Barn läser löpsedlar – hur gör vi med undervisningen?

Jag tänker på fotografierna, rubrikerna och de texter som finns att läsa i det offentliga rummet. Barn läser löpsedlar. Jag ställde en daglig fråga till mina elever:

– Någon text ni vill diskutera?

Det visade sig att eleverna kunde diskutera rubriker och löpsedlar på rasterna. Hur de oroade sig för det de hade fått läsa på vägen till skolan. De hade ingen aning om var det som stod hade ägt rum eller vad det betydde att få veta mer. De hade ingen kunskap men hade fått starka ord att läsa. Kanske ett fotografi att se på.

Jag undervisade genom att ge saklig information. Jag använde kartan för att ge en plats. Jag lyssnade till elevernas frågor. Lät dem berätta vad de kände. Jag tog emot det de sa. Jag skapade inga svar för att lindra utan lyssnade för att stötta. Om jag annonserar att det är fara blir barnen rädda. De läser av vuxenvärlden.

Därför måste jag vara noga med hur jag förhåller mig till det de vill ta upp och behöver prata om. Tystnaden är också problematisk – om vi inte talar om det som det talas om på andra platser eller är rubriker i löpen – skiljer vi ut oss från omvärlden och skapar en bubbla. Som om det inte har hänt. Som om vi kan skydda ifrån. Verkligheten ska vi skydda i och det är genom att vara lyhörda för hur barn förstår den. Vara där och närvara i hur de förstår.

Igår visades ett fotografi av en liten pojke, död på en strand, och frågan är hur vi kan tala om det? Jag föreslår att vi lyssnar. Inte värderar det barnen säger. Lyssnar noggrant. Skapar utrymme.

 

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Värdegrunden | 1 Comment

Lektion: Bakom, framför, på sidan om och mitt i

Denna undervisning möjliggör för samtal, gestaltning, begreppsuppfattning och att läsa en text. Den kan både vara på svenska och på engelska. Börja med:

  • tre ord ur texten
  • låt eleverna samtala och pröva orden
  • lägg till en mening
  • låt eleverna samtala och pröva meningen
  • visa texten
  • läs högt tillsammans, unisont, läraren läser och eleverna läser, det kan man göra två gånger i följd
  • diskutera några av de frågor jag förberett med
  • avsluta med att skriva en egen text

Se ytterligare beskrivning av undervisningen här!

Inled undervisningen med tre ord:

through

next

close

Låt eleverna samtala om de tre orden under en minut. Håll tiden. Få dem in i samtalen. Ett ord i en mening, två ord i samma mening och slutligen 3 ord i samma mening. Totalt tre minuters samtal.

Lägg till en mening:

”They were surrounding me …”

Låt eleverna uttala meningen unisont. Låt eleverna samtal en minut om vad som menas, de får tala svenska, samt be dem konstruera en fortsättning. De samtalar två och två. Som lärare låter du dem använda meningen ur en bok, skriftlikt med andra ord.

Därefter ge dem texten:

”I did notice as I walked that Amos had stayed right next to me. And Jack was close on the other sida of me. And Miles was in front of us and Henry was in back of us. They were surrounding me as se walked through the crowd of kids.”

Att gestalta:

  • Hur många personer behövs för att gestalta detta?
  • Välj position och gestalta händelsen?
  • Beskriv den position du har? På engelska? På svenska?
  • Hur nära kan man vara och fortsatt gå?
  • Hur långt ifrån kan man göra detta utan att formationen går förlorad?

Frågor att undersöka:

  • Varför behöver de gå i denna formation?
  • Ge exempel på händelser som kräver denna formation?
  • Vad menas med ”the crowd of kids”?
  • Vad är det som beskrivs i texten?
  • Hur är det att gå först?
  • Hur är det att gå sist?
  • Hur är det att gå vid sidan av?
  • Vad betyder det att gå i mitten?

Utveckla förståelse för:

  • ”was” och ”were” – identifiera orden i texten
  • ”was” och ”were” – skapa muntliga meningar där både was och were används
  • beskriv skillnaden mellan ”was” och ”were”
  • jämför ”right next to me” med ”on the other side”
  • skapa muntliga meningar med ”right next to me” och ”on the other side”

Skriv en egen berättelse

Skriv om berättelsen och sätt in dig själv i en av positionerna. Använd texten som modell eller som bollplank, eller komponera din egen text. Du kan också översätta stycket eller skriva en egen variant av berättelsen på svenska.

Som lärare modellar jag:

  • ”I did notice as I walked that the policeman had stayed right next to me. …
  • Då jag gick märkte jag att Amos gick intill mig på …

Källa:

Vi har lånat några rader ur boken Wonder av R.J Palacio, 2012. Om vi läser om boken står det att författaren skrivit:

”This is a work of fiction. names, characters, places, and incidents either are the product of the author´s imagination or are used fictitiously. Any resemblance to actual persons, living or dead, events, or locals is entirely coincidental.”

Det betyder att våra berättelser också kan vara det. Men hur skriver man så? Samtal! Samtal! Samtal!

Posted in Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Tagged , | Leave a comment

Frågor om läsningen och om strategierna, en slags textsamtal

Då jag samtalade om elevens läsning kunde jag ställa dessa frågor. De var främst inriktade mot elevens läsförmåga och undervisningen mer riktad mot att skapa frågor till texter. Här är frågorna jag kunde ställa en enskild elev då jag gjorde läsanalyser och diskuterade hur läsningen utvecklades. Texterna var olika. Dessa är från Kiwimetoden 2006. Jag undervisade så här sedan slutet av 1990-talet. Frågor som ställs måste ställas så att de kan besvaras. Det handlar om förhållningssätt. Varmt sakligt och väldigt inlyssnande. Idag skulle jag formulera om en del av frågorna.

Ur Körling: Kiwimetoden, 2006

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Tagged | Leave a comment

Ludvig Igra om medkänslans stilla ton

”Vi måste var och en av oss finna medkänslans stilla ton i vårt inre, och vara medvetna om hur lätt den kan övertygas, förstummas och dövas.”

 

Ludvig Igra, Den tunnan hinnan mellan om sorg och grymhet, Natur och Kultur 2001

Posted in Litteratur och läsning | Tagged , , | Leave a comment

… varje kväll sänder Tomas Tranströmer ett brev in i min verklighet …

P1230582

Varje kväll läser jag en dikt av Tomas Tranströmer. Det är en vana jag fått. Jag läser av nödvändighet, i behov av bildskapandet som kommer med det långsamma att tänka om det som är skrivet och det jag fått läsa:

 

 

” Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk

for jag till den snötäckta ön.

Det vilda har inga ord.

De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!

Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.

Språk men inga ord.”

 

Tomas Tranströmer; Det vilda torget, 1983

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

Olof Lagercrantz om att läsa

”Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita pappret från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro.”

 

Olof Lagercrantz, Om konsten att läsa och skriva, 1986

Tänk om vi kunde sätta upp stora texter i skolan för alla att läsa. En dröm jag har. En dröm jag kan förverkliga.

 

Posted in Litteratur och läsning | Leave a comment

Läskämparna utanför skolan

mina_hand_skriver_a_m_1190193080_1222344

Det var då jag utbildade mig till lärare, kanske året var 1995. På kvällarna arbetade jag på en öppen verksamhet för unga, ja egentligen alla, beroende på vilken tid på dygnet vi hade öppet. Men jag minns en kille, en med byxorna nedhasade, kalsongkantens textrad, kepsen och så den där ihopvikta novellen från någon tidning. Den där fyra sidor långa berättelsen. Jag minns hur han vecklade upp den till A3 format och hur han kämpade med innehållet. Han var så långt ifrån det svenska skriftspråket och så långt ifrån det som krävdes av honom i skolan.

I skolan, berättade han, satt han längst bak. Egentligen ville han inte det men han hade liksom hamnat där, en plats från vilken han bäst fly undan lärarens frågor. Han sökte sig bortom radarn för möjligheten att bli uppfattad som eleven som inte kunde läsa. Hur gör man i skolan då man inte kan men vill? undrade han.

Jag blev nyfiken på det han läste. En novell tror jag det var. Inte alls anpassad till hans språk och inte alls till hans ålder. Varför läste han den?

– Det är något som fastnat och jag vet inte vad men jag har bestämt mig för att läsa den här och jag ska läsa den även om det är skit, skit, skitsvårt. Vad betyder …

Vi samtalar lite. Jag tänker på det gulnade pappret och den där vilja att lära sig läsa. Varför den inte syns i skolan? Jag tänker på skammen att inte kunna läsa och undrar varför det inte är det mest naturliga att säga då man går i skolan:

– Jag kan inte …

och få möta framtiden i lärarens blick och röst:

– Kom, låt oss hjälpa dig till orden och texten. Låt oss undervisa dig!

Posted in Barns rättigheter, Inkludering, Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Strategier | Leave a comment