Boktitlarnas styrka

P1280041

Boktitlar säger en hel del. Meddelanden likaså. Den här boken stod bakom glas. Jag ville genast läsa den. Och så tänkte jag på alla märkliga sms som skickats hit och dit som inte har blivit förstådda eller begripna på det sätt man önskade. Som om de förvreds och blev till något annat. Och där står man i sin grönska och skickar glädje till en som det stormar kring och vädret är allt annat än vackert.

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

Barn i varuhus

Barn i varuhus. Så mycket de måste förstå. Så mycket de måste klara av frustration. Av att bli varma i kläderna. Att inte orka stå utanför provhytter. Att de ibland måste skutta omkring till skvalmusiken och pilla på något de inte får pilla på. Ibland tänker jag på barn i varuhus. Hur mycket de kan och redan lärt av att handla, köpa och inte få allt det man pekar på.

P1270881

Posted in Barns nya rättigheter | Leave a comment

Selfie på en plats för selfies blir många selfies

Körling fotograferar 2015P1270996 P1270999P1280001P1270994P1280004P1270995P1280005 P1270993-001

Posted in Fotograferingen | Leave a comment

Lektion: inga gränser för det som skapas mellan musik- och bildämnet

Körling fotograferar 2015Körling fotograferar 2015Lichtenstein P1280024Körling fotograferar 2015Körling fotograferar 2015Körling fotograferar 2015Körling fotograferar 2015LichtensteinKörling fotograferar 2015Körling fotograferar 2015Det här är en bildsvit över ett arbete jag såg på ett museum i Edinburgh. Där satt musiker och bildpedagoger och barn i alla åldrar. Ja, föräldrar också. De sitter mest och tittar på men de blir som barn själva.

Ordning och reda. Det är ordning att skapa miljöer för barn och unga att lära på. Ordningen som kommer med att saker och ting finns och att det finns bord att vara vid. De här borden fanns som en del av utställningen om konstnären Lichtensteins verk. Bara en sådan sak. Att sätta tavlorna en liten bit högre upp så att alla kan se dem. Och också för att skydda dem från barns händer. Men inte hålla konsten ifrån dem.

Modella och modeller. Det måste finnas möjlighet att följa något om man ska lära sig av något. Här fanns konstverken men också detaljerna ur konstverken. Notblad och notrader. Det fanns noter som visade musikstycken. Det fanns också andra verk som inte handlade om musik utan mer om ljud. Konst låter. En tavla kan säga något. Som Lichtensteins konst gör. Det finns ord i konstverken. De talar naturligtvis till oss om vi kan läsa dem och om vi ser på konsten där de presenteras.

Att få pröva själv. Det finns möjligheter att pröva själv. Att göra konst på egen hand. Barn och ungdomar satt vid borden och gjorde egna notsystem. De tittade noga på noterna som också är ett tecknat och ohörbart språk. En musiker som kan läsa noter kan också höra musiken. Den läsförmågan. Att höra det som står. Inom sig.

Att visa, berätta och få sitt verk spelat. Vid borden lyssnade pedagoger till barnens berättelser om den konst de skapat, vad de lånat av Lichtenstein. Jag hörde barnen använda många ord och mycket känslor i sina berättelser. En musik spelade upp de noter som fanns i notsystemen. Den musiken som barnen själva skapat. Det slog mig att det inte finns något rätt eller fel i musik. En ton kan spelas. Att den inte hör samman med en annan ton är en annan sak. Musiker återger. Barnet får lyssna. Den summativa återklangen.

Styrdokumentens spelrum. Den här undervisningen kan vi också göra. Det kräver samspel mellan två undervisande lärare. En musiklärare, en bildlärare och kanske också en lärare i språk som kan fundera över hur man kan göra en språklektion på samma sätt. En utmaning att tänka genom om inte annat.

Styrdokumentens innehåll rörande ämnet BILD gällande undervisningen

  • Undervisningen ska innehålla – hur bilder skapas och kan tolkas
  • Undervisningen ska möjliggöra för eleverna hur man framställer och presenterar egna bilder, val av metoder, material och uttrycksformer
  • Undervisningen ska utveckla elevernas kreativitet, sitt intresse för att skapa
  • Undervisningen ska uppmuntra elevernas initiativ och att arbeta undersökande och problemlösande sätt
  • att kommunicera med bilder
  • samtida bilders utryck, innehåll och funktioner
  • Det egna bildskapandet

Styrdokumentens innehåll rörande ämnet MUSIK gällande undervisningen

  • musik berör människor kroppsligt som tanke- och känslomässigt – därför ska undervisningen ge det till eleverna
  • Musik används i olika sammanhang – bild och musik i samspel
  • Musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
  • Musikaliska symboler
  • möjliggöra för eleverna att uttrycka musikalisk kreativitet
  • analysera och samtala om musikens uttryck i kulturella sammanhang

Ha det gränslöst roligt då ni ger undervisning och möjliggör för eleverna att höra konsten och prata till den. /Anne-Marie

 

Posted in Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen, Värdegrunden | Tagged , , , , , , | 1 Comment

Lektionsförslag; Ta en text och förändra den med ord som inte, aldrig etc

Ta en text, vilken som helst, och placera in ordet inte och andra ord som gör att textens innehåll inte längre har ägt rum eller vad som nu kommer att ske med innehållet, läs båda texterna högt och dela innehåll och tankar med eleverna:

Modella – gör själv och tänk högt

Lektionen måste modellas och göras gemensamt innan eleverna kan och får välja ut sin text och göra uppgiften där. Det gäller att visa och dela med sig till eleverna så att de får se och tänka ihop med undervisande lärare. Att de ska göra utan att veta hur är både svårt och ensamt.

Synliggöra frågorna:

  • Hur ska jag lösa det här?
  • Hur gör jag om meningen, jag måste grubbla, vad tänker ni?
  • Författaren Ulf Stark har skrivit så här och jag måste nog ändra ordföljden, hmm, jag undrar på vilket sätt?

Jag väljer denna text:

”Varje dag sprang jag ner till Arvidsson och sammanfattade lite. Han var alltid glad när jag kom och hade en kristallvas på bordet bredvid sängen full med polkagriskarameller att bjuda av. Sommaren rusade på utanför den gula rullgardinen och både han och jag ville visst hålla fast vid den. Jag berättade om vårt pojklag, jag berättade om Manne och om Saga.”

Den här texten har Reidar Jönsson skrivit och boken heter ”Mitt liv som hund”, den kom ut 1983 som Månpocket.

”Jag sprang inte längre ner till Arvidsson och ingenting sammanfattade. Han var aldrig glad eftersom jag inte kom och kristallvasen på bordet bredvid sängen var inte längre full med polkagrisar att bjuda på. Inte heller rusade sommaren på utanför den gula rullgardinen och ingen av oss ville hålla fast vid den. Jag berättade ingenting om vårt pojklag, jag berättade ingenting om Manne och om Saga.”

Eleverna måste få höra mig tänka, delta genom att ge förslag och lektionen har jag gjort från första klass och upp genom stadierna. Det handlar mycket om att ge eleverna undervisning som möjliggör för dem att förstå och när de sedan själva väljer texter kan de uppstå underbara problem vilka vi tillsammans får fundera på.

Låt oss ta en annan text:

Här tar jag ett textstycke ur Ulf Starks bok ”Min vän Percys magiska gymnastikskor” 1991:

”Vi skulle rita ett träd. Jag ritade en lönn med knotiga grenar. Och Percy ritade en stridsvagn med larvfötter och långt kanonrör. Det krävde så många kakor att jag tog upp påsen ur bänken och gömde den under ett papper istället.”

Och så gör vi om den tillsammans:

”Vi skulle inte rita ett träd. Jag ritade därför inte en lönn med knotiga grenar. Och Percy ritade inte en stridsvagn med larvfötter och inte heller ett långt kanonrör. Det krävdes inte så många kakor så jag behövde inte ta upp påsen ur bänken och gömde den inte under ett papper.”

Om lektionerna:

Det här är kreativt och roligt. Vi lär oss att tänka. Vi funderar över meningsuppbyggnad. Vi får härma ord och vi övar oss att stava. Vi skriver av annan text och övar oss att noggrant göra det. Vi förändrar texten utifrån en modell. Vi utvecklar vårt muntliga språk då vi samarbetar med läraren och innehållet. Vi får högläsa våra texter för varandra och för hela klassen. Sen delar vi läsningen mellan oss. Vi sätter ihop alltsammans till en bok som sedan blir en gemensam text att läsa eller för enskild läsning. Denna uppgift går att göra på alla språk och den fungerar över alla årskurser. Det är innehållet som förändras och vi med det.

Om förhållningssättet:

Ha det roligt när ni prövar. Låt eleverna välja sina texter själva. Visa dem att de behöver några rader och respektera de val de gör. Dela frikostigt ord och meningar mellan er och låt lektionen mynna ut i generöst delande av det vi kom fram till. Sitt bland eleverna och gör din text, de kommer att titta på hur du gör och lära av att du berättar hur du tänker och hur du formulerar dina meningar. Låt eleverna fråga och följa. Gör inte eleverna hjälplösa genom att säga att de behöver hjälp. De behöver få se, visa själva, känna sig trygga med att de förstår och få återkoppling. Ge eleverna det.

Frågorna:

Vilka frågor kan jag ställa eleverna? Det är en fråga att undersöka under arbetet men också vara förberedd med. Jag formulerar dessa frågor:

  • Hur löste du uppgiften?
  • Vilka svårigheter utmanade dig?
  • Hur förändrades ordföljden?
  • Vad fick du ändra i texten?
  • Berätta om textvalet?
  • Vad fick dig att välja den här modellen?
  • Vem är modellens avsändare?
  • På hur många sätt kan du skriva den här meningen?
  • hur löste du uppkomna problem?
  • osv …

Tre ord och en mening – utveckla eller inled, underhåll eller börja med

Lektionen om att göra om innehållet kan du sedan underhålla, inleda, utveckla och reprisera för att leka med språket och betydelserna. Källorna ska vi återknyta till och berätta tydligt vems modell vi prövar mot. Undervisningen ska vara generöst delande och vi ska lyssna till det vi skapar och minnas den vi lånar från.

Du kan alltid ta tre ord och en mening och inleda en lektion med muntligt skrivande (ett begrepp jag, bland annat i Kiwimetoden, 2006). Här är tre ord:

  • simma
  • skrämma
  • simtag

Eleverna får skapa meningar med dessa ord. När de har prövat orden i sina meningar ska de lägga till ord som alltid, inte, aldrig, inga osv

  • inte simma
  • aldrig skrämma
  • inga simtag

Meningen: 

”Det hördes ett plask till och Pelle försvann ner i djupet.”

Orden och meningen är hämtade ur Katarina Taikons bok Katitzi som kommit ut igen. Bokförlaget är Natur & Kultur och året 2015.

Gör om meningen:

  • Det hördes inte ett enda plask till och Pelle försvann inte ner i djupet.
  • Det gick inte att höra ett enda plask till och Pelle försvann aldrig ner i djupet.
  • Inga fler plask. Pelle försvann inte ner i djupet.
  • osv

Underbara källor:

  • Jönsson, Reidar; Mitt liv som hund, 1986
  • Stark, Ulf; Min vän Percys magiska gymnastikskor, 1991
  • Taikon, Katarina; Katitizi, 2015
Posted in BOKEN I UNDERVISNINGEN, Den meningsfulla högläsningen, Frågekonsten, Inkludering, Källkritiken och undervisningen, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Styrdokumenten, Svenska, Svenskämnet | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Godisköparen

P1140969Fyraåringen har en sedel i handen. Fyraåringen står framför mängderna av godis. Rader upp och rader längs med. Fyraåringen tittar noggrant på varje godis. En stor påse i handen. En alldeles för stor påse för en liten fyraåring. Till det alla valmöjligheterna. Jag följer med.  Jag har förmånen att vara med. Jag drar ned på min egen takt. Och min egen förslagsiver. Då fyraåringen handlat klart ligger det sju bitar i påsen. Vi går till kassan. Betalar.

Jag har tänkt på den här stunden många gånger. Valmöjligheterna och möjligheten att fylla en påse som man gjort så stor att om man tar sju bitar ser de ut att nästan vara alldeles för lite. Men tillräckligt mycket för en fyraåring.

Posted in Barns nya rättigheter | Leave a comment

I Tranströmer vårkänsla

När året sparkar av sig stövlarna,

och solen klänger högre, lövas träden

och fylls av vind och seglar fram i frihet.

17 dikter, 1954

 

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment