Kontakt med konstverk

P1400272

Vakten som stod intill detta konstverk informerade om, eller berättade, att idén byggde på de här små djuren Tamagochi som fanns som interaktiva husdjur som krävde ett och annat av sin innehavare. De behövde mat på vissa tider och de krävde uppmärksamhet i tid och otid. Här är en liknande figur. Det fanns inget ljud när jag var där men det går att få med ljud. Jag är glad att jag slapp det eftersom jag då själv kan föra kommunikation med konstverket och tänka själv. Onekligen dras man till det ögonen berättar och uttrycken som kommer med samspel öga och mun.

Konstnären heter Tony Oursler och utställningen finns att se på Magasin 111 under våren 2017. Det var också Tony Oursler som gjorde David Bowie Where are we now? 

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

Tony Oursler på Magasin tre 2017

P1400270

Posted in Läraryrket och lärarrollen | Tagged , , , , , | Leave a comment

Kartbilden blir modell för något helt annat

Jag fick den här vasen då jag talade för gymnasielärare i Botkyrka. Den är gjord som efter Botkyrkas kartbild och symboliserar därför något mycket större. Det här kan vara en idé för ämnet bild eller för geografin. Många elever gillar att studera kartböcker.

Återvunnet glas och en karta över Botkyrka gör en vas.

Återvunnet glas och en karta över Botkyrka gör en vas.

Skärmavbild 2017-02-19 kl. 18.06.39

Posted in Kartan och geografin | Tagged , , , , | Leave a comment

Det föll några teckningar ur skolans kartbok

Det föll några teckningar ur en gammal skolkartbok jag hittade:

P1360818P1360823P1360825P1360822

Posted in Kartan och geografin | Leave a comment

Inte ens orka läsa

Att läsa en bok innebar samma problem. Det var som att alla bokstäverna hoppade runt på sidorna. Jag var tvungen att dölja raderna både ovanför och under den txt jag försökte läsa med två vita papper för att ens ha en chans att ta in vad jag läste. Trots det var det som om bokstäverna i orden låg huller om buller.

Ja, så skriver Theresé Lindgren i Ibland mår jag inte så bra, 2016 om att må dåligt och inte kunna sova, inte ha energi och att ha en hjärna som orkar fem, max tio minuters koncentration och fokus.

Jag minns då jag var i djup sorg och inte orkade läsa böcker alls. Bara det var en sorg i sig men en följd av att det inte fanns något utrymme att ta in yttervärlden och bearbeta den, ens delta i den. Det gick inte att läsa något som var långt och som var mycket och som man borde läsa och som andra tyckte var så bra och …

Men dikterna. Den där enda sidan med de korta meningarna och de stora innehållen. De gick att läsa. Dikterna lekte i hjärnan, skapade små stigar och andra vägar än de motorvägar som sorgen och depressionen plöjde djupa och breda. Det gick att läsa:

Livets skog hade höga granar. Mängder av livsträd.

De växte medan vi gick.

Våra fötter grävde stigar …

ur Harry Martinson Ensamma vandringar ur diktsamlingen Dikter om ljus och mörker, 1971

Posted in Litteratur och läsning, Sorg | Leave a comment

Anpassning är ömsesidig

Meddelande. Edinburgh. 2017.

Meddelande. Edinburgh. 2017.

Låt oss säga att vi går med en liten treåring på promenad. Vi har ett bestämt mål. Vi ska skynda. För att få med oss treåringen måste vi ta saken i egna händer. Vi kan sätta barnet i en vagn och skjuta det framför oss eller lyfta upp barnet och bära det i famnen. Ett tredje alternativ är att hålla barnet hårt i handen och gå med raska steg och dra barnet efter  sig. Barnet får då springa.

Ett annat sätt är att ha ett bestämt mål men anpassa promenaden till varandras takt. Vi kan promenera tillsammans till målet. Det är den vuxne som leder ut på vägen men väl där kan man stanna för att titta på en daggmask som ringlar sig över gångvägen och stampa lite i någon vattenpöl eller se på fåglarna som flyger ovanför våra huvuden. Kanske springer vi en stund för att det är roligt. När man promenerar anpassar sig båda till promenaden. Ibland går man fortare för man ska gå över gatan och bilarna är farliga och det vet den vuxne och måste skydda och vägleda barnet. Ibland går man långsammare för att man ser världen som barnet ser världen. Och man upptäcker ihop. Vi jämkar och anpassar oss för att vi är tillsammans. Det handlar inte om form eller om att fostra utan för att vi ska fungera tillsammans där vi är och tillsammans med dem vi är. Det krävs att den vuxne anpassar sig till barnet och barnet till den vuxne.

När man promenerar anpassar man sig omedvetet och processen är ömsesidig. Barnet lär sig att man måste skynda ibland och att vägen bara är en transportsträcka där det inte finns något annat än att hänga med på färden och andra gånger då man tillsammans med en vuxen gör något ihop och promenaden ändrar takt beroende på vad som finns på vägen.

I min kommande bok Textsamtal och bildpromenader skriver jag om den anpassning som kommer genom att undervisa, undervisningens innehåll och genom lärande samtal med eleven. Jag funderar mycket över hur vi distanserar oss från ord och handlingar utan att se och pröva dem i våra möten med eleverna. Ju närmare eleven vi kommer desto större möjlighet har vi att anpassa till eleven så att eleven kan få tänka, kommunicera och lära. Det handlar om lärarens attityd till eleven och undervisningen. Anpassningen kommer med närheten till elevens lärande, till innehållet och frågorna och att lyssna för att utveckla pedagogiken.

Anpassa betyder, enligt ordboken

  • ändra (egenskaper hos ngt) till större lämplighet
  • rätta efter eller lämpa efter
Posted in Anpassning, Pedagogiska samtal, Undervisningen, Värdegrunden | Leave a comment

Hembreven: Sakliga och allsidiga

Hembreven ska präglas av saklighet och värme.

Ja, så skriver jag i boken Undervisningen mellan oss, 2015 och fortsätter:

Föräldrar ska genom hembreven eller den information skolan sänder få insyn i skolans arbete och elevernas lärande. Det betyder att skolan måste hålla på det skolan kan ansvara för. 

Det ska synas att skolan har 19 kursplaner med ett rikt och varierat innehåll.

Ur Körling: Undervisningen mellan oss, 2015 Lärarförlaget 

 

Brevet kan därför innehålla berättelser om vad undervisningen har gett barnen att tänka, kommunicera och lära genom.

Exempelvis kan hembrevet innehålla:

Denna vecka har vi arbetat med:

  • Kartbilder (geografi)
  • Kommatecknets betydelse och meningsbyggnad (svenska)
  • vad en kub har för egenskaper (matematik)
  • hur man använder ett stämjärn (slöjd)
  • vi har haft textsamtal om källor i artiklar (svenska, samhällskunskap)
  • vi har påbörjat ett arbete om Medelhavet och de sju underverken (historia)
  • prövat att gå balansgång och sprungit tre kilometer snitslad bana i skogen (idrott)

Brevet kan kan också innehålla rektorernas information om att alla elever i årskurs tre läser flytande och att detta firas med glass i matsalen. Brevet kan också innehålla information om att eleverna har svårt att hålla tiderna och att skolan som första åtgärd har sett över att alla klockor går rätt på skolan och får utbildning i hur man gör då man kommer försent så att man inte stör undervisning och arbete i klassrummet. Vi återkommer nästa vecka med hur vi arbetar med närvaro och hur arbetet utvecklas med elevernas sena ankomster. Brevet kan också innehålla frågor som föräldrarna kan ställa till sina barn, då läraren säkert vet att eleverna kan svara eftersom de arbetat med dessa innehåll:

Fråga gärna ditt barn om:

  • förklara vad som menas med vattnets molekyler
  • be ditt barn beskriva vattnets kretslopp
  • fråga ditt barn om fältstudierna och observationerna i närmiljön
  • fråga ditt barn om vilka yrken vi talat om denna vecka och ställ gärna frågan – vad gör en osteolog
  • fråga ditt barn om höga berg och erosion
  • fråga ditt barn om hur många knäckebröd barnet åt till lunch
  • fråga ditt barn i vilken ordning man får ta maten i matsalen
  • fråga gärna ditt barn om boken vi högläser
  • fråga gärna ditt barn om boken barnet läser

Det här gör att hembrevet visar vad som sker i skolan. Om barnen går på fritids låt fritids också få bidra med några innehåll och någon fråga.

Det här bidrar till att synliggöra skolans inre arbete och även när skolan har problem så ges föräldrarna insyn i hur skolan arbetar för att förändra detta.

Hembreven kan mynna ut i berättelser om skolans innehåll och bidra till att barn och unga får samtala om det de gör, kan och lär i skolan. Låt oss med varm saklighet skriva om skolans innehåll. Det betyder inte att vi inte är färdiga med våra uppdrag eller att skolan löst alla upptänkliga problem. Men barn och unga lär sig i skolan och det kan vi lyfta fram och ge ljus åt så att föräldrar kan samtala med sina barn om det som sker i skolan. Vi behöver inte ta till överord. Vi kan med varm saklighet återge och beskriva.

Hej HOPP!

Anne-Marie

 

 

 

Posted in Innehåll hembrev, Undervisningen | Tagged | Leave a comment

Duktigare än duktig flicka

P1390305

Duktiga Annika hette en bok där en liten flicka sitter i en sandlåda och utan att smutsa ned sig leker där. Boken är skriven av Elsa Beskow och presenterar allt det duktiga Annika som en liten flicka bör vara. Hon är hjälpsam och hon håller sig ren. Jag minns att jag tyckte om boken för illustrationerna var fina och jag ville också ha ta hand om en ko, eller vilket djur som helst, jag ville vara en duktig flicka eftersom jag ville ha ett djur. Men jag var ett barn och lekte mig smutsig och slog hål på knäna som lekande barn gör.

Men duktigheten blev viktigare efter att min pappa dött. Det gick inte att leka på samma sätt när någon är borta. När det inre är i sorg kan det yttre städas upp och hållas i ordning. Och det yttre går att besvärja, hålla finare än fint, ljusen i perfekt position på bordet och i mitten en blomma. Jag var ett sådant barn en gång. Inte för att jag ville utan för att jag inte kunde annat än att se till att världen var någorlunda hanterbar och förutsägbar. Men det är inte världen. Folk spiller på dukar, kommer försent, har andra saker för sig och leker på gården till långt över kvällstimmarna. Hali hallå låt bollen gå. Och ibland sprang jag ut och lekte för inom mig fanns en inre gnutta rymd eftersom mamma var hemma och allt som fanns därhemma gick att lämna för en stund.

De duktiga flickorna är ofta duktigare än duktiga. Inre krav och yttre förväntningar kryper duktigheten in utan att man vet något om vad ordet betyder. Jag har aldrig tyckt om ordet duktig, inte när jag var barn och inte heller nu. Ville inte höra vuxna säga det.

Duktig förklaras i ordboken med

som har god förmåga i angivet avseende

Någon som är duktig har en förmåga som står beredd att i varje angivet avseende ha god förmåga att. Nej, att höra om sin duktighet har aldrig varit välkommet och innehållet i att vara duktig krävande – man är alltid beredd oavsett var man är. Men det inre kravet på att vara duktig stegras och den där befriande lätta axelryckning som säger att man duger som man är och att vara tillräckligt bra som sådan fattas. Och de duktiga flickorna är många och kanske sådana vi inte oroar oss för eftersom de har så god förmåga att i varje situation ordna till det bästa. Ett inre krav blir det och i det yttre manifesteras det:

Redan i grundskolan tog jag på mig rollen som elevrådsordförande och jag förde även protokoll under Moderata ungdomsförbundets möten. Mina kvällar ägnade jag åt pianolektioner, mina helger åt tennisträningar och agilitytävlingar. Under gymnasietiden hade jag tre extrajobb, satt i skolans studentkommitté, flyttade hemifrån och försörjde mig själv redan vid sjutton års ålder.

Jag lät mig aldrig ta sommarlov utan läste alltid sommarkurser och jobbade extra så mycket jag kunde. Under universitetstiden läste jag in tre års studier på arton månader och jobbade givetvis parallellt. 

Ur Ibland mår jag inte så bra av Therése Lindgren, Forum förlag 2016, sid 43

Jag tänker på de duktiga flickorna, inte alltid märks de i klassrummet, de slår sig ned i tid, är pålästa, räcker upp handen, skriver höga betyg på det mesta och vi prickar av deras prestationer och uppskattar att vi har dem. Men hur mår de egentligen? Och vad betyder ordet ”prestationsprinsessa”?

Kanske kan vi motverka genom att läsa de här barnberättelserna och diskutera ordningen i sandlådan och göra lite uppror genom att trotsa det som böckerna beskriver där samtal om text kan innehålla en bild av något annat.

Hej på en stund!

Anne-Marie 

 

Posted in Litteratur och läsning, Värdegrunden | Tagged , , , | Leave a comment