Helgens bokinköp

Jag älskar att gå omkring bland böcker. Jag älskar att ha böcker omkring mig. I bokhandeln kan man på några sekunder bläddra sig in i nya världar och få lite nytt att tänka på. Det är bara att öppna en bok. På mitt köksbord ligger alltid en trave böcker och jag dukar gärna upp böcker när jag får besök. Inte för att man måste läsa men för att böckerna själv talar till oss. Man bläddrar lite här och där. Om läsaren fastnar är det inte för att jag säger att boken är bra utan för att boken och läsaren själv stämt träff, det blir en fortsättning som jag inte känner till. Några ord, någon mening och själva fortsättningen som sker någon annanstans.

Och jag köper också böcker:

  • Laurain; Presidentens hatt (den rekommenderades lågmält och eftersom samma boklåda tidigare rekommenderade en bok jag köpte, läste och älskade så innerligt att jag köpte fler och sände iväg som presenter) Hatt, kappa, skor – att klä sig i boktitlar. Böcker från topp till tå. Läs kappan. Läs kappan! 
  • Harari; Sapiens, en kort historik över mänskligheten (för att bokhandlaren och jag började prata om den och det fortsatta samtalet krävde att jag läste boken)
  • Giolito; Störst av allt (Baksidestexten ”Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof.”).
  • Nyman; Nerverna (för att omslaget visade en pappa som låg och läste och …)

Jag köpte också Graham Swift Mödrarnas söndag och läste den i ett svep till frukost. En långfrukost bestånds av fyra koppar kaffe och 154 sidor.

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

Promenad bland gula böcker

Påskpromenad i boklådor. Som att vara i ett påskägg. Godis för mig.

P1410242P1410251P1410272P1410273P1410255P1410257

P1410262

P1410266

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

Min vårdikt

Hemligheterna

Utanför

viskar träden till varandra

om knopparna

de är havande med

Fåglarna

sjunger opublicerade artiklar

Om våren.

Ännu hemliga.

Posted in Skriver om ditt och datt | Leave a comment

Allt vi lånar och ”Hennes hjärta …”

Hennes hjärta fylldes av jubel. Det var en fras man läste i böcker, men ibland gav den faktiskt en sann beskrivning av en människas känslor. Den var fullständigt sann i hennes fall då. Hennes hjärta fylldes av jubel, likt en räddad hjältinnas i en äventyrsberättelse.

Ur Graham Swift Mödrarnas söndag, 2017

Posted in Litteratur och läsning | Tagged , | Leave a comment

Du ska gå på balen!

Du ska gå på balen!

Den första raden i boken och den enda på sidan. Jag ska precis börja läsa Mödrarnas söndag av Graham Swift. Ett mästerverk enligt The Guardian. När jag vänder på boken och läser baksidestexten tänker jag att den här boken vill jag läsa:

Frid. Det var den sanning alla dagar bar på, det var den slitna sanningen varje dag bar på, men denna sanning var större idag än någon annan dag – det hade aldrig funnits en dag som denna, och det skulle eller kunde aldrig finnas en likadan igen.

I den korta beskrivningen av bokens innehåll berättas det om en särskild dag, en söndag, då tjänstefolket fick åka hem men hem åker inte den föräldralösa jungfrun Jane Fairchild som istället möter sin älskare … Tankarna går till Askungen och ”vad är väl en bal på slottet…?

Ja, det är kanske är som New York Times skriver:

… en Askungen i feministisk tappning i Downton Abbey-erans slutskede – oförglömlig och skriven med en ny emotionell intensitet.

Vad vet jag … annat än att berättelsen om Askungen bör läsas igen eller kanske efter att jag läst den bok jag nu håller i handen.

 

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

När brevet jag får är en bok jag läser

P1410240

Redan dagen innan annonseras per brev att jag kan vänta mig en bok i posten. Och jag går och vankar och undrar: Vem har sänt mig boken? Vad är det för bok? Vem är det som vill dela läsupplevelse med mig?  Boken kommer med posten som ett brev från någon.  Vem är avsändaren?

Så kommer boken. Det gröna pappret och den blygsamma hälsningen i hörnet. Cecilia. Kollegan i norr. Och nyfikenheten på boken växer. Vad har Cecilia valt ut för mig att läsa och vad vill hon berika mitt liv med? Boken är skriven av Shel Silverstein en gång för länge sedan (1964). Och jag minns den här boken för jag tror den fanns i bokhandeln då jag var vuxen (1986) och jag tror jag läste den tillsammans med mina barn. Beppe Wolgers har översatt Shel Silversteins text. Så självklart tycks det mig att det är Beppe Wolgers som gjort det. Passade honom perfekt.

Men vad viktigare är. Kollegan jag lärde känna en gång för länge sedan är nu en vän jag fått. Därför är boken också ett brev från kollegan och vännen. Det är en viktigare koppling. Ett starkare band till boken därmed. När jag läser om trädets lycka och om växandet och åldrandet så tänker jag också så. Att oavsett hur livet vindlar så finns vi kvar för varandra. Även som stubbe.

Nu heter boken ”Cecilias bok”!

Hej HOPP!

Anne-Marie

Posted in Boken i undervisningen, Relationer och vänskap | Leave a comment

Ordstrategier: Att läsa, uttala och förstå

Jag vågar inte gå till en restaurang och beställa en hamburgare. Det handlar om hur själva ordet ska uttalas. Jag vet att det finns människor som uttalar det mycket sluddrigt: ”hambr-r-re”, men också sådana som överdriver diktionen och lägger tonvikten på bokstaven u: ”Ham-bu-rgare”. Det jag inte vet är hur jag själv ska säga det. Jag fastnar, blir faststekt i min obeslutsamhet kring uttalet.

Ur Martina Montelius: Ibland är man lessen ibland är man glad, 2017 s.12

Jag minns en av de där lektionerna en gång för länge sedan. Det var tidigt i min lärargärning och jag var, och fortsatt är, intresserad av hur barn och unga tänker när de lär sig. Jag lät eleverna diskutera hur de löste att läsa ordet ”ingenjör”. Och upptäckte att de hade så många lässtrategier för hur att läsa ordet.

Jag skrev om detta i Kiwimetoden, 2006:

Ingenjör.

– Jag läser varje bokstav för sig – i-n-g-e-n-j-ö-r.

– Jag letar efter ett ord i ordet – ingen-jör.

– Jag delar upp ordet i små delar – in-gen-jör.

– Jag läser alltid första och sista bokstaven – i – ngenjö-r.

– Jag bara ser det, så är det – ingenjör.

– Jag vill gärna se ordet i texten för då kan jag lista ut vad det är när jag läser det, även om jag inte förstår vad ordet betyder.

– Det är svårt att se ett ord så där. Det finns ingenting som gör att jag kan förstå.

Detta undervisning ledde vidare till samtal om strategier. Eleverna fick genom denna mångfald upptäcka hur de gjorde och att de kunde få nya strategier och låna av varandra. Inom ramen för ett öppet samtal kring ett ord blev detta möjligt. Eleverna bad sedan om samtal kring andra ord. Och samtalen om ord integrerades i undervisningen.

Posted in Frågekonsten, Ordförrådet, Strategier | Tagged , , , , , | Leave a comment