Tankar från skolbesöken i Bangkok

P1410729

Jag kan inte glömma rektorns tal om skolan då vi besökte den. Det är små men viktiga detaljer som stannar kvar. Detta att rektorn hade elevernas arbeten och deras böcker att visa. En arbetsbok från varje årskurs. Hon delade ut dem för oss att titta i. Och med fyra årskurser ser man skillnaden och utvecklingen. Från korta texter till längre. Från spretig handstil till säkrare. Det är något med detta centrum. Att titta in mot verksamheten och lyfta fram det som sker. Jag blev väldigt berörd av elevernas lärande även om jag inte kunde förstå det som gick att läsa. Och rektorns riktning för det som ägde rum i klassrummet och att låta oss komma så nära elevernas.

Jag var inbjuden av Svenska Ambassaden i Bangkok och Nanmee books i uppdrag att tala, berätta och beskriva hur vi i Sverige arbetar med läsfrämjande. Talade till lärare och bibliotekarier inbjudna från hela Thailand.

Posted in Föreläsningar jag ger, Modellerna, Om jag vore rektor | Leave a comment

Den pedagogiska högläsningen

P1250164

Det vimlar av ord i böcker och texter. Ordförrådet som vi kan dela genom att läsa högt. Den pedagogiska högläsningen handlar om att ge det eleverna ännu inte kan läsa på egen hand. De lite längre texterna. De med fler ord. Andra ord. Inte genast behöver vi heller förstå allt. Berättelser har en förmåga att knyta an till lyssnaren/läsaren genom det som sker i dem. Vi kan också lita på att barn och unga frågar om det de vill veta, det vill säga om klimatet för elevernas spontana frågor uppmuntras och inkluderas i lärarens undervisning.
Både nu och då läser jag högt ur böcker eleverna ännu inte kan läsa. Ibland läser jag ur de böcker jag själv läser, då valda stycken som kan passa vilken lyssnare som helst, men jag har inga avsikter att eleverna genast ska prestera svar till givna frågor utan mer att de får lyssna till det boken berättar. Inte sällan har de böcker jag läst senare blivit böcker eleverna väljer att läsa på egen hand. Något i berättelserna har triggat dem att göra det samtidigt som boken är välbekant eftersom de har fått lyssna till den. Den pedagogiska högläsningen ligger därför i läsarens framtid, den horisont som kommer med böckerna.

Elever ska ges möjlighet att tänka. Tänka hör ihop med att fundera och grubbla, tvivla och ställa frågor, fantisera och ändra banor och intressen. Böcker bidrar till det. Då vi läser högt erbjuder vi något nytt att tänka kring med ett språk som författaren ger oss.

Då jag hade en årskurs fyra läste jag högt ur Kemiboken från högstadiet. Också sakprosa och kurslitteratur kan läsas för alla. Eleverna reagerade med att tänka, fundera och fånga upp ord de intresserade sig för. En elev frågade om hon fick läsa kemiboken. Hon läste hela och skrev ner frågor om det hon läste. Den där osynliga horisonten av vilka böcker som finns, vad det finns att läsa och vad som finns att bli intresserad av kommer av att flytta horisonten närmare eleverna. Därför läser jag dagligen högt för elever jag möter. Ur olika böcker. Ur böcker de själva inte läser. Ur böcker som kittlar här och nu.

Nyss bar jag med mig den bok jag läste. Den låg framme vid alla möten med eleverna. Och väckte deras nyfikenhet och frågor. Jag har många lappar i böckerna, gör anteckningar och just dessa sidor väcker elevernas nyfikenhet. Inte sällan frågar eleverna om de får läsa i böckerna jag läser. Och javisst! Naturligtvis! Ja!

Högläsningen kan vara utvalda stycken ur böcker men också hela berättelser. Jag gör både och. Varje lektion läser jag högt.

Hej HOPP!

Anne-Marie

Elevens text (årskurs fyra) någon gång mellan åren 2002-2004 och tankarna sprang ur  Margareta Ekströms diktsamling ORD TILL JOHANNA, 1973

Posted in Biblioteken, Boken i undervisningen, Högläsning, Ordförrådet, Skolrättigheter, Synligt läsande, Textsamtal, Undervisningen, Väck läshungern | Tagged , , | Leave a comment

Namnet!

Namnet, det egna. Barnets namn. Kärleksfullt namngivet av föräldrar. Elevens namn. Säg elevens namn. Ofta, ofta! Varmt och respektfullt. Tilltala. Namnge.

  • Roligt att se dig idag Afroz.
  • Det är spännande att höra dina tankar Joshua.
  • Johanna, får jag läsa din berättelse?
  • Naturligtvis Kevin. Så klart att du får gå på toaletten.
  • Tack för samtalet Lisa.

 

Posted in Barns rättigheter | Leave a comment

Tack alla ni som lyssnade idag

P1140757

Två skolor har jag besökt idag. Föreläst, fått frågor, skapat aktivitet och visat undervisningen genom att praktiskt genomföra den med lärare. Jag tackar för intresse, medskapande och pedagogiska innehåll.

Om några år kanske jag får ett litet meddelande som det jag fick från Norge.

Hej HOPP!

Anne-Marie

Posted in Föreläsningar jag ger | Leave a comment

Bekräftelsebehov?

Från Vimmerby skola, 2017

Ibland säger vi att elever har bekräftelsebehov. Jag tänker att barn, precis som vi, har kontaktbehov. Barn vill ha kontakt. Barn vill prata, se in i ögonen, höra sina namn, veta att vi ser dem för det betyder att vi är i relation.

Och jag tänker om vikten av att se med ögon som bryr sig, den dikt som Martina skrivit och läser i Tom Alandhs fina och viktiga film om henne: Dikten lyder:

Somliga människors ögon ser på mig

utan att se

då undrar jag om jag finns

Andra har ögon som bryr sig om

Ögon som ser

Då vet jag att jag finns

Då tror jag att det är bra

 

 

Hej HOPP!
Anne-Marie

Posted in Barns rättigheter, Värdegrunden | Tagged , , , , | Leave a comment

Boken jag fick i julklapp och böcker jag köpte

Boken jag fick i julklapp

Böckerna jag köpte till mig själv

Vad läser ni?

 

Posted in Litteratur och läsning | Tagged , , , , , | Leave a comment

Tre fotografier och lite text som förklarar dem

P1420150

Botanic gardens Edinburgh

Jag är inte fotograf. Jag har en kamera som inte fungerar. Men så fina bilder jag kan se, skrattar mannen jag talar med.

Jag är inte fotograf. Jag har en kamera som inte fungerar. Men så fina bilder jag kan se, skrattar mannen jag talar med.

P1420107

Morgonpromenader i Edinburgh. För att fotografera, tänka och hitta ett litet cafe med det där extra goda kaffet.

Posted in Fotograferingen | Leave a comment