lagom vuxet. Jag är en treåring som dricker svart kaffe! Så är det. Och julen är liksom så fylld av sådant som gör barn glada. Därför är det gott att förstå sig själv som barn.
Därför blir dagens ord ett slags gensvar på barnslig: Vuxlig!
Jag har alltid tyckt att berg och dalbanor är härligare än karuseller men jag minns allt när vi lyckades få med oss morfar i en riktig svängom. Ögonen lyste som på vilket barn som helst.
Men så underbart. Lyckliga morfar! A-M