Reta hjärnan!

Undervisning för hjärnan är att vi ser till att den utmanas. Inte att den alltid ger det hjärnan vill ha. Undervisningen ska steg för steg utmana såväl kognition som kreativitet. Det är vad undervisningen kan ge varje dag och i varje möte med eleverna, enskilt och kollektivt. Det handlar om medvetenhet om frågorna att ställa så att dessa riktar sig mot det kommande och att vi accepterar att frågorna inte genast kan besvaras. De kan kittla och de kan störa. Det gör något med hur vi tänker och att vi tänker. Reta upp hjärnan!

Jag skriver om detta i Undervisningen mellan oss. Om övergången från passivitet till aktivitet. Hej HOPP!

Posted in Frågekonsten, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen | Leave a comment

Tankar om högläsning: Smaka på våren i litteraturen

Små barn spelar piano - körling fotograferar 2015

Jag läser om våren i Lars Lerins Naturlära. Och det spritter om våren i texten.

Jag tänker på högläsning. Den kan innebära att barnen får höra det de själva ännu inte kan läsa. Så tänker jag om högläsning. Den text som kommer med högläsningen är ett slags muntligt bibliotek av böcker att läsa en gång i framtiden. I vilket fall är det text här och nu med ord som låter smaka på sig. Jag har alltid läst något av det jag själv läser för mina elever. Varsamt och utvalt har jag läst upp något som kan sätta sprätt på orden, känslorna och tankarna. Inte för att genast fiska tillbaka något av det jag gett utan för att ge av det som finns. Här och nu.

Jag skulle definitivt högläsa om våren så som den framkallas genom Lars Lerins ord och meningar:

”Det börjar lysa om dagarna. Våren frestar och prövar och sprätter, den porlar och spelar i minsta bäckåder. Gäddan i sluktagen, sjövild. Och småfåglarna slåss om holkarna.”

Jag skulle fortsätta med:

”I gammelbjörkens topp gnisslar och visslar en stare, knäpper, trixar, kvittrar. Den kan låta som när man skruvar upp en väckarklocka.”

Det är bilder av våren. Men också mötet med generationerna. Väckarklockan som jag minns som barn är numera digital och det syns sällan att vuxna skruvar på väckarklockor. Det är telefonerna som ställs på väckning. Jag skulle fundera över en bild som representerar den moderna tekniken. För att utmana kognition och kreativitet. Vad skulle vi likna det med? (Detta berör kursplanen i svenska, teknik, geografi och bild. Det kan vara bra att känna till det.).

Jag tänker alltid utifrån ordförråd och hur att inleda med bilder av orden. Det är fint att möta orden innan man möter texten och litteraturen. Jag är en aning återhållsam då det gäller att vara för pedagogisk. Jag nollställer mig inför mötet med eleverna. De kommer att fråga, berätta och sätta sprätt på orden.

Orden jag skulle synliggöra är (oavsett om eleverna är stora eller små):

bäckåder

sjövild

väckarklocka

Meningen eleverna skulle få pröva och undersöka blir (läs vidare i blogginlägget om tre ord och en mening). Låt dem tala, berätta, förklara och beskriva. Lyssna med tolerant närvaro och med medveten saklig värme:

”Den kan låta som när man skruvar upp en väckarklocka.”

Av Anne-Marie Körling

 

Litteratur:

Lars Lerin: Naturlära, Bonniers 2014

 

Posted in 90 sekunders högläsning, Högläsning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Synligt läsande, Undervisningen | Leave a comment

Professionellt är ordet sa Bull

Tre ryggtavlor - Körling fotograferar 2015

 

 

 

”Hellre en äkta hötorgsvy med svanpar i granskuggad sjö än det ängsliga sneglandet mot rådande smak och anpassning till förbannelse.”

Så skriver Lars Lerin i sin bok Naturlära, 2014.

Jag tänker på den oro man kan känna då man vill göra rätt och vill att det ska bli som de andra gör och tänker. Man sneglar och man försöker anpassa sig. Man kommer till korta inför sig själv. Det gör att man förminskas och det är besvärligt.

Om det rör läraryrket behöver vi komma fram till vår professionella hållning och den frihet som kommer med yrkesutövandet och kunnandet som finns genom det. När vi blir ängsliga och oroliga för att det vi gör inte är tillräckligt bra kryper en försiktighet in som hämmar oss. Läraryrket är svårt och det är som det ska. Vi kan acceptera oss som ständigt lärande där våra cirklar breddas och fördjupas. Det betyder inte att vi är okunniga. Det betyder att vi utvecklas professionellt. Professionellt är ordet sa Bull!

Kontakten med eleverna kan liknas vid Lars Lerins ord om konstnären X-et:

”Värme, närvaro, det självklara mötet med …”

Posted in Läraryrket och lärarrollen | Leave a comment

Lärare ”utan kreativitet och inlevelseförmåga”

Denna text får mig att fundera mycket på hur vi samtalar med barn och det de gör. Jag brukar tänka på de svar jag skulle ge eller hur jag skulle förhålla mig till det jag läser. Det gör att jag kan pröva mitt förhållningssätt och öva mig hur att utveckla det pedagogiska arbetet.

Lars Lerin skriver om sin ”dumma lärarinna” i Naturlära, 2014

I folkskolan blev jag hånad av min dumma lärarinna för att jag ritade svarta konturer kring björkar och moln. ”Det finns inga konturer i naturen”, bestämde hon.

Eva-Stina Byggmästar har upplevt något liknande:

”Nakna träd! – det finns inte, så går det inte skriva, sa modersmålsläraren till mig när vi elever i tredje klass i tur och ordning fick komma fram till katedern för att ta emot kritik respektive beröm för våra dikter.

Vi hade fått till uppgift att skriva varsin egen dikt på modersmålslektionen. Jag kan än idag förundras över min reaktion, att jag inte kände mig nedslagen och bedrövad över det pedagogiska bemötandet. Men den dominerande känslan var förvåning, över lärarens fantasilöshet och bristande inlevelseförmåga. Jag tyckte just då bara synd om läraren, inte om mig själv. På något paradoxalt sätt gjorde detta att min självkänsla växte. Jag hade skrivit ´nakna träd`, det gick visst att skriva så, oavsett vad läraren tyckte eller sade.”

Jag funderar! Läser vidare. Bildar cirklar utanför de jag är van vid.

Posted in Läraren i litteraturen | Leave a comment

Jag skrev till Bodil Malmsten …

För många, många år sedan skrev jag till Bodil Malmsten. Det var en text jag ville låna för att den på ett så tydligt sätt visade hur det känns att sakna ett språk. Jag kände den där respekten som man kan göra när man kliver över från att vara läsare till att göra sig synlig med egna ord och riktade. Jag skrev att jag ville låna den för att den kunde få lärare att tänka, känna och fundera. Jag fick ett kort svar som löd ungefär:

Allt det en lärare gör är viktigt och angeläget. Om du vill använda texten för att belysa något som rör skola och utbildning – Varsågod. Var fri att göra det. Ja!

Jag vet att jag kände en slags inre rymd. Författaren Bodil Malmsten visade respekt för yrket lärare och vad som kommer med det. Jag speglade mig i dessa ord. Allt det en lärare gör är viktigt och angeläget. Tack Bodil Malmsten!

Posted in Litteratur och läsning, Modellerna, Undervisningen | Leave a comment

Tårta

Körling fotograferar 2010

 

 

Posted in Läraryrket och lärarrollen | Leave a comment

Fick ett brev om undervisning och elevernas medverkan och påverkan

Hej Anne-Marie!
Vill bara berätta att mina 1-2:or nu är så vana med att jag skriver upp 3 ord och en fras på blädderblocket inför våra högläsningsstunder, att de nästa blir sura om jag inte skriver upp något först.
– Vi vill ha ord!
– Vi vill säga meningar!
– Vi vill hitta på!

Kram,

Mina erfarenheter av undervisningen är att den inbjuder till medverkan och påverkan. Om detta skriver jag i Undervisningen mellan oss, 2015. När formen gör oss trygga men innehållet ständigt utmanar oss. Så kan undervisning utvecklas. Läs mer om undervisningen som brevskrivaren syftar till i blogginlägget. Finns flera inlägg att läsa och fundera kring. Eller faktist pröva.

Hej HOPP!

Anne-Marie

 

Posted in Barns rättigheter, Undervisningen | Tagged | Leave a comment