Sommarlovstal 2017

På begäran och förfrågan; ett sommarlovstal 2017.

Använd hur ni vill. Låna och skriv om. Minns att skolan är en innehållsrik plats, både för det inre och för det yttre. Polera och håll fram skolans värde.

Sommarlov 2017

Lärarna har haft spring i benen

In i de sista har de ställt i ordning

Klassrummen andas ut

Skolbänkarna utan måsten och ska

Bokstäverna på tavlan ser glada ut.

De säger tack och vink och hej då.

Vaktmästaren har plockat undan.

Skolan är klädd i sommarskrud.

Musikläraren har repeterat sommarsånger.

Eleverna ska sjunga ut.

Ta i från fötterna,

utmanar musikläraren.

Och rektor skriver sommarlovstal

och vill inte bli störd i författandet,

biter i pennan och funderar 

hur man från ett stolt rektorshjärta

tackar för ett läsår,

hur man når ut till varje elev och varje lärare

och till alla föräldrar och syskon,

hur man polerar fram det viktiga med skolan

om gemenskapen,

om kunskaperna,

om lärandet

och hur gemenskapen, kunskaperna och det fortsatta lärandet

finns i gröngräset, 

i sommarboken,

 i upptäckterna vi gör där vi är.

(skriv in något som är specifikt för den egna skolan)

Skolan slår upp sina dörrar

mot världen utanför

där vi ska se om varandra

och se det bästa i det vi kan och vill.

Vi kommer att längta er tillbaka hit igen

och ringer i klockan i augusti.

Då ska vi tillsammans skapa  

ett nytt innehållsrikt läsår.

Men nu

om vi lyssnar noga

kan vi höra hur

blåklockorna och ringblommorna

nästan ljudlöst

ringer ut oss till sommaren.

Nu börjar det.

Sommarlovet.

Av Anne-Marie Körling

Det finns fler på bloggen, sök under fliken Sommarlovstal;

Sommarlov
Sommarlov är ett lätt ord.
Det bor svalor och blå himmel i ordet.
Det bor grässtrån och humlor i ordet.
Det bor vattendrag och soliga kvällar i ordet.
Sommarlov är ett ljudrikt ord.
Det surrar flugor och bin i det.
Det låter om cykelhjul mot asfalten.
Det går att höra en myra dra ett barr till stacken.
Sommarlov är ett ledigt ord.
Det bor sovmorgon i ordet.
Det bor tid att ligga på en strand till solen går ned.
Det bor dagar av familjeliv med stunder av middagssamtal.
Sommarlov är ett högtidligt ord.
Det bor sommarlovssånger i det.
Idas visa bor däri och den blomstertid nu kommer.
Det låter av elevernas röster och musiklärarens pianospel.
Sommarlov är ett tidsord.
Det är ett lov för dem som går i skolan.
Det är några månader på året som vi säger sommarlov.
Nu är en sådan tid när ordet kan kännas så in i hjärtat mycket.
Sommarlov.

Av Anne-Marie Körling

 

Posted in Sommarlovstal och andra tal | Leave a comment

Undervisning: Vikten av testläsning

Istället för ordningsregler skulle jag, hade jag, andra texter i klassrummet. Jag hade författares ord, strofer ur dikter och rader ur musikstycken. Då det gäller undervisning om hur man skriver och måste gå tillbaka till sin text för att ändra och formulera sig på nytt sätt kan vi låna det författare berättar om den saken. Här är det Jesper Lundqvist som Spionen från spökskolan som i ett avslutande tack förklarar:

Elisabeth Hagman för testläsning och kloka och viktiga kommentarer som förbättrade texten avsevärt. Det vara ovärderligt.

Allt det som är osynligt för läsaren; korrläsning, faktagranskning och layout som samspelar och de viktiga illustrationerna vars språk kan berätta något helt eget eller samspela med textens innehåll och göra förståelsen vidare och djupare. Men också det spännande då bild och text skapar frågor därför att de inte samspelar. Det finns mycket undervisning att skapa och som bjuder in eleverna att textsamtala och bildfundera.

Vi kan testläsa våra texter för varandra. Vi kan pröva att göra och pröva den förtätning som Olof Lagercrantz utmanar oss med:

Jag finner alltid att det finns ord som kan tas bort utan att meningen förlorar något. Det kan gälla hela satser. Ta på försök bort varannan mening och se vad som händer.”

Ur Olof Lagercrantz: Om konsten att läsa och skriva, 1985

Posted in Kollegial läsande, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Tagged , , , , | Leave a comment

Sommarlovsböcker

P1370372

Tänk om varenda unge fick en sommarlovsbok med sig hem under sommarlovet. Låt oss säga att man hade fem titlar per årskurs och eleverna fick välja vad de ville läsa. Det skulle vara böcker de längtade efter att läsa. Inte en bok fylld med måsten utan en bok som griper tag i läsaren. Det är ju ändå sommar så det ska vara en bok i äkta Astrid Lindgrens sagogädda-anda, som kan bita sig fast i läsaren och hålla kvar läsaren och när gäddan slår till med stjärten, så snipp snapp snut är sagan slut.

När sommarlovet tar slut tar man med sig boken till skolan. Berättar om den i olika konstellationer. Lär känna varandra genom berättelserna om böckerna. En sommar går så fort. En bok att läsa för gemenskapen med klasskamraterna. Eller lyssna till. Eller få höra någon högläsa. Och sedan inte komma tillbaka till pedagogiken som genast hackar sönder boken i envisa frågor om man har förstått eller inte. Utan samtal och möjlighet att slå upp sidor och visa lite närmare; här stod det… och sedan låna ut boken till den som vill läsa den.

Cilla Dahlén, bibliotekarie i Hjulsta Grundskola, hade en idé om en sådan bok för de yngsta eleverna, de som riskerar att tappa läsningen över sommaren – en bok att hålla sig till och läsa om och om igen.

 

Posted in Boken i undervisningen, Synligt läsande | Tagged | Leave a comment

Frestelsens gång

P1290059

Fick meddelande om att hunden, som flyttade hemifrån och bosatte sig på annan ort, tog sitt pick och pack och flyttade till ett annat land, klarade av festivalens utmaning FRESTELSENS GÅNG för hundar. Det var en gång som hunden skulle gå, från en sida till en annan, ca 100 meter, och där hade man kantat den med hundgodis, leksaker och sniff, sniff, sniff möjligheter. Hunden sniffade på en godisbit men tog den inte och gick raka vägen från matte till husse. Nu är han diplom på att han är en hund som kan motstå frestelser.

 

Posted in Skriver om ditt och datt | Leave a comment

Berättelsen ska innehålla massor av matematik:

Uppgiften var att skriva en berättelse och att få in så många matematiska begrepp som möjligt. Eleven i början av årskurs fyra skrev följande:

Det är 30 grader varmt i huset. Karl skulle inte ha satt upp värmen till 30 grader i hela huset. Det hade räckt med att badrummet hade varit 15 grader. Som tur är han ett geni med 280 i IQ. Han kommer genast på hur han ska göra för att sänka värmen till minus tio grader. Det är i sista minuten för pappa har säkert svettats en liter svätt. Mamma hann sparka av sig täcket i den 45 gradiga värmen. Farmor ligger i köket och pratar matematik i drömmen. Någonting om kvadratroten ur 1.784,982,711. Stäng av den plus 45 gradiga värmen sa hon. Med öppna fönster blir det sköna 22 grader.

Ur mina lektioner en gång för länge, länge sedan. Jag högläste allas berättelser och vi samtalade om dem två och två. Hej HOPP!

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Undervisningen | Leave a comment

Elevaktivitetsfråga: Hur gör man en hög med vatten?

Se tidigare inlägg om att fråga tre kompisar. Här är en rolig fråga som väcker många funderingar. Här har eleven fått prata och diskutera sedan skriva ner något kort om hur man gör:

Hej Anne-Marie,

Jag ska förklara hur man gör en hög med vatten. Man kan inte göra en hög med vatten om man inte först bygger ett sandslott och högst upp lägger i vattnet. Men vattnet kommer inte att stanna däruppe efter som det rinner igenom sanden. Eller kanske att du kan göra så här:

Häll vatten i en skål, lägg den i frysen. På morgonen kan du ta ut skålen och då har du en hög med vatten. Du kan ta ut det frusna vattnet från skålen. Vasegod  Anne-Marie,

Hej då från

En annan elev svarade:

Man kan stapla isbitar så blir det en hög med vatten. Man kan också göra en snögubbe eller en lykta med snöbollar. Man kan också bygga en iglo0.

Hur man gör visar jag i mina teckningar. Den ena bilden visar hur man staplar isbitar och den andra hur man gör olika stora snöklot till snögubben.

 

Lärarens förhållningssätt:

Var nyfiken på hur eleven tänker. Värdera inte rätt och fel. Tacka för förslagen och sätt upp allas svar till allmän begrundan. Kanske kommer vi på fler sätt att göra en hög med vatten.

De nationella målen:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

 

 

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen, Värdegrunden | Tagged , , , , | Leave a comment

Eleven frågar tre kompisar: Hur fungerar ett sms?

Att börja lektioner med en fråga gör att lektionen börjar omedelbart. Jag har alltid en fråga att fundera på, samtala med klasskamraten med och kanske skriva något kort på en post-it-lapp.

Fråga tre kompisar:

Man kan också låta eleverna skriva ner tre kompisar svar på frågan. Här har en elev som fått tre svar från sina kompisar:

1) Det finns små älvor som visar vägen till telefonen.

2) Smset har en slags karta så att smset kommer till rätt telefon.

3) När smet har skickats så åker sms-ets delar till blommornas pollen. Sen åker det från blomma till blomma och så vidare. Till sist är det framme vid rätt telefon.

Så börja så här:

  • Skriv en fråga på whiteboarden
  • Låt eleverna prata med varandra om frågan
  • Be dem gå runt i klassrummet och fråga tre
  • Inled med att hälsa på varandra
  • Skriv ner kompisens svar och funderingar
  • Läs upp det du skrivit så att kompisen kan få lyssna till hur svaret uppfattades
  • Avsluta med att tacka varandra

Lärarens förhållningssätt:

  • Eleverna skrattar när de får idéer, det är inte stök utan lek med tanken
  • Eleverna utbildas i att göra detta om de får göra det många gånger
  • Samla in allt som sagt genom att låta varje elev berätta om det som skrivit ner eller det eleven själv kommit att tänka på

 

 

Posted in Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Ordning och reda, Relationer och vänskap, Undervisningen, Värdegrunden | Leave a comment