”Skolan tillhör elevens hemområde”

… skolan som nyckelplats för utveckling av unga människor.

Clarence Crafoord, psykiater, (1997) skriver om platsernas betydelse i boken Platser för vårt liv, tankar om inre och yttre platser i tillvaron. I den läser jag om skolans betydelse för skolbarnet:

Skolan som en respektfull plats

Barn är inställda på att skolan är en plats för arbete och väntar sig att man ställer krav på dem. Att skolan är en plats för ett visst allvar. Jag kan därför tycka att det är ett slags brist på respekt och ett svek mot barnen att skolan anstränger sig att vara så lekfull och aktar sig för att ställa krav på barnen och att den indirekt förespeglar barnen att de inte behöver arbeta.

Kanske vore det mer respektfullt mot barnen att svara upp mot deras förväntan på att skolan är en arbetsplats och att deras arbete är att följa undervisningen.

Jag funderar över de gånger då jag mött skolor som har långsamma skolstarter, dvs, att skolan ska mjukstarta. Detta kan och blir ofta något som inte stämmer med elevens förväntan om att få lära sig. Med skolans innehåll kommer lärandet i olika ämnen men också i grunderna till att läsa, skriva och räkna. Eleverna vet att det är i skolan de kommer att få lära sig.

Barnets namn skapar plats

Med barnets början i skolan följer det viktiga namnet. Barnets namn finns på krokar, bänkar och stolar. Personligen tycker jag att namnet är det viktigaste en lärare har att lära sig. Namnet är barnets rätt att vara och existera. Ofta då jag handleder i undervisningen kan jag se att vissa barn aldrig blir omnämnda där andra är överrepresenterade och får höra sitt namn om och om igen, sällan i andra sammanhang än reglering.

Genom namnet får barnet en hemtillhörighet och skolan blir barnets, hennes hemområde. Vi kan aldrig säga barnets namn tillräckligt ofta. Därför ska vi använda barnets namn oftare än ofta.

Skolvägens plats

Vägen mellan hem och skola är en bro mellan två världar skriver författaren. Jag tänker att det är få är de barn som går till skolan själva men med ökad ålder kommer elever till skolan på egen hand. Clarence Crawfoord skriver:

Skolvägen är en mellanvärld, ett mellanområde för lek och skapande och bearbetning av det som skett i skolan.

Ämnet som en plats

Utifrån det jag läser tänker jag på ämnet som en plats. Det kanske inte är så vi tänker om ett ämne: att det också är en plats. Elever kan älska sina ämnen och känna sig trygga och hemma när just detta är innehållet för lektionen. För en del elever är själva ämnet de upptäckt också en trygg plats där de känner sig hemma. Men det betyder inte att man ska vara ensam där. En lärare, en klasskamrat är vänner i ämnet.

En plats för 13-åringen

Författaren skriver att 13-årsåldern

är i människans liv de mest känsliga perioderna, en tid av bräcklig övergång från barn till vuxenliv.

/ … /

Den kräver en förstående och seende vuxen omgivning, en lyhörd vuxen som kontrast till en vacklande och ofta grym kamratgrupp.

Författaren menar att eleverna blir hemlösa och hänvisade till att vandra mellan olika lärosalar, ofta i olika grupper. Det betyder att den kontinuitet de haft i de tidigare skolåren med en egen bänk och ett eget klassrum och där den egna klassläraren. Detta menar författaren bryts vid olämpligaste möjliga tidpunkt.

 

Jag tänker vidare.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Posted in Barns rättigheter, Kollegialt lärande, konflikthantering i skolan, Modellerna, Om jag vore rektor, Ordning och reda | Tagged , , | Leave a comment

Snacka om söndagar: Tage Danielssons söndagar

Jag älskar att läsa kapitelrubriker. Här har jag läst de som Tage Danielsson skrivit i boken Tage Danielssons postilla, Profana predikningar och betraktelser. Så här ser boken ut och i mitten finns en underfundig teckning och illustration av självaste Tage. Det är Per Åhlin som har gjort den och alla andra lika underfundiga bilder i självaste boken.

 

Särskilt roligt är det att också läsa dagens text som följer precis inpå rubriken. De här är bara för att läsa, eller högläsa för totalt ointresserade elever som håller masken när de blir intresserade och när de långsamt förstår att man kan skriva om en söndag och att de också får göra det. Men bara om de frågar. Begäret ska vara deras. Vi lärare kommer med ett retsamt innehåll. Läs detta för dig själv.

Vilket kapitel vill du lyssna till? Så kan man också fråga eleverna.

  • De heliga kornas söndag
  • Preventivsöndag
  • Organisationssöndagen
  • Nykterhetssöndagen
  • Söndagen efter
  • Plastsöndagen
  • Fastesöndagen
  • Första söndagen efter fastan
  • Stressöndagen
  • Civilförsvarssöndagen
  • Kungasöndagen
  • Äldre revolutionärers söndag
  • Yngre revolutionärers söndag
  • Könsrollernas söndag (Tage Danielsson skriver; På grund av ämnets ömtåliga karaktär kommer vi efter den gemensamma sången att uppdela predikan i två avdelningar. endast för herrar kl. 11.15, endast för damer kl. 11.45. Damerna får vänta utanför under tiden.)
  • Vårsöndagen
  • Äggsöndagen
  • Sunda kroppens söndag
  • Sunda själens söndag
  • Minoriteternas söndag (Under kapitlets rubrik kan man läsa om ”Dagens text: Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi bli” och därefter läsa om den församlingsbo som har tröttnat: ”I hela mitt liv har jag försökt att bli med i en majoritet någon enda gång, men det är som förgjort. Jag har liksom fått stå utanför fönstret och längtande blicka in på majoritetens glada fest.” Sen fortsätter den underbara berättelsen om just hur det är att också bidra till eländet.
  • Trivselsöndagen
  • Den heliga enfalden söndag
  • Första söndagen efter enfaldigheten
  • Familjesöndagen
  • De som inte kan sluta rökas söndag – ”Dagens text: Det finns många sätt att leka med döden, men störst av dem är tjärleken.”
  • Den heliga storsmockans söndag
  • Sommarsöndagen
  • Sexualsöndagen
  • Snälla människors söndag
  • Klara ögons söndag – ”Dagens text: DET FINNS SÅ MYCKET VACKERT ATT SE HÄR I VÄRLDEN, EN HEL DEL FULT OCKSÅ, MEN DET BEHÖVER MAN JU INTE DIREKT STÄLLA SIG OCH STIRRA PÅ.”
  • Långa örons söndag
  • Luktsöndagen (Oj så roliga förslag Tage Danielsson ger på vilka dofter vi kan insupa en söndag som denna: ”Mögliga registerkort i bostadsförmedlingen. Mosade bananer. En nypa vårdimma. Våta vintervantar.”
  • Goda smakens söndag
  • Känselsöndagen
  • Sjätte sinnets söndag
  • De fåvitska jungfrurnas söndag
  • Ombudssöndagen
  • Klämkäcksöndagen
  • Stora ljugsöndagen
  • Lilla ljugsöndagen
  • Höstsöndagen (Dagens text: GLÄD DIG I DIN VISSNING, TY SNART SKA DU VARA INSNÖAD)
  • Blå dunsters söndag
  • Kappan efter vinden söndag (Dagens text: DET ÄR ETT HELVETE NÄR DET ÄR STILTJE)
  • Menlösa barns söndag
  • Den breda massans söndag
  • Alla glada tomtars söndag
  • Apparatsöndagen
  • Vintersöndagen
  • Ensamma damers söndag
  • Söndagen efter dopparedagen
  • Den sista söndagen på det gamla året

Tack och lov för att texterna finns kvar och det underfundiga som kommer med dem. Så här skriver Tage Danielsson i sitt förord:

Posted in 90 sekunders högläsning, Högläsning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Synligt läsande | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Internationella barnboksdagen fortsätter dag efter dag efter dag

Tack alla författare som skriver så att vi häpnar, skräms, blir nyfikna och gör att vi lutar oss över det gemensamma och får ett innehåll att prata om. En gemenskap över alla gränser. Åldern betyder inget alls när vi läser.

Tack alla illustratörer som får oss att bilda oss, känna, tänka och omedelbart kliva in i äventyret.

Det finns så många, många böcker jag vill lyfta, sprida och hylla. Här är ett urval:

Tack för att

vi får moln att äta

en komet att bli rädda för,

En Pippi Långstrump att låna styrka av

en brorsa som också är en kung,

en jacka som är köpt på realisation,

en grop som barnen älskar

en mätarlarv som ger sig ut på ett grönt blad,

magiska gympaskor som ger ett märkligt mod,

en resa som är läskig och känns fel,

en ensam farbror på en trapp,

en liten, liten gumma med en liten, liten stäva,

ett bråk mellan Max och Lisa,

en gubbe som heter Åskan men är snäll som ett mildväder,

en hund som hjälper den som tragglar med läsningen,

en fågel som flyger vart den vill,

en konstnär som sitter i ett träd,

en muminmamma som gör ett barn synligt,

en nattpappa,

en unge som är kung,

en karamell som är magisk,

en familj som inte har råd en vecka innan barnbidraget, 

en flicka som värmer sig med stickor,

en cykeltur med en farmor som skriker 

All makt åt Sambakungen

och Palle som är ensam i hela världen.

 

Alla äventyren vi får. De som både speglar oss, vidgar tankarna ger

språket en dräkt för oss att klä oss i och låna av. Tack för böckerna

vi minns från en gång. Tack för böckerna vi låter en ettåring mumsa

i sig i famnen på en farmor. Tack för Astrid Lindgrens ord som säger

att förtroligheterna mellan bok, högläsare och lyssnar frodas.

Låt oss lägga örat till boken och intill varandra.

Det vi berättar och det boken berättar.

Hej HOPP kära ni,

Anne-Marie Körling

 

 

Här kan du läsa en intervju med mig om läsning:

Läs vidare här; lite tips och särskilt i tider av Corona! 

Posted in 90 sekunders högläsning, Astrid Lindgren, Barns rättigheter, Biblioteken, Boken i undervisningen, Högläsning, Hur lärde du dig att läsa?, Litteratur och läsning, Synligt läsande, Väck läshungern | Leave a comment

Social distans gäller inte då vi läser

Vi ska hålla social distans. När vi läser om människor, om deras inre, deras liv och öden upphävs den distansen. Vi kommer nära och inpå. En bok, en författares röst, en berättelse skapar närhet. Läs. Läs. Läs. 

Hej HOPP hälsar jag och visar en illustration som kan symbolisera den närhet vi kan få uppleva genom bokens innehåll både i text och bild.

Posted in Anpassning, Litteratur och läsning, Synligt läsande, Väck läshungern, Verkligheten | Tagged , , , , | Leave a comment

Almapriset 2020 går till Paek Heena

Skrev så här till mina elever alldeles nyss: 

Almapriset är ett pris instiftat av Svenska regeringen. Det är precis som ett nobelpris. Den som får detta pris får komma till utdelningen i Stockholm och får ta emot ett pris ur de kungligas händer och en prissumma på cirka 5 miljoner svenska kronor. Årets pris gick till den koreanske författaren och illustratören Paek Heena.

Jag visar här några illustrationer hon skapat. Boken handlar om en pojke som hittar några magiska karameller. När man äter dem kan man höra djur prata och förstå sina föräldrar på ett annat sätt. Så här ser några av bilderna ut:

Peak Helena.

Om du vill lyssna till hur priset presenteras på engelska kan du lyssna här.  

Vad tänker Anne-Marie om priset:

Jag blir mycket rörd och påverkad av illustrationerna och hur de har byggts upp. Jag tycker att priset också är ett pris till oss alla andra. Vi får syn på böckerna som vi kanske inte skulle ha fått syn på och kan lära känna författare och illustratörer som vi inte heller skulle kunna upptäcka. Jag vill springa till bokhandeln och köpa varenda bok för att läsa, studera illustrationerna och äta upp en moln så att jag kan flyga.

Hej HOPP kära läsare.

Anne-Marie Körling

Posted in Astrid Lindgren, Barns rättigheter, Boken i undervisningen, Högläsning, Litteratur och läsning, Synligt läsande | Tagged , , , , | Leave a comment

Farbrorn, Coronan och ”vem faen smittar egentligen?”

 

Posted in Utbilda i ordning och reda, Verkligheten | Tagged , , , | Leave a comment

Godmorgontext: Zlatan, matematiken och farsan!

Varsågod. Ät frukost och tugga text: 

”Jag var en liten kille.

Jag hade stor näsa och läspade.

I skolan kunde jag inte sitta stilla.

Jag rusade runt hela tiden.

Inget ont kunde hända mig

om jag sprang riktigt fort.

Så kändes det.”

/ … /

”Jag var orolig och gjorde dumma grejor.

Men jag fick bra betyg i många ämnen.

Matte gick hur lätt som helst.

Bam bam bam

och jag såg svaret.

Det var som i fotbollen.

Jag såg bilder och lösningar.

Men jag kunde inte förklara hur jag räknat.”

/ … /

”Det var inte många som tittade på våra träningar.

Men den här eftermiddagen dök en gubbe upp.

Han hade mörkgrått hår.

Jag kände inte igen honom.

Gubben stirrade på oss bortifrån några träd.

Jag liksom anande något.

Jag körde ännu mer tricks.

Men det dröjde innan jag fattade.

Det var farsan.”

/ … /

”Jag blev helt paff.

Det var som om jag drömde.

Jag började spela med en helt sjuk kraft.

Shit, pappa är här!

Titta här! ville jag skrika.

Spana in!

Din son är världens grymmaste spelare!

Jag tror att det var en av mina största stunder.”

Hur hittade jag boken: 

Dessa stycken är hämtade ur JAG ÄR ZLATAN som är skriven av David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimovic. Boken kom ut för åtta år sedan:  2012. Boken finns säkert i biblioteket – gå bums dit och fråga bibliotekarien.  Det var där jag hittade den. Boken är lättläst och det har Mats Wänlund sett till.  Omslaget är svart och gult. Boken är en av Sveriges mest sålda står det på bokens baksida.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

 

 

Posted in 90 sekunders högläsning | Tagged , , , , , , , , , , , | Leave a comment