Jag läser en artikel i International New York Times, måndagen den 28 juli 2014. Artikelns rubrik är ”Adding financial literacy to the global curriculum”, författad av Christopher F. Schuetze. Med tre barn som en gång stapplade ut i självständigheten vet jag att det är ekonomisk medvetenhet som krävs för att förstå och verka i samhället. Det är ekonomiska krafter som styr och de påverkar i stort sett allt. Därför behövs det kunskap. Och kunskaperna handlar om att se samband, i stort och i smått.
För några år sedan, 2008, var jag inbjuden till ett diskussions- och lärmöte med 20 andra lärare från olika delar av världen, alla innovativa lärare, till Microsoft, Seattle. Under tre dagar mötte vi alla upptänkliga framtidsfrågor och undersökte dem i förhållande till det som ägde rum idag. Framtidsfrågorna handlade om miljö, ekonomi, vattenresurser, utbildning och fattigdom. Om skolans roll och betydelse. Frågorna om ekonomin intresserade mig. Vi diskuterade ekonomin mindre, miljön mer och framtidens lärande i synnerhet.
Unga människor lockas till att ta lån, de lockas att köpa och de lockas att konsumera. Som måltavlor för en mängd budskap och för stora rubriker där de finstilta texterna är svårlästa och obegripliga. De svåra texterna är de som kommer att påverka då allt av avtal och betalning står svart på vitt. Samtidigt har unga det svårare att komma in i arbetslivet. Ekvationen går inte ihop. På ett privat plan är det mycket allvarligt där synen på människan handlar om vad hon äger snarare än vem hon är. Människor flyr fattigdom på olika sätt. Döljer den i välfärden, tar lån för att passa in och vara en del av det man ser är gängse. Människor som flyr sina livsförhållanden för att sitta i gathörn för att få ihop till det mest självklara – mat och en plats att sova på. På olika sätt styr ekonomin. På olika plan är vi medvetna om den, på andra plan inte alls.
Jag läste den lättlästa men svårsmälta boken ”Vad är pengar” av Andreas Cervenka och inser att den finansiella världen är en värld jag aldrig klivit in i trots att den dagligen och i stort sett alltid påverkar mig i mitt dagliga liv. I ryggraden sitter ett gammal uppfostringsideal som gör att pengar inte är något man talar om, frågar om eller för på tal. Om pengar talar man inte. Kanske är det så att vi inte talar om pengar för att det anses eller ansågs som något fult att tala om. Vi bör tala om pengar. Vi bör undervisa om hur vi förstår marknader, hur vi är en del av dem oavsett vi vill eller inte, hur vår plånbok ser ut med köpkort och medlemskort och vad vi gör när vi inte har pengar, om lån och om skuldbildande.
I artikeln ”Adding financial literacy to the global curriculum” citerar jag:
”Many understand for the first time what the impact of being financially more literate could be on someone´s life”, she said. ”They had a fire in their belly about what it means and why it matters.”
Om jag förstår det rätt kommer finacial literacy kommer att testas som prov i Pisa 2015. I verkliga livet är ekonomin ett ständigt prov.
”In countries where it is being taught, financial literacy has been in classrooms for less than five years, but many national programs are currently being developed, strengthened and formalized with a network of leading countries discussing and comparing advantages and strategies. Besides having to understand a more complicated array of finical products available to increasingly younger consumers, young people are more often forced to make major financial decisions early, as many economies turn away from state-funded health care, welfare and higher education, experts say.”
”Financial literacy” är ett begrepp med ett mycket stort innehåll. Vi ska både förstå, tolka och kunna ingå i det som skrivs och förmedlas men också kritiskt granska det vi får ta del av och förstå hur vi blir påverkade, själva kan påverka. Det handlar om medvetenhet och det handlar om att få ta del av något som görs synligt. Något som går att prata om och föra en livlig diskussion kring.
Då jag går in i varuhuset med dessa tankar ser jag barnen som små konsumenter. De vet inget annat. De vill ha. De påverkar genom att vara med. De blir påverkade genom att vara med. Väldigt många köpbudskap går direkt till barnen. De blir begärande. Det är kanske det allt handlar om. Att veta vad som är rimligt att begära och vad som är möjligt att få. En kursplan bör de få.
En muminmamma. Med en väska full av omsorger. En väska full av ditten och datten för alla eventualiteter. Väskan en symbol för allt en mamma måste ge och bära. En muminmamma är ibland lite bortglömd av dem hon omsorgar om men fyller den snabbt med sin egen värld. Ordnar med snäckor kring de äventyr familjen är i färd med att skapa. Gör sig hemmastadd.
