Att välja förhållningssätt

Jag läser Peter Strang; Att höra till, 2014 och jag vill lyfta fram detta med medvetna val rörande mimik, kroppsspråk och inställning:

””Du som läkare har stort ansvar för hur stämningen blir, och ditt kroppsspråk kommer visa vad du känner.” Med andra ord kan man aktivt använda sig av spegelneuron för att skapa positiv kontakt.

Jag beslöt mig för att stanna upp utanför dörren och tänka på kroppsspråket inför varje ny patient. Var mitt kroppsspråk öppet, eller instängt med armarna knutna över bröstet? Hur var min mimik, var jag sammanbiten av stressen eller var jag neutral och rent av svagt positiv? Jag testade hur det kändes att höja blicken och le och märkte att något hände med min känsla i samma stund, jag blev själv mer positiv av att medvetet välja ett positivt kroppsspråk.”  s. 69

Jag valde nyfikenheten som förhållningssätt.

Jag har alltid valt nyfikenheten: Idag ska jag vara nyfiken på mina elever. Och jag har nyfiket gått in i klassrummet, lärandet och undervisningen. Jag valde nyfikenheten.

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Relationer och vänskap, Undervisningen, Värdegrunden | Tagged , , | Leave a comment

Problemen i barnen? Lösningarna i skolan?

P1170274

Många problem som barn har uppstår i skolan och det är min fasta övertygelse att skolan kan utveckla verksamheten så att problemen barn har i skolan kan minska. Det handlar om att pröva förhållningssätt, hålla och ge starka innehåll, vara varmt saklig och inte exkludera elever i tanke och handling. Det handlar om att inte observera barn utan vara med barn där barn är, i den tid de är i och på den plats vi är tillsammans på.

Att inte förlägga problemen i barnen utan förlägga lösningarna i skolan.

Posted in Inkludering, Undervisningen, Värdegrunden | 2 Comments

Källkritiken och innehållsdeklarationen

– Läs innehållsdeklarationen, hörde jag någon säga. Läs inte det de vill att du ska läsa. Läs också om det som de måste berätta.

Och gör man det behöver man kunskaper i kemi, textförståelse, begripa siffrornas beteckningar, kunna räkna ut ett och annat. Maten innehåller så mycket mer än tomaterna. Eller vad det nu är vi äter.

Jag funderar över källkritiken. Hur mycket matematik är det inte i procentsatserna? Stämmer produktens innehåll med namnet?

Posted in Källkritik och undervisning | Leave a comment

Om läsning: Storlekens betydelse och mer luft mellan raderna

När eleverna inte ville läsa, orkade eller inte kunde försökte jag klura ut alla möjliga sätt att undersöka deras läsförmåga på. Ett av försöken handlade om att förstora en sida ur Tolkiens Bilbo till en större text på kopiatorn, från A5 till A3. Eleverna hade tagit Bilbo och lagt den ifrån sig för den såg så jobbig ut. När jag förstorat texten läste tre av fem elever den utan problem. Jag lyssnade till deras läsning. Det gjorde att jag funderade över tätheten mellan bokstäverna, tätheten mellan raderna. Jag skapade mer luft mellan raderna helt enkelt.

Jag prövade. Det fungerade på en del elever. Inte på alla. Men upptäckten gjorde att jag alltid prövade att förstora textunderlaget och diskutera läsningen genom att jämföra de två texterna. Det här var innan vi hade teknik i klassrummet. När tekniken kom och vi skapade texter och läste texter interaktivt fick eleverna pröva sig fram genom att förstora eller förändra typsnittet.

– Orkar inte, sa en elev om den lilla. Den här orkar jag läsa.

Morbror 92 läser om Goethe

Igår besökte jag min morbror. Han läser fortfarande. Men med lite hjälp. En dokumentkamera och en dator som gör att han kan reglera storleken på texten.

Posted in Lässtrategier, Litteratur och läsning, Undervisningen | Tagged , , | Leave a comment

I bokhandeln i Edinburgh

Jag har en favoritbokhandel i Edinburgh. Kanske blev den det för att jag upptäckte att de hade en musikavdelning och att jag alltid köpte skivan de spelade. Mest klassisk musik men också musik från medeltiden. Tonerna skapade ett lugn och bokhandeln fick en annan puls än den utanför där bussarna och trafiken trängdes i en bråttomtakt. Långsammare.

Jag brukar läsa av bokhyllorna. Särskilt bokhyllorna med barnlitteratur. En dag bestämde jag mig för att köpa de böcker barnen valde själva och det blev dessa två:

Barnen tittade på mig med förundran.

– Ska du läsa det vi läser?

– Japp, jag läser det du läser. Någonstans kommer jag läsa den här boken. Kanske hemma i Sverige, vid mitt köksbord. Var ska du läsa din bok?

– På bussen. Den är jättebra och jag längtar efter att börja.

Små berättelser om läsningen.

Jag köpte några egna böcker också:

Jag hade gärna sett någon annan köpa dem och diskutera platsen där böckerna skulle läsas.

 

Posted in Litteratur och läsning | Tagged | Leave a comment

Bildpromenaden: Vad ser vi, tänker vi och hur påverkas vi?

Undervisningen bildpromenad berör dessa aspekter:

  • sätta ord på det faktiska: det betyder att få ett ordförråd som hör till bilden
  • fundera över vad bilden säger mig: det betyder att få tänka självständigt kring bilden
  • likheter med andra bilder och texter: vilka associationer får jag/vi
  • frågebildande; frågor och följdfrågor
  • Att tänka om det som inte syns; den negativa bilden, det som är utanför motivet men som kan påverka motivet
  • den tillhörande textens påverkan av det vi ser och tänker
  • hur texten använder sig bilden och ger den ett annat innehåll
  • cirkulerande samtal om källkritiken; beroende på samtalen kan källorna ses ur andra perspektiv

Dagens Nyheter 2015-07-19

Fotografiet i Dagens Nyheter söndagen den 19 juli 2015 kan diskuteras utifrån ovanstående. Om vi skulle undervisa om denna bild kan ska vi låta bilden tala först, ingen text, sedan tillför vi undervisningen bränsle genom text och förberedda frågor. Det handlar om att använda en bild i olika syften och vad dessa syften gör med vår syn på fotografiet.

  • Var hittar vi detta fotografi?
  • Varför har man tagit fotografiet?
  • Vilken är platsen?
  • Hur vet vi? Vad vet vi? Genom vad?
  • Hur förändras fotografiet beroende på texten?
  • På vilket sätt kan vi förstå det autentiska, det skapade och arrangerade?
  • Vilka är källorna?
  • Vilka syften har man?

Undervisningen kan byggas på under lektionen. Allt blir inte synligt genast. Det gör eleverna nyfikna och tänkande. Jag brukar dela upp ett fotografi så att jag kan bygga undervisningen genom att nytt tillkommer och som förändrar innehållet. Det kan handla om att ge en del av bilden men inte hela. Jag förbereder mig med frågor.

Återkommer med undervisningsformen, andra bilder och andra texter.

Posted in Bildpromenaden, Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag | Leave a comment

Utanför detta regn

P1290510

Det regnar hundar och katter säger man ibland och att det regnar spik. Inomhus ett annat ljus. Ett annat ljud. Det smattrar. Det betyder en bok, en film, en stund över ett anteckningsblock, en stund av skrivande, en lång sovmorgon. Den tacksamhet jag kan känna över att vara boende, ha ett tak över huvudet och att vägen till kaffepannan är så kort och så självklar.

 

Posted in Skriver om ditt och datt | Leave a comment