UNDERVISNING: SVARET ÄR GIVET MEN VILKEN ÄR FRÅGAN?

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig och tankeväckande undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

  • Hittar du själv till klassrummet?
  • Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
  • Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

”Hon kommer inte hem förrän på lördag.”

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

  • Vilken dag kommer hon hem?
  • Kommer hon hem på torsdag?
  • Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

Ha roligt och reta upp tankeverksamheten tillsammans.

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling 

 

Posted in Frågekonsten, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Modellerna, Ordförrådet, Strategier, Svenska, Undervisningen | Tagged , , | Leave a comment

Elevens fråga – vad säger den mig?

ELEVENS FRÅGA – VAD SÄGER DEN MIG?

Jag skriver ner elevernas frågor. De intresserar mig. Jag har alltid skrivit ner elevernas frågor. Jag skriver om frågor i alla mina böcker men kanske främst i Undervisningen mellan oss, 2016. Jag studerar också om frågorna rör form eller innehåll. Observera att jag inte värderar frågorna som bra eller dåliga. Jag strävar efter att undervisningens innehåll ska väcka frågor och ser det som mitt uppdrag att vända elevernas frågor från formfrågor till innehållsfrågor. Formfrågor ska naturligtvis besvaras eller på annat sätt ingå i organisationen av undervisningen. Jag strävar efter att de så långt som möjligt försvinner och inte behövs. Men, och det är nog så viktigt att påpeka, barn och unga söker kontakt via frågor. Så inte alltid ställs frågor enbart för innehåll eller form. Frågorna kan också vara ett sätt att få kontakt med läraren. Kontakten är därför A och O. När en elev frågar:

– När är det rast?

Kan det lika mycket betyda att eleven vill ha någon slags kontakt med läraren. Därför ska alla frågor bemötas med intresse och visad närvaro.

Till formfrågor räknar jag frågor som rör:

  • När är det rast?
  • Kommer det här på provet?
  • osv

Till innehållsfrågor räknar jag de frågor som på ett eller annat sätt berör undervisningens innehåll. Dessa innehållsfrågor kan inledas på olika sätt:

  • Men … menar man då …
  • Jag fattar inte … hur tänker man då?
  • Vad betyder …
  • Kan man tänka så här …
  • osv

Jag är också varsam med svar då jag lyssnar till elevens fråga. Jag vill hellre låta eleven berätta mer om det eleven tänker. Så jag brukar ta fasta på något innehåll i frågan eleven ställt och säga:

– Du undrade om flaggornas färger? Berätta.

Ofta kommer då en längre berättelse som visar elevens kunskaper och funderingar. Frågan har något mer att säga mig.

Igår deltog jag på en lektion. Undervisningen var innehållsrik och engagerande. Eleverna ställde en del tysta frågor till varandra eller småpratade om det läraren pratade om. När vi ges möjlighet att lyssna till det ”prat” som kan upplevas och begripas som störande är det ofta inte alls något störande prat utan ett engagerande. Ämnet är intressant och eleverna  vänder sig till varandra för att fråga eller påpeka om något läraren sagt. Vi kan därför tänka

– Nu behöver ni en minut eller två för att diskutera detta intressanta innehåll med varandra. Varsågoda!

Jag skrev ner följande elevfråga. Eleven ställde den till sin lärare och lärarens innehåll.

– ELEVENS FRÅGA:

Ofta är flaggor tredelade. Vad menas med det?

Vad är det jag ser i elevens fråga:

  • ordval/ordförråd: ofta, tredelade
  • påstående/reflektion: Ofta är flaggor tredelade.
  • generaliserande/antagande: Flaggor (flera) och ordet ”ofta” – Eleven har alltså sett flera flaggor och kan göra ett allmänt antagande.
  • kunskap/vetgirighet: Eleven vet/kan något och det synliggörs i elevens ingång till frågan ”ofta är flaggor tredelade” och därefter kommer frågan.
  • Frågans innehåll: Vad menas med det? Frågan avser symboliken och inte varför. Det är alltså ett annat innehåll som åsyftas än varför flaggor ser ut som de gör till hur kommer det sig och då i syfte med betydelse.
  • Språklig anpassning: Ordval och fråga är anpassad för mottagen och riktad mot lärarens undervisande innehåll.

 

Betydelsen/vikten av att elever ställer frågor: 

I min bok Undervisningen mellan oss, 2016 skriver jag mycket om lärarens förhållningssätt till elevernas frågor. Jag menar också att frågemönstret måste förändras från att läraren ställer frågor som eleverna ska besvara till frågor som väcks genom undervisningens innehåll och därmed retar till kunskap och knyter an till tidigare kunskaper. Jag skriver i boken att ”Barn ställer tusen frågor. Eleverna lär sig att i skolan är det de omvända”.

Frågans livslängd

På elevernas frågor behöver vi inte alltid kunna svara. Däremot ska vi uppmuntra frågeställandets väg för lärande. Vi kan säga att frågan är intressant och låt oss fortsatt tänka på det du nu frågat om. Då lever frågan ett långt liv och hämtar nyfiket in sina svar. Frågor fungerar så. Därför är jag varsam med tanken om frågans livslängd. Mina svar på elevernas frågor kan därför avslutas med en fråga så att tankeverksamheten får fortsätta.

– Precis som du sa kan flaggor vara tredelade, dvs, om jag förstår dig rätt, ha exempelvis tre färger, tre symboler? Frågan är vad man vill säga med en flagga? Jag blir också nyfiken på vad tretalet kan betyda? Jag tänker vidare och tackar för din fråga. Den väckte tankar och jag vill fortsätta att tänka.

Svaret är en aning för långt men jag vill vara övertydlig med att visa att jag återger elevens fråga, tackar för att frågan också väcker min tankeverksamhet och ställer några frågor som också är svar så att frågan lever vidare som tanke och magnet.

Ja, det var något om elevens frågor.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

som också ger en idé till en omvänd undervisning:

_________________________________________________________

UNDERVISNING OAVSETT ÅRSKURS

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

  • Hittar du själv till klassrummet?
  • Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
  • Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

Hon kommer inte hem förrän på lördag.

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

  • Vilken dag kommer hon hem?
  • Kommer hon hem på torsdag?
  • Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

Ha roligt och kittla tankeverksamheten tillsammans.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling 

 

Posted in Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Undervisningen | Tagged , , , , | Leave a comment

Undervisning: Engelska och musik i klassikern PETER AND THE WOLF

Musiken som upplevelse och som i sig berättar. Låt eleverna möta denna klassiker som också visar vägen in i musikens värld. Jag fick lyssna på den här då jag var barn och jag kände med musiken. Jag visste hur farligt det var när en and och en varg var nära varandra.

Här har du innehållet i lektionen. Låt också elever i de lägre årskurserna ser. Låt dem förstå som de förstår. Berätta, prata och se om igen. Minns att upprepningen är en lärande möjlighet.

Här är film och berättelse. David Bowie läser och jag har lyssnat och njutit av berättelsen. 

 

Peter and the Wolf written by Serge Prokofieff 1936. 

This music and this tale is recognized as a little masterpiece. 

It has successfully lead children and young people to good music.

  • Do you agree? 
  • What is good music?
  • For how long ago was this work written? 

 

I wrote down the beginning of the famous story.

Early one morning

Peter opened the gate and went out into the big green meadow.

On a branch of a big tree sat a little bird. Peter´s friend.

”All is quiet,” chirped the bird gaily.

Soon a duck came waddling around

She was glad that Peter had not closed the gate,

and decided to take a nice swim in the deep pond in the meadow.

Seeing the duck, the little bird flew down upon the grass,

settled next to her and shrugged his shoulders.

 

What kind of bird are you, if you can’t fly? he said.

To this the duck replied: What kind of bird are you

if you can’t swim? and dived into the pond.

They argued and argued, the duck swimming in the pond,

the little bird hopping along the shore.

 

Suddenly, something caught Peter´s eye:

he saw a cat crawling through the grass.

The cat thought:

”The bird is busy arguing. I´ll just grab him.”

Stealthitly she crept towards him on her velvet paws.

 

Follow the story to the very end.

 

Here are some words:

Uppgift: Uttala och översätt. Arbeta två och två. 

  • meadow
  • pond
  • crawling
  • arguing
  • grab
  • towards
  • greedy
  • paws
  • immediately
  • grandfather
  • dangerous
  • forest
  • excitement
  • escape
  • meantime

Phrases and expressions

Uttala och översätt – arbeta två och två

  • pay no attention
  • no matter how
  • getting nearer and nearer
  • round and round
  • without the slightest fear
  • watching all that was going on
  • grabbing hold of
  • began to jump
  • and if one listened carefully

A PIECE OF WRITING: 

  • What do you know about David Bowie?
  • What new words did you meet?
  • Please retell the story – write a little resumé

 

Have a nice day!

Please use a lots of polite words. 

Anne-Marie Körling 

 

 

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Musik, Ordförrådet | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Gensvar från en lärare och jag blir glad:

Posted in Kollegialt lärande, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Leave a comment

Åhörardag?

Då jag var elev fanns det något som kallades åhörardag. Då fick föräldrar komma och vara med under en skoldag. De satt längst bak i klassrummet och följde klassens arbete och lärarens innehåll och det egna barnets dag i skolan. Jag minns hur spännande det var att visa upp sig, klassrummet och vara stolt över läraren. Den där känslan av att så här ser min vardag ut och så här snäll är min lärare. Jag minns att man sträckte lite extra på sig och ville göra sitt allra bästa. Jag minns när mamma sa att skolan var fin, läraren var bra och jag såg ut att lära mig det jag behövde. Tryggare kunde jag inte vara som elev. Mamma höll om skolan och var trygg med att jag gick där jag gick.

Hej HOPP kära skola!
Anne-Marie Körling 

Posted in FÖRÄLDRATYCKET, Hinder för lärande, Innehåll hembrev, Klassrummet, Kollegialt lärande, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Relationer och vänskap | Tagged , , | Leave a comment

En gammal pedagogisk förklaring om astma och andnöd

Jag fick ett svar från en som känt mig som barn och satt vid köksbordet hemma hos mig och mina barn. De ville veta hur det kändes att ha ett astmaanfall. Jag tog fram några sugrör och lät dem andas genom dem. Jag tror jag prövade med två sugrör och inte ett. Idag är jag ingen sugrörsvän så jag vet inte hur jag skulle gestalta samma sak idag. Men det här gjorde att barnen förstod och jag tror nog att de också tyckte det var skrämmande. Så mycket kraft krävs det att andas. Så mycket koncentration:

Din astma har satt spår även i mig (helt andra än dina dock). För knappt 30 år sedan förklarade du väldigt pedagogisk för mig hur det kändes när det var som värst. X och jag satt vid ett köksbord och drack saft med sugrör. Du sa att det kunde kännas som att andas genom ett sugrör. Inte dagens vanliga sugrör, utan de där smalasmala som man behövde två av för att få upp någon saft med. Jag får panik av tanken på att bara få andas genom det tunna röret. En bildlig förklaring som etsade sig fast i mitt minne och väcks till liv varje gång jag dricker något med sugrör.

 

Jag är så innerligt glad över att jag har upplåtit mig till forskning och utveckling. Jag har deltagit i framtagande av astmamediciner och jag har låtit forskare undersöka hur mat, i synnerhet mjölk och ägg, påverkar allergiutveckling. En studie som påbörjades för mer än 30 år sedan och som jag oförtrutet deltagit i utan avbrott eller avhopp. Också ett av mina barn har ingått i studien. När den avslutades blev vi uppkallade och fick ta del av innehållet samt erhålla tack för vår insats. Jag tänkte aldrig att jag skulle få tack. Jag tänkte att forskarna skulle ha det.

Idag finns mediciner som gör att besvären inte uppstår eller uppkommer. Att ha varit astmatiker sedan två-årsåldern har jag fått många kurer. Bland annat fick jag en hutt sprit för att slappna av när det var som svårast senare fick jag mediciner som var så starka att jag inte kunde skriva med skrivstil eftersom händerna darrade oavbrutet och dessutom gjorde mig lite argare än vad som var bekvämt för både mig och mina anhöriga. Sen kom ventolinen – åh – den var en välsignelse. Jag sov med den i handen, hade den alltid i fickan, alltid närmast och de gjorde mig fri att göra mer än det jag brukade kunna göra. Sen kom … och sen kom … och sedan många år är det fantastiskt att få vara en frisk astmatiker.

Men … den tål inte vad som helst … en förkylning kan bli mycket, mycket besvärlig.

Hej HOPP! 

Anne-Marie Körling 

Posted in Skriver om ditt och datt | Tagged , , , , , | Leave a comment

Undervisning oavsett årskurs och språk: Ord och stavning

Till dig lärare! 

Den här uppgiften kan man göra med alla elever. Börja med att skriva följande mening på tavlan. Den ska stå där när eleverna kommer in. De kommer att börja fundera och börja säga ord och räkna bokstäver. All undervisning börjar med det muntliga.

Det som står mellan linjerna kan du ge till eleverna. Men överge dem inte till ensamheten utan delta och närvara. Grubbla själv över ord och x antal bokstäver. Denna övning kan också göras på andra språk: Svenska, engelska, spanska, tyska, arabiska… osv.

Så här blev min undervisning:

 

 

 

 

Vi skrev över 100 ord tillsammans och var och en lika många.

________________________________

FEM BOKSTÄVER MEN VILKA ORD?

Fem bokstäver i boken/på tavlan/i sms:et.

Men vilka? Hur många ord kan du hitta som innehåller fem bokstäver/sex bokstäver.

GÖR UPPGIFTEN SÅ HÄR. Ha roligt när du gör den.

Uppgiften ska du göra på engelska. Alternativ till uppgiften är att du skriver svenska ord som innehåller fem bokstäver, ex ”vinka” och slår upp det på engelska. Arbeta gärna två och två. Ha roligt när ni arbetar. Uttala orden och skriv ner dem. Om det visar sig att ordet har fler bokstäver än fem behåll dem ändå eftersom det visar hur du tänkt. Så sudda inte ut men sätt ordet i en parentes.

FÖRSLAG: TA HJÄLP AV EN BOK och leta ord i den eller leta engelska ord på nätet och på din Ipad.

 

F E M   B O K S T Ä V E R / F I V E   L E T T E R S

Jag visar: 

  • shine
  • dolls
  • frogs
  • stand
  • mouth
  • osv

Kanske att du hittar fler ord om du prövar med.

Jag visar:

S E X    B O K S T Ä V E R 

  • pillow
  • burger
  • mitten
  • books
  • friend
  • little
  • osv

GÖR EN EGEN UPPGIFT:

Har du förslag på antal bokstäver du vill pröva så gör avslutningsvis en egen uppgift.

  • Kanske du vill utmana dig med 14 bokstäver?
  • Finns det så långa ord?
  • Kanske är de sammansatta?

VAD SKA UNDERVISNINGEN GE DIG?

Det är viktigt att samtala om orden och vad de kan betyda, hur de stavas och hur du tänker om stavningen. Det här är en uppgift som både handlar om stavning och uttal. Det är viktigt att du skriver så många ord du kan hitta på själv, leta fram och inte ge upp för tidigt. Det finns ett oändligt antal ord som innehåller både fem och sex bokstäver.

Om du vill arbeta med svenska språket kan du göra det men då ska du översätta dina ord till engelska. Då kommer du upptäcka att engelska ord kan vara både längre och kortare än den svenska stavningen.

SKRIV EN BERÄTTELSE och låna av dessa ord, uttryck och meningar:

Skriv en berättelse som innehåller några av följande meningar/uttryck/ord.

Du väljer själv var du vill ha dem i din engelska text:

  • But we have a plan!
  • Mum phoned and had some pizzas delivered.
  • Make faces (göra grimaser)
  • Come clean (erkänna allt)
  • April fool (april, april din dumma sill)

HUR SKA JAG TÄNKA KRING UPPGIFTERNA?

Gör uppgifterna så noga du kan. Du hinner det du hinner. Det viktiga är att du får tänka, kommunicera och lära. Kanske hinner du att göra allt. Kanske hinner du att arbeta med fem bokstäver och gör ett noggrant arbete där. Då är det bra. Du ska lära dig. Inte skynda att göra uppgifterna. Jag ger uppgifter så att du kan och får arbeta vidare.

______________________________________________________________

Hej HOPP! hälsar

Anne-Marie Körling 

Om du vill…

återge gärna hur undervisning blev? Jag är nyfiken på hur det blir för dig och dina elever.

 

 

En lärare skickade ett sms:

Så här blev lärarens undervisning:

Posted in Föreläsningar jag ger, Modellerna, Ordförrådet, Svenska, Undervisningen | Tagged , , | 2 Comments