Hur länge kommer läraren vara lärare i klassen? Hur länge stannar rektor?

En elev får två nya lärare och tillsammans börjar de höstterminen. Eleven räcker upp handen och frågar:

– Ska ni vara med oss i fyran, femman och sexan?

Läraren nickar ett ja. Frågan är viktig. Jag minns inte att jag någonsin ställde en fråga om hur länge jag skulle få ha en lärare. Det rörde inte på sig så mycket då jag var barn. Nu frågar en nioåring om hur länge läraren kommer vara lärare åt klassen. Det är en mycket viktig fråga för eleven. För eleven betyder svaret att eleven kan kanske få räkna med läraren och att läraren inte byter skola. Samma fråga skulle eleven kunna säga till sina klasskamrater:

– Hur länge är du min klasskamrat?

Det är en ökad rörlighet bland elever. Vid minsta motstånd i skolan börjar föräldrarna prata om att byta skola. Eleven får höra det och därmed förstår eleven att föräldrarna inte är nöjda med skolan och eleven hamnar i trubbel. Jag brukar se hur elever förlorar intresset och slutar söka kontakt med läraren. Jag bjuder då in till samtal där jag försiktigt frågar eleven om skolanknytningen och får då veta att föräldrarna talat om att byta skola. Eleven måste då bryta upp sitt band till den skola eleven går för att klara av att just byta skola. Oftast vill eleven inte byta skola.

Lärare byter också skola och arbetsplats. Några lärare talade om att bli så kallade hyrläkare och jobba med kortare inpass i skolan. En tanke som väckts på grund av den brist på stabilitet som kommer med att rektor inte heller är länge på skolan och ett rektorsbyte på djupet påverkar lärarens arbetstrivsel och arbetsförutsättningar. Inte sällan sopas det gamla ut eftersom rektor vill sätta sin egen prägel på skolans utveckling. Det blir rörigt för läraren.

Jag deltog i ett samtal där den nya rektorn knöt an till det den tidigare rektorn påbörjat. Noga gick rektor igenom det arbete och berättade att det påbörjade ska fortsätta och det oavsett vilken rektor skolan har. Nu presenterade sig rektorn med att anknyta till den tidigare och jag hörde ett puh av lättnad bland de lyssnande lärarna.

Den ökade rörligheten bland elever, lärare och rektorer leder till att skolan inte blir en plats för kontinuitet och den är viktig för elevernas möjlighet att bemästra och övervinna lärande svårigheter och inte genast ge upp om dem.

Hej på allvar!

Anne-Marie Körling

Posted in Ansvaret | Tagged , , | Leave a comment

Varsågoda: Körlings föräldrabrev om läsning 2019

OBS: Detta brev kan ni få som en PDF och då är det med annat typsnitt. Lämna din mejladress här nedan så sänder jag det via mejl. Vänligen/A-M

Läsbrev till föräldrar i grundskolan augusti 2019

Bästa vårdnadshavare.

Det är ett äventyr att kunna läsa. Det är ett arbete att lära sig att läsa. När ett barn kan läsa fortsätter läsutvecklingen och läsförståelsen fördjupas. Vi fortsätter att lära oss att läsa hela livet. Vi vidgar vår repertoar och läser dagstidningar, samhällsinformation, digitala artiklar och det finstilta i ett kontrakt som binder oss till ett avtal. Vi blir aldrig färdigutbildade. Nya textvärldar öppnar sig och med dessa nya ord och ett nytt sätt att berätta och förklara. Varje gång vi läser utbildar vi oss i att läsa och förstår hur det är att läsa.

Det vimlar av ord i böcker 

Det är genom att läsa vi tillägnar oss ett större ordförråd. När vi pratar ersätts många ord av att vi pekar, nickar och säger – Hämta den!I skriftspråket skulle samma mening vara; Kan du hämta den röda tröjan som ligger längst ner i byrålådan? I text blir det tydligare och måste vara så. Att läsa tillsammans och att prata om det vi läser gör att vi erövrar ord och vidgar vårt ordförråd. När vi läser får vi uppleva andra världar och ges näring till fantasi. När vi läser får vi veta saker och ting. Med orden kommer världen att bli större. Många barn jag talar med tycker om ord och vill lära sig ord. Böcker vimlar av ord.

I rikt ordförråd i skolans ämnen

I skolan möter barnen stora begrepp. Varje kursplan innehåller ord. I ämnet fysik finns orden; ljuskällor, ledningsförmåga, magnetism, balansgång, filtrering, väder, klimat, skuggor, himlakroppar, energikvalitet, strålningsbalans, partiklar, hävarmar, ljudmiljö, elementärpartikelfysik och nanoteknik… för att nämna några. I kursplanen för ämnet bild finns orden; sagobilder, linje, yta, gips, informativa bilder, teckning, lera, konstbilder, tredimensionell, återanvändning, budskap med flera.

Läs tillsammans med barnet. Upptäck ord och formuleringar. Upplev berättelser och fantasi. Skratta, tänk och prata om det ni upptäcker i böcker, tidningar, på syltburken, på skyltar och i film. Minns också att läsa är att lyssna. Läs så det hörs.

Vardagsprata om vad vi läser

Gör samtalet om läsande till något vardagligt. Prata med era barn om hur det går att läsa, hur de gör för att läsa, vad de tänker på då de läser, vad barnet upptäcker i böcker och när barnet får läsa. Gör samtalen lika vardagliga som då vi frågar om maten de ätit eller vad som serverades i skolan. Ditt intresse för barnets läsande kan barnet låna av. I skolan läser barnen mycket. Alla ämnen handlar om att läsa, skriva, formulera, tänka och kommunicera.

Skolans synnerligen viktiga uppdrag

Skolan har ett synnerligen viktigt uppdrag att lära barn att läsa, skriva, tala och lyssna. Allt för att barn ska få lära sig att läsa i en alltmer kärvande och utmanande värld av texter, annonser, nätartiklar och böcker. I skolan möter barn nya ord och med dem nya ämnen. Barnen lär sig att läsa på raderna, mellan raderna och ur texter uttrycka sina åsikter och tankar och därigenom kunna delta och själv kunna. Alla läser inte på samma sätt men alla ska få uppleva att texter är tillgängliga och åtkomliga. Det är ett pedagogiskt arbete att anpassa, tillgängliggöra och utmana varje barn utifrån barnets behov.

Under skolåren, från förskoleklass till årskurs nio, ska varje elev få möjlighet att utveckla sitt språk i olika sammanhang, genom en variation av texter, olika sätt att berätta, förstå genrer och få en vidgad förståelse, såväl för sig själv som för andra. Språk handlar om identitet; att få uppleva mening och känsla av att ingå är identitetsstärkande. Att själv kunna formulera sig, förstå det som är skrivet, själv kunna använda ord och göra sin stämma hörd samtidigt som man kan lyssna till vad andra tänker, känner och tycker.

Var en nyfiken förälder

Som förälder kan ni bekräfta ert barns lärande genom att visa er nyfikna. Fråga öppet och ställ frågor som riktar sin in mot skolans innehåll:

  • Berätta om ett ord du upptäckt idag?
  • Berätta om något du fått lyssna till?
  • Berätta om något du har läst?
  • Hur gör du för att förstå?
  • Hur gör du när du läser?

Att bekräfta barnets lärande handlar också om att lyssna till vad de har att berätta; Så många saker ni får lära er i skolan. Det är viktiga saker som du berättar om.Nyfikenheten stärker skolans innehåll.

Läs högt!

Det är frestande att uppmana föräldrar att högläsa för sina barn och tonåringar. Barn älskar sina föräldrars röster och det ni berättar och visar dem. Med högläsningen kan också läxan bli begriplig.

Det är stor skillnad mellan talat språk och uppläst språk. Högläsningen erbjuder en bro från talspråk till skriftspråk. Att få vila på sin förälders arm och tillsammans med föräldern öppna textvärldar är ett lässtöd in i äventyret. Precis som då du lärde ditt barn att cykla, äta med kniv och gaffel eller stå på händer.Allt är språk. Vi kan alltid lägga till ord. Generöst ge fler. Ett läsår har börjat!

 

Anne-Marie Körling

Lärare, författare och tidigare Sveriges läsambassadör – nu medverkande i #väckboken Kulturrådet

Posted in 90 sekunders högläsning, Föräldramötet, Litteratur och läsning, Väck läshungern | Tagged | 1 Comment

Lärare rör på sig i skolan

Det slår aldrig fel. Jag blir alltid förvånad. Det är det där med stegmätaren. Att jag rör mig så mycket har jag vetat sedan tidigare men att jag rör på mig så mycket det är intressant. Men jag hinner inte gå på toaletten under en skoldag. Har alltid funderat över det också.

Posted in Läraryrket och lärarrollen | Tagged , , | Leave a comment

Ordning och reda på matematiken

Ordningen är synliggjord. Det är också en ordning som lärare skapar för att skapa ordning på det lärarens undervisning innehåller.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Posted in Matematikundervisning, Ordning och reda | Leave a comment

Elevens teckningar visar något

Idag mötte jag en lärare som idag mötte elever som äntligen fick börja i första klass.  De fick lyssna till saga, rita sig själv och lära känna varandra under lärarens ledning. Eleverna ritade över hela pappret och jag tänkte att de vågar ta plats. Så ska skolan kännas första dagen de är i den.

Posted in Ämnet bild, Undervisningen | Leave a comment

Vässa hembreven och förklara skolans innehåll

Jag har många synpunkter på skolans hembrev. De behöver utvecklas och de behöver diskuteras på skolan. Vill vi ha de hembrev vi själva skickar? är en fråga vi kan ställa oss.

I Undervisningen mellan oss (2016) skriver jag om betydelsen av skolans hembrev:

Hembreven behöver inte avsluta veckan. De kan inleda veckan. Innehållet i hembreven ska skrivas när läraren fått distans till de problem läraren upplever sig ha i klassrummet. Det går att beskriva skolans arbete på ett annat sätt. Låt oss verka för den varma sakligheten som gör att våra brev berättar om de 27 lektioner eleverna fått möta. Det kan göra föräldrarna frågvisa och nyfikna, kanske också förvånade.

Hembreven ska präglas av saklighet och värme. Föräldrarna ska genom hembreven få insyn i skolans arbete och i barnens lärande. Det betyder att skolan måste hålla för det skolan kan ansvara för. Föräldrar är föräldrar och står sina barn närmast, ett förhållande skolan ska stötta snarare än äventyra. Det ska synas att skolan har 19 kursplaner med ett rikt och varierat innehåll. Brevet ska innehålla berättelser om vad undervisningen har gett eleverna. Exempelvis kan brevet innehålla följande:

Vi har arbetat med:

  • Italiens geografi
  • kommatecknets plats och betydelse
  • vad en kub har för egenskaper
  • hur man använder ett stämjärn
  • lyssnat till inledningen av …
  • bekantat oss med de sju underverken och dess historia
  • gått balansgång och sprungit tre kilometer på en snitslad bana i skogen

Brevet kan också innehåll att eleverna har svårt att hålla tider och att skolan därför har sett över att alla klockor går rätt och att personal stöttar eleverna att inte komma försent till lektionerna.

Brevet kan också innehålla frågor som föräldrarna kan ställa sina barn:

  • fråga ditt barn om vattnets molekyler
  • fråga ditt barn om vattnets kretslopp
  • fråga ditt barn vad en osteolog gör
  • fråga ditt barn vad en informativ bild beskriver
  • fråga ditt barn om det serverades knäckebröd till maten?
  • fråga ditt barn om högläsningsboken och vad den handlar om?

Detta gör att vi ger ljus åt det viktiga arbete som pågår i skolan. Det handlar inte om att inte informera föräldrar om svåra saker men att välja när man ska göra det och om det ska göras till hela klassen. Jag menar också att ett hembrev måste skickas hem så att föräldrar kan nå skolan om hembrevet skulle väcka frågor och känslor. Därför ska det skickas hem en måndag. På tisdag är skolan öppen. Det betyder också att informationen om vad som behövs för den kommande måndagen måste anges i brevet.

Skolan måste själv rikta ljus på skolans innehåll. Genom envist arbete för att berätta om vad skolan ger och gör så förändras samtalet om skolan. Föräldrar blir trygga när det får inblick i det som sker och när de får höra sina barn berätta.

Ett tips på att utveckla hembreven är att skriva dem tillsammans och läsa igenom dem noga. Många lärare är också rädda för stavfel och det skulle trygga oss att fler ögon ser det vi skriver. Dessutom ser vi varandras arbeten och kan väcka kollegiala frågor.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

Posted in Ansvaret, Föräldramötet, Frågekonsten, Innehåll hembrev | Tagged | Leave a comment

Recept på goda läsvanor börjar med en vuxen läsare

  • Visa att det är roligt att läsa och böcker är viktiga för dig

  • Börja med att läsa berättelser som har en början och ett slut vid varje lässtund

  • Låt barnen/eleverna lyssna sig mätta på sin favoritberättelse, om och om igen

  • Visa att ord är roliga, långa och korta, och innehållsrika

  • Visa att du själv läser och att du blir engagerad i det du läser

  • Prata om böckerna och vad de innehåller

  • Se till att lässtunden är något för dig och för de som lyssnar

  • Samtala om det ni läser

  • Skapa gemensamma stunder när ni samtidigt läser var för sig

  • Våga läsa böcker som är längre och har en mer omfattande text och mer komplicerat innehåll

 

Dessa ord kommer ur VÄCK LÄSHUNGERN, 2018 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Posted in Boken i undervisningen, Högläsning, Hur lärde du dig att läsa?, Litteratur och läsning, Ordförrådet | Tagged | Leave a comment