Ordning och reda: Alla dessa mejl och en viss ordning som underlättar

– Mejla mig!

– Skickar ett mejl om detta!

– Har du fått mitt mejl?

Det är så lätt att säga – Jag mejlar dig!

Men oj så många mejl som mejlas inom en skola. Detta inlägg handlar om mejlen i skolan. Detta virrvarr av meddelande av både brådskande och ja… allt det andra.

Det här är en sak jag brukar lyfta i handledning med lärare/rektorer:

  • Hur många mejl får du som lärare/rektor?
  • Hur många är viktiga för dagen?
  • Hur vet du hur du ska sålla i mejlhögen?
  • Diskuteras mejlflödet på skolan?

Upptäckten av mejlskörden

För många år sedan handledde jag lärare i en skola och av en händelse råkade jag få syn på lärarens inbox. Det var inte nådigt så många mejl den läraren fick. Sedan dess är jag lite nyfiken på lärares, och för den delen rektorers ingående post. Ibland ser jag lärare reagera med kraftig stress efter att ha fått ett mejl rörande något som är dödligt viktig och som det brinner i knutarna kring.

Den rast som läraren kan behöver för att: 

  • vila,
  • dricka kaffe,
  • kopiera,
  • fixa nätverket för kommande visning i klassrummet
  • samtala med en elev
  • besvara en rektors fråga
  • få en schemaändring

Ja ni vet det där med raster. Det är så mycket som görs på dem att de borde heta administrationstid. Ja, hur som helst. Jag såg också hur mejlen hade alldeles för stora och varierade innehåll samt en urusel header som bringade ordning redan initialt. Så nu brukar jag handleda i hur man skickar mejl för att underlätta arbetet för läraren och för den delen rektor samt hur mejl mellan personer inom skolan behöver större tydlighet i brevhuvudet. Jag vet inte hur många gånger jag letat efter något mejl som innehöll en viss information, viktig, men som göms i ett annat mejl med ett annat brevhuvud. Som man får leta! Som man inte hittar! Som gör att man måste be om ett nytt mejl. Som man sedan väntar på för personen är inte på plats. Och ja! Det skulle göras i all hast.

Så här kan tydligare mejl stötta och bidra till underlätta:  

  • ett mejl per ärende (ja, det ökar förstås mejlmängden, men möjliggör för läraren att genast svara på den fråga som ska besvaras och det blir också lättare att svara genast än om det är flera frågor i ett och samma brev.
  • Brevhuvudet ska innehålla ärende, tid och plats ex: ”Föräldramöte – tors. 23 april 2021 kl.17-19 – i skolans matsal”. Det gör att läraren får viktig information utan att behöva öppna mejlen ex. på rasten.
  • Mejlets innehåll ska då beröra ENDAST det brevhuvudet beskriver. Inga eventuella tillägg och en annan fråga.

Jo, det blir fler mejl. Men tydligare och enklare. Det gör att information kan komma fram och att man lättare kan sortera. Låt säga att man inte har öppnat ett mejl som rörde ”Föräldramöte – tors. 23 april 2021 – i skolans matsal” och den dagen har passerats med råge kan man ju lägga den åt sidan och fokusera på de aktuella x antal mejl som rör dagen eller de kommande dagarna.

En bieffekt av detta kan bli att den som sänder mejl funderar över vad som är viktigt att förmedla. Det kan också vara lämpligt att inte massutsända allt till alla om det inte är tydligt att detta just berör lärare eller rektor.

”Jag mejlar dig” kan lika mycket vara ett avslut på ett samtal som inte hinns med. Det är mycket nu! Det är väldigt, väldigt mycket nu.

Hej HOPP! 

Anne-Marie Körling

 

 

Publicerat i Anpassning, Föreläsningar jag ger, Kollegial läsande, Kollegialt lärande, Kommunikationen, konflikthantering i skolan, Om jag vore rektor, Ordning och reda | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Textsamtal: Upptäck tidningsnotiserna och namnge gorillaungen

Notiser kan bli undervisning. Här finns flera saker vi kan undervisa om. Denna är ur DN den 20 april 2021 

Att låta eleverna få upptäcka tidningsartiklar är en del av att upptäcka texterna som finns i dagstidningar men också vad man skriver om i en dagstidning.

Varför skriver DN en notis om att en gorilla blivit född?

Att en liten gorilla har kommit till världen är en nyhet för en dagstidning.

  • Varför är det intressant kan vara en fråga att diskutera?
  • Vad är det som gör denna nyhet intressant?
  • Hur fick DN veta att en ny liten gorilla kommit till världen?

Rubriken: Kolmårdens gorillor fick en unge 

  • Hur förstår vi rubriken?
  • På hur många sätt skulle vi kunna formulera en rubrik till denna artikel/notis?

Vilka fakta kan vi tillägna oss ur notisen?

  • (gorillaungens vikt)
  • (vikten hos en fullvuxen gorilla)
  • (x antal månaders dräktighet)
  • ( ? )

Allmänna frågor om gorillor

  • Vad vet vi om gorillor?
  • Vad kan vi om gorillor?
  • Var ligger Kolmården?
  • Hur kommer det sig att Kolmården har gorillor?

Var med och ge gorillaungen ett namn:

  • Hur ger man en gorilla ett namn?
  • Vilka gorillanamn nämns i artikeln?
  • Vad behöver vi ta hänsyn till då det kommer till att välja namn åt gorillaungen?

Ha roligt; 

Utforska text och bild tillsammans med eleverna. Dela nyfikenheten. Lyssna till det eleverna berättar och tänker om.

Hej HOPP! 

Anne-Marie Körling

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Textsamtal, Undervisningen | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Ordning och reda på ordning och reda

Skolan är en arbetsplats. Det betyder att det också är en viktig plats för oss som arbetar där. När det kommer till frågor rörande ordning och reda tycks frågan vara sådan att det är några som bryr sig om ordningen och några som inte bryr sig om den. Som om det vore sant.

En lärare har, låt oss säga, sju lektioner om dagen. De flesta lärare trivs i klassrummen och tillsammans med sina elever. Undersökningar visar också att elever trivs i skolan. Det kan vara betydelsefullt att fundera över vad som menas med denna trivsel. När det kommer till ordning och reda är det ju en förutsättning för trivseln. Det betyder att de flesta vill ha den. Men vad som menas med ordning och reda diskuteras sällan. Eller den där inre rösten som lärare kan bära på och som gnager i läraren att ordningen inte är som den ska vara.

Jag har deltagit som elev i så många lektioner och under så många år och har funnit att om det lilla minsta går fel, dvs, eleverna är inte genast tysta eller förstår relativt snabbt upplever läraren en stress. Denna stress ligger kvar hos läraren under hela lektionen och präglar lärarens upplevelse av lektionen;

– Den var stökig. Det blev inte som jag tänkt mig. Ja, dom här eleverna …

Men i själva verket, jag tar nämligen tid på alla moment, så kan det röra sig om tre, fyra minuter som läraren upplever sig ha tappat klassen, fått problem med uppkopplingen till  nätet eller måste reda i en konflikt från rasten och det här stör läraren under en längre tid än den faktiska. Det gör läraren blind för den ordning som faktiskt också finns där. Hur eleverna i olika takt tar sig an arbetet och hur läraren väldigt snart ser vilka som behöver extra stöd i just detta moment och så är läraren där och man hör småpratet som skapar fokus och koncentration för både elev och lärare. Men läraren ser inte detta utan ser de elever läraren inte är hos. Det gäller för mig att visa läraren hur läraren uppfattar elevernas behov och hur läraren snabbt är där och visar och förklarar. Man borde därför fråga läraren om hur läraren gör när exempelvis störningar i nätuppkopplingen skapar problem för läraren eller hur läraren så snabbt fick eleverna att samla sig trots det som hänt under rasten.

Då jag handleder lärare kommer vi ofta in på det som upplevs som ett misslyckande. Läraren tror att det är det vi ska prata om. För det är ordningen och redan som det pratas om överallt. Läraren tror sig behöva poängtera just den bristande ordningen. Men jag är ”elev” på många av lärarens lektioner och vet att lektionerna utvecklas, läraren likaså och med innehåll och lärartrygghet upplever eleverna också att lektionen är bra.

Det finns så många andra frågor vi kunde ställa:

  • Vilka nya ord upptäckte vi under den här lektionen?
  • Vad fick oss intresserade eller hur kan man bli intresserad av … ?
  • På vilket sätt skulle vi kunna angripa detta problem på flera sätt … ?

Då är vårt fokus orienterat mot de kunskaper och de vägar till kunskaperna som skolans har som främsta uppgift. Vi ser engagemanget då eleverna pratar och resonerar om det vi ger dem att lära av. Det kan i första anblick se lite rörigt ut men det är den rörelse som kunskapen kräver.

Jag är innerligt trött på frågan om ordning och reda. Men det betyder inte att jag inte vill ha ordning och reda på mina lektioner. Tvärtom. Jag, som varende kollega jag känner, vill ha den. Och jag skulle nog säga att de också har den ordning de trivs med.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

 

Publicerat i Ordning och reda | Lämna en kommentar

Undervisning oavsett årskurs: Ord är obekanta, spännande, nya, vackra

När vi säger att ord är svåra så gör vi det besvärligt för eleverna. Inte alla är beredda att ta sig an svårigheter, speciellt om de vet att de ska betygsättas, de hoppar över de svåra orden, ägnar dem ingen omsorg.

Hellre säga att orden är nya för oss, eller just nu obekanta men inte svåra. Inte använder vi ord om svåra eller lätta ord då det kommer till barns tillägnande av språk. Vi ger dem möjlighet att möta nya ord och genom oss tillägna sig dem.

Ord är heller inte lätta. När vi säger att ord är lätta kan den som inte förstår det lätta känna sig otroligt dum och inte heller våga fråga om dom orden.

Det bästa klimatet för ord är att vi är nyfikna på dem. Vi undersöker dem. Vi upptäcker dem. Vi njuter av att lära oss dem och vi får pröva dem.

Jag älskar att ge eleverna ord. Varje dag skriver jag ner en lista av ord som vi ska möta. Jag ger ut ordförrådet men kräver inga kunskaper. Bara att jag får ge ut en lista med ord att möta. Och visst vågar eleverna både möta orden och fråga om dem. De tycker vissa ord är vackra, spännande och de upptäcker också att de hört dem någongång någonannanstans.

Så här såg gårdagens lista ut:

Så här gör jag/vi:

  • läser orden högt
  • låter eleverna härma/läsa med
  • Rappar/sjunger/dramatiserar orden med rösten vilket gör att vi läser orden flera gånger, dvs, läser om dem och uttalar dem flera gånger
  • Eleverna får sedan prata två och två om orden
  • De får skriva tre ord under rubriken ORD JAG TYCKER OM – OKÄNDA ORD – FINA ORD (rubrikerna har jag fått av eleverna så därför har jag använt dem)
  • Eleverna får återge sina valda ord – Okända ord visar sig snart vara ord man kan härleda betydelsen till och jag gissar att det handlar om att man fått prata om dem i klassrummet).
  • Jag låter eleverna läsa igenom listan och jag gör ett streck över pricken framför ordet. Den pricken betyder att ordet är läst. Ett arbetssätt jag sedan kommer att låta eleverna göra men här är de under utbildning av arbetssättet.

Hur ofta gör jag detta kanske du undrar. Varje dag. Varje dag och återigen varje dag. Och eleverna utvecklar en nyfikenhet på orden som finns på lappen. Vilka ord är det idag? Och det är mitt mål. Att de ska tycka ord är spännande och undra vilka de ska möta idag.

Publicerat i Källkritik och undervisning, LÄSA I SKOLAN 2021, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Svenskämnet, Synligt läsande | Lämna en kommentar

Underhåll läsförmågan

Underhålla läsförmågan är att se till att barn kan läsa och det upp i åldrarna samt att ge dem rikligt med det de kan läsa och väljer att läsa samt att locka genom högläsning till det de ännu inte kan läsa. Underhåll helt enkelt. Världar väntar dem. Kunskaper likaså.

Underhåll läsförmågan och bered väg för läslusten!

 

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

Publicerat i Synligt läsande, Väck läshungern | Lämna en kommentar

Undervisning: Innehållsförteckningen och att väcka läsintresset

 

Innehållsförteckningen ger en bild av bokens upplägg. Boken är uppbyggd av x antal kapitel. Kapitlen har namn. När man läser innehållsförteckningen kan man också få information om hur kapitlen kan höra ihop och vad boken kommer att berätta men också hur många sidor som varje kapitel innehåller. Det sista kapitlet brukar vi inte veta var det slutar och då måste vi räkna på ett ungefär utifrån bokens hela sidantal. Det finns mycket att upptäcka om vi stannar upp vid innehållsförteckningen. Den kan väcka nyfikenhet och den ska vi ta vara på.

 

SÅ här har jag undervisat eleverna om innehållsförteckningen. Undervisningen fungerar och påverkar i alla årskurser:

  • Alla elever får en kopia av innehållsförteckningen
  • Jag högläser varje kapitel samt sidhänvisningarna – eleverna får läsa efter
  • Eleverna får prata två och två om vad de tänker om boken och vad de kan vara intresserade av och varför – ca 2 minuters samtal
  • Gemensam summering av elevsamtalen
  • Frågor som väcks – att eleverna ställer frågor är avgjort viktigt – och frågeställandet ska uppmuntras och ges utrymme
  • Eleverna får sedan uppgifter – ofta att återberätta – eller återskriva – något ur registret. Detta för att härma men också för att minnas. Handens arbete gör att vi minns. (I arbetet med årskurs två har eleverna fått ringa in namn och skriva av dessa i en lista de skapar själva).
  • Undersök bokens innehåll och fundera: Vilket kapitel skulle du vilja att någon läste högt för dig eller att du skulle vilja veta mer om? (Jag ställer inte frågan – vilket kapitel skulle du vilja läsa eftersom eleverna inte ännu kan läsa den bok vi undersöker).
  • De gula lapparna – post-it-lapparna – har undervisningen varit individuell (men påverkar eleverna eftersom de både hör och ser läraren och eleven i gemensam aktivitet, en elev vill lära sig skriva bokstaven ”g” på flera sätt varför en av de gula lapparna visar x antal sätt att skriva ”g”.
  • Räkna med bokens innehållsförteckning – att räkna hur långt ett kapitel är – är något vi alltid gör. Eleverna lär sig att skriva ett ordentligt svar på frågan.
  • Alla arbeten delas, antingen två och två, men också i helklass. Undervisningen är cirkulär.
  • Jag högläser ett av de utvalda kapitlen och läser upp den motivering som eleven/eleverna har skrivit ”Jag vill lyssna till kapitlet ”Oden och den mäktigaste guden”. Jag vill läsa de här kapitlet för att veta mer om den guden.” (En annan elev skrev: ”Jag vill lyssna för att jag vill veta vem Sleipner är och det låter spännande.”). Observera att eleven skriver namnet Sleipner, det är effekten av att vi noterar namn och skriver av dem. Notera också att eleven noterar sina stavfel och korrigerar dem genom att stryka över det felaktiga. Vi använder bara bläckpennor. Eleven skriver punkt. Notera också att eleven beskriver hur eleven räknade ut x antal sidor.

Varför ger jag eleverna denna uppgift:

  • eleverna får läsa tillsammans med mig
  • eleverna får veta hur en bok är uppbyggd
  • för att väcka intresse genom att ge en överblick
  • för att eleverna ska få samtala med varandra om vad som intresserar dem
  • för att skapa vardagliga räkneexempel (det finns så många i vardagen)
  • för att högläsa och återknyta till eleverna motiveringar
  • utveckla språket som boken presenterar
  • underhålla gemenskapen och engagemanget
  • skapa delaktighet och gemenskap
  • ge eleverna möjlighet att påverka
  • underhålla läsintresset och påverka läsengagemang och attityd till böcker
  • skapa skrivande tillfällen
  • ge utrymme för elevens önskemål om att få lära sig (bokstaven g)
  • bidra till en cirkulär undervisning

Ämnen i gemensamt omlopp:

  • svenska
  • sva
  • matematik
  • historia

Vad betyder min summering för det formativa förhållningssättet?

Jag ser också vad eleverna uppfattar, här rörande vad som är namn och vad som inte uppfattas som namn. Det ger mig möjlighet att undervisa om hur vi upptäcker namn i löpande text. Det blir ett innehåll för någon av de kommande lektionerna.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Publicerat i Boken i undervisningen, Ellen Key, Föreläsningar jag ger, Formativ bedömning, Kollegialt lärande, Kommunikationen, LÄSA I SKOLAN 2021, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen | Etiketter , | Lämna en kommentar

Räkna med läsningen – både matematik och läsintresse

Detta var något vi gjorde i klassen många, många gånger. Vi räknade med läsningen. Men för att detta ska bli matematik och inte handla om att bedöma läsningen och hur många sidor eleven läser vill jag värna att varje bok läses på olika sätt och därför är inte antal sidor av betydelse utan att vi just räknar med läsningen. Vi måste hålla tillbaka värderandet av läsningen och att vara snabba att bedöma.

Detta exempel är från 2003 och eleverna går i årskurs tre.

Frågor jag ställde:

  • Vilken sida började du läsa på idag?
  • Vilken sida slutade du att läsa på idag?
  • Hur många sidor är det i den bok?
  • När du har läst halva boken – vilken sida ligger du på då?
  • Vad heter din bok?
  • Hur många bokstäver är det i titeln?

Vi delade sedan våra lästa boksidor och vi gjorde matematik på x antal sidor samt när vi läst hälften. Vi upptäckte varandras böcker eftersom vi visade fram de böcker vi hade räknat med.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Publicerat i Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Strategier, Synligt läsande, Undervisningen, Väck läshungern | Etiketter , , | Lämna en kommentar