Den mest underbara berättelsen om att läsa böcker

Jag har alltid intervjuat barn, tonåringar och föräldrar, vuxna … ja alla om hur de läser och varför de läser. Det har utbildat mig eftersom jag lär mig om hur man kan tänka, känna och hur man faktiskt läser. Igår berättade en elev i årskurs två detta. Och kraften som läsaren visar…

– Berätta vad du tänker när du läser? frågade jag.

Jag tänker så bra när jag läser. Känslor får jag också när jag läser.

Jag får stora drömmar.  Jag kan drömma om Astrid Lindgrens böcker och Barbro Lindgrens böcker. Jag drömmer att deras böcker finns på riktigt ute i naturen och i världen.

När jag öppnar en bok så kommer det ut några figurer. Som Pippi Långstrump, om hon är stark så kommer hon ut ur boken och in i min dröm.

Man öppnar en sida så kommer det man läser ut ur boken. Man måste fråga dom som är i boken om dom vill gå tillbaka in i den. Det är inte så lätt att få in dom i boken igen. De vill att människor ska se dom på riktigt. Man måste öppna böckerna.

Jag gillade JaquelinWoodsons böcker. Alla slavar kom ut ur böckerna och jag sa till dom som hade slavarna att det är inte bra att göra som dom gjorde och jag fick dom att förstå hur det känns att vara slav. Jag gick in i boken och sa till dom. Slavarna var utanför boken. Där fick dom leva med egna hus, mat och kläder. Det såg jag till och min mamma.

De befriade figurerna ur böckerna och läsarens intåg i böckerna! Jag skrev ner och läste sedan upp det jag skrivit för eleven som nickade. Jag brukar inte värdera berättelser men något i denna får mig att känna obotlig optimism och hopp om det kommande. Den behöver jag!

Posted in Lässtrategier, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Ovan trädtopparna | Leave a comment

”Jag vinner över bilderna i böckerna”

– Berätta om bilderna i boken? frågar jag.

– Bilderna är viktiga. Dom gör att man blir nyfiken på att läsa. Ibland har man en annan bild i huvudet när man läser och då stämmer inte bilden i boken överens med vad man själv tänker. Men jag vinner och tycker som jag tycker. Jag liksom vinner över bilderna i boken.

Jag tänker på det viktiga att tänka, kommunicera och lära. Att tänka själv när man får veta hur andra tänker. Att komma i kontakt med sin egen röst och stämma. Så här tänker jag …

Posted in Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Lässtrategier, Strategier, Textsamtal, Väck läshungern | Leave a comment

Vikten av samlad förståelse för elever med särskilda behov

More more more

Inte sällan krockar vuxna kring barn med särskilda behov. Inte alla är insatta i arbetet som krävs eller vad individen behöver för att delta och inte bli stigmatiserad som en elev som är ett problem. Den som är den ansvarige för barnets välbefinnande och anpassar situationer i exempelvis skolan måste möta andra vuxna som förstår att det handlar om ett arbete som byggs upp genom relationsskapande och ömsesidigt lärande  och att den vuxne gör anpassningar som krävs för att denna elev ska kunna delta och medverka.Det handlar inte om undantag från regler utan en väg att lära sig om gemenskapen kring och genom dem.

Det kan vara ett långt arbete att få en elev att sitta i matsalen med de andra eleverna och väl där ska personalen inte ta vid och berätta om reglerna eller på något annat sätt göra det svårt för eleven att lära i matsalen. Socialisering och delaktighet kommer inte av sig själv utan genom att man får lära sig och att lära sig är något man får göra stegvis. Barn vill anpassa sig för att delta men vet inte alltid hur man gör eller vad som krävs. Om kraven blir för stora kan barnet slå bak ut och …

Inte sällan har jag, då jag haft elever med särskilda behov, mött vuxna som, trots att jag varit där, sagt till och ibland visat på dörren. Det kan vara någon som reagerar på det eleven säger men som inte har någon aning om orsaken till varför eleven säger som eleven säger. Mitt arbete med inkludering kan därför bli än svårare än vad det behöver vara.

Ett sätt kan vara att ändra våra sätt att samtala om barn som utmanar våra känslor. Låt säga att vi vill säga:

– Du måste säga till x, han gjorde det och det, lyssnade inte när jag sa till, osv…

till att uppfatta situationer och konsultera läraren i frågan och på sikt utmana sina egna sätt att närma sig det man tycker är problematiskt:

– Hur kan jag förstå, vad kan jag göra, hur ska jag förhålla mig …

Ofta tänker jag att vi måste ha en samlad förståelse för elevens skolgång där varje vuxen bidrar till att eleven kan få delta och utvecklas i skolan. Vaktmästarens vänliga ord betyder mer än vad man kan tro, bibliotekariens överseende för det plötsligt högljudda kan möjliggöra för att ett livslångt positivt förhållande både till böcker som till miljön i biblioteken och mattantens vänliga inbjudan till maten betyder att barnet får lära sig att känna sig välkommen och då kunna äta sig mätt tillsammans med elever och lärare.

Hej HOPP!

Anne-Marie

Posted in Anpassning | Leave a comment

Välj och vraka – Här är sommarlovstal 2018

Sommarlovstal av Anne-Marie Körling
Till dig att läsa, använda och ge iväg. Glöm inte källhänvisning.

 

1) Sommarlovstal 2018 går i bokens och läsningens tecken

 

Att ha sommarlov

kan vara att läsa en bok.

Och inte vilken bok som helst

utan den bok du vill läsa.

Det kostar inget att resa.

Några sidor in i boken och du är i en annan värld.

Biljetten dit kan vara ditt lånekort.

Reseledaren är författaren.

På några sidor har författaren låtit dig

möta äventyr du knappast anat fanns.

Du kan vara långt borta,

till andra tider, både dåtid och framtid.

Reseledaren kan också vara illustratören.

En bilderbok är som en film.

Du bara måste läsa vidare till nästa bild.

Äventyr följer äventyr.

Sommarlovet kan vara att läsa.

Inte för att någon tjatar på dig att göra det

utan för att boken har något viktigt att säga just dig.

Skolan önskar dig en god lässommar!

 

2) Sommarlovstal: SPRING UT!

Spring ut i ledigheten.
Ligg i gröngräset och titta upp mot höga himlen!

Fantisera ihop molntussar till himladjur.
Drick röd saft i utflyktsmuggar.

Sitt och ha vilsamt tråkigt. Kasta tankestenar i en sjö.

Grubbla på gammelgäddans långliv.
Trä hittesmultron på ett grönt strå.
Kisa med ögonen mot gula solen.

Lyssna till skvallerfåglarnas kvitter.

Mumsa på ordet kardemummabulle.

Krasa hårda isglassar mellan tänderna.

Smaka på klöverblommans nektar.

Rädda en daggmask. Lyssna på en hackspett.

Flytta en snigel från ett gatuliv.

Redskapsgräv i en verktygslåda.
Bygg en lådbil och en egen koja.

Tjata dig till dataspelstid.
Chatta med en klasskamrat.

Långfilmsäventyra med familjen.

Läs dig bort i ett äventyr.

Djupdyk i en popcornskål.

Sommarlovstanka dig full.
Vädertrotsa och spring barfota ut i regnen.

Drick solljus till frukost.
Ät av självvalda äpplen.

3) SOMMARLOVSTAL Vädra ut kunskaperna

Vädra ut kunskaperna! Gör nytt!

Du har säkert suttit i klassrummet och

lärt dig alla bokstäver från a till ö.
Nu kan du kasta upp alla bokstäver
från a till o och låt dem skapa en ö att stå på

och ett långt ljudande ”aaaaaaa” då

du pustar ut efter allt terminsarbete i skolan.

Du har säkert suttit stilla vid bänkar
och räckt upp handen för att besvara
frågor som du fått.
Nu kan du ta en svängom med benen,
hoppa över små vattendrag, dansa en tokglad dans
och räcka upp handen för att plocka en frukt

från ett träd eller fånga lyra

när bollen kommer mot just dig.

Du har säkert dragit sträckor och samtalat om linjens

betydelse i matematiken.

Nu kan du sitta och se ut över

Horisonten och undra var den börjar och var den slutar

och tänka att sträckan hem aldrig är så lång

och vägen till skolan är den jättekort.

Du har säkert suttit på engelska lektioner
och ljudat uttal och med stort besvär försökt stava rätt.

Nu kan du kasta dig i en soffa och se film
med eller utan textremsor och tjuvlyssna till

hur någon försöker berätta hemligheter på engelska
och glädjas åt att du förstår.

Du har säkert lärt dig hur molekyler, atomer och

djur och växtceller fungerar, ser ut och byggs upp eller klyvs.

Nu kan du kasta dig ut i växtriket och plocka blommor

till en gammal farbror som sitter ensam på en bänk
och undersöka hur lång tid det tar för en skalbagge
att gå över till andra sidan av vägen.

Du har säkert suttit i skolmatsalen och mumsat i dig
ett och annat, nyttigt, näringsrikt och druckit av kall mjölk.

Nu kan du baka en kaka, blanda en saft, koka en termos kaffe

och bjuda din föräldrar på picknik ute på balkongen.

Du har säkert förstått att vi redan längtar dig tillbaka.
Här inne i skolan ska alla som arbetar samlas och

slå sina kloka Huvuden ihop och fundera ut hur vi

ska göra skolan till ett Äventyr också nästa termin.
Vi ska vända upp och ned på alla våra lektioner
Och se om det finns några oprövade trollerikort
Som vi kan hitta i våra pedagogiska rockärmar.

Kära elever. Det är sommarlov. Det är ert.
Gå ut till myggorna, solskenet, det lätta regnet,

den blå himlen, den gula fjärilen, den sköna brisen,

den glada stunden
på en utflyktsfilt.
Vi tar emot er igen.

Nyfikna på vilka ni blivit under sommaren.

C 2013 Anne-Marie Körling

4) Sommarlovstal om oss

Vi är att räkna med!

Vi är här.

Samlade.

Vi.

Samlade i skolan.

Vi har samlats kring matematikutmaningar, skönlitteratur, målardukar och kemiexperiment.

Vi har samlats kring spenaten, äggrörorna, knäckebrödsmackorna och spagettin med köttfärssåsen.

Vi har samlats kring frågorna om världen, om oss, om mig, om dig och om händelser i stort och smått.

Vi har samlats för att undersöka hur man kan göra, tänka och lära. Vi har samlats i skolan för skolan är vi och vi går det att räkna med.

Vi.

Nu springer vi ut med våra berättelser om vad vi har lärt oss, vi får möjligheter att pröva det vi lärt oss i det som skolan givit av kunskaper och gemenskap.

Och vi samlas snart igen. Då återsamlas vi. Vi!
Tack till oss alla!

5) Sommarlov – ett ord för oss!

Sommarlov är ett lätt ord.
Det bor svalor och blå himmel i ordet.
Det bor grässtrån och humlor i ordet.
Det bor vattendrag och soliga nätter i ordet.

Sommarlov är ett ljudrikt ord.
Det surrar flugor och bin i det.
Det låter om cykelhjul mot asfalten.
Det går att höra en myra dra ett barr till stacken.

Sommarlov är ett ledigt ord.
Det bor sovmorgon i ordet.
Det bor tid att ligga på en strand till solen går ned.
Det bor dagar av familjeliv med stunder av middagssamtal.

Sommarlov är ett högtidligt ord.
Det bor sommarlovssånger idet.
Idas visa bor däri och den blomstertid nu kommer. Det bor elevernas röster och musiklärarens pianospel.

Sommarlov är ett tidsord.
Det är ett lov för dem som går i skolan.
Det är några månader på året som vi säger sommarlov.
Nu är en sådan tid när ordet kan kännas så in i hjärtat mycket.

C 2013 Anne-Marie Körling

6) SOMMARLOVSTAL – UT I VERKLIGHETEN!

Nu ska skolengelskan bli verklig engelska – använd den i något annat land och utmana dig själv och berätta för en vilsen turist hur man kan hitta till något spännande ställe i din närhet.

Och under solskenet gnuggas de
verkliga kemikunskaperna in i huden för att skydda mot solen och läs lite extra om vad som egentligen göms i en flaska med solskyddsfaktor 22.

Lägg dig ned i gröngräset och blicka upp mot universum. Du kan en hel del om planeterna men behöver all din kreativitet och fantasi för att förstå varför just vi finns på jordklotet.

Doppa fötterna i en kall sjö och känn regnet mot huden och fundera på vattnets kretslopp och hur samma vatten en gång ska vara badvatten åt dina barnbarnbarnbarns barn.

Ät en mjukglass eller gör den själv, ta grädde, en spännande smak, några ägg och lite socker och vispa ned både luft och kyla – smaka av och bjud en mamma eller pappa på något hemgjort.

Och fundera på det som finns att fundera på, hur man vispar grädde utan visp, hur man skriver utan att ha penna, hur man kan göra en hög av vatten, varför hundar känner igen hundar och varför daggmaskar inte blir

kompisar med sniglar.

En endaste sak vet vi om sommarlovet. Det är ett lov för att vi har gjort stora och viktiga saker i skolan. Och lov ska vi ha. Ett är säkert – Vi möts igen. Och så ska det vara!

Tack elever för allt vi lärt ihop med er.

 

7) SOMMARLOVSTAL:
SKOLAN SOVER SOMMARLOV

Skolan sover sommarlov!
Matteböckerna gäspar nollor och ettor.
Kartorna rullar upp sig i ljuva gränslösa snarkningar.
Från musiksalen nynnas traditionella barnvisor i vaggtakt. Engelskaböckerna slumrar på ordet sleep.
Gymnastiksalen sträcker ut sina långbänkar.
Provrören i kemisalen grymtar i sömnen!
Berättelserna om antiken bäddar in sig i sidorna.
Pennorna sover skavfötters med färgkritor och penslar. Skolan sover sommarlov!
I rektorns huvud surrar insikterna om höstarnas röda äpplen. En hög med kursplaner väntar på lärarnas bord.
Demokratin sover alltid räv.

Sommarlov är ett lätt ord. Säg det. Lev det!

Sommarlov är att väga jordgubbar i händerna. Sommarlov är känna grässtrån under fötterna. Sommarlov är att kasta sig ut i kall vattnet.
Sommarlov är att skratta tillsammans med skrattmåsarna. Sommarlov är att ströläsa i en tidning.

Sommarlov är att jaga en mygga.
Sommarlov är att vara uppe då mörkret faller. Sommarlov är att titta på stjärnhimlen.
Sommarlov är att stanna hemma och göra det man vill. Sommarlov är att chatta med en vän.
Sommarlov är att äta isglass när det är för varmt.

Sommarlov är att spela fotboll på gården.
Sommarlov är allt det där andra som finns när skolan går i sommaridé. Sommarlov är när du är borta och vi är här och väntar på dig. Sommarlov är att också längta tillbaka till skolan.
Sommarlov är det och så mycket mer.
Glad sommar!
Tack!

Samtliga sommartal är skrivna av Anne-Marie Körling. Du får använda dem som du vill och önskar. Minns källan. Sänd en sommarhälsning till mig. Det gör mig glad. Samlar hälsningar på mitt sommargrässtrå!

C 2013 Anne-Marie Körling

Posted in Sommarlovstal och andra tal | Tagged | 5 Comments

Börja högläs och fortsätt högläsa

Jag tecknar mig själv som högläsare

Ibland är eleverna inte med då vi läser för dem. Ibland har man lust att stanna upp och begära tystnad eller att be eleverna sluta upp att pilla, röra eller något annat som kan uppfattas störande. En högläsare kan ibland bli sträng vilket i sin tur påverkar högläsarens annars så fina stämma och stämningen kring boken kan utvecklas negativt. Alla möten med litteratur måste utvecklas positivt. Om detta skriver jag i Väck läshungern, 2018. Hur som helst. Om vi fortsätter att läsa, utan att göra avbrott för den ordning vi kräver, så brukar ordningen komma av sig själv. Boken gör nämligen det arbetet. När eleverna får lyssna gör författarens sätt att locka in lyssnare och läsare i böckerna dem till det vi önskar. De lyssnar även om de pillar. De lyssnar även om de inte genast hittat en skön sittställning. Ibland när de böjer sig intill varandra och viskar kan det betyda att boken väckt något minne eller något de behöver berätta. Låt hela klassen få en minut, 60 sekunder, att samtala om det som faller dem in. Fortsätt därefter att läsa för dem.

Om det inte fungerar att högläsa fortsätt högläs med samma nyfikenhet på boken men avsluta vänligt och bestämt med orden: Nu ser jag fram emot nästa gång vi ska möta bokens innehåll. Koppla inte samman boken med tillsägelser. Läs så länge det fungerar och skriv en notering över hur lång tid du läste. Du kommer märka att du får längre och längre tid att berätta. Över tid utbildas i eleverna att lyssna och de lär sig att i boken finns något som lockar.

Om vi kan fortsätta läsa trots att vi inte tycker att det fungerar som vi vill lär sig eleverna att läraren inte släpper fokus utan fortsätter att läsa. Bokens innehåll är viktigt och intressant och inget tycks rubba läraren att sluta läsa. Det gör eleverna lugna och de lär sig genom att vi åter och åter berättar ur boken och de lyssnar på det sätt de kan och förmår. Inte alla barn eller unga vet hur det är att bli högläst för. Därför krävs det en tålmodig lärare som tror på bokens innehåll och att inget rubbar lärarens intresse för det boken har att berätta.

Hej HOPP!

Posted in Högläsning, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Litteratur och läsning | 1 Comment

SommarLÄSbrev till föräldrar

Jag filar som bäst på ett sommarläsbrev till föräldrar.

Om ni vill ha så mejla gärna er adress och namn. Ibland kommer inte adresserna med så var noga med att ange till vem jag ska skicka. Ni är ansvariga för att innehållet passar också för er verksamhet. Allt gott kära ni.

Posted in Synligt läsande | 8 Comments

Undantag handlar egentligen om anpassning

Uppgift

Eleven ville plötsligt delta. Och det på sina villkor. Sa man. Men när någon vill något på sina egna villkor brukar andras syn på saken hindra. Ett bråk mellan lärare och elev kan komma av att eleven syns villkora sin delaktighet. Och läraren, som inte är den, ska nu visa eleven hur det kan vara med den saken. Så här ska vi göra, säger läraren. Och eleven som hade ett annat sätt vänder ryggen till.

När eleven, eller eleverna, har förslag på ett för läraren okänt sätt att se kan man välja att vara nyfiken. Speciellt och nödvändigtvis om eleven som det handlar om har diagnoser som gör att vissa saker är svåra för eleven att göra och det av skäl som diagnosen kan förklara. Om eleven då plötsligt har en idé om hur eleven kan delta bör vi ta in dessa förslag i beaktande, låta eleven pröva och lära av dem. Vi behöver inte strida för vår sak utan se till att trösklarna sänks för eleven som nu vill. Det är inte heller ett undantag vi gör för den här gången utan en del av den repertoar vi kan bygga upp kring elevens egna idéer om hur att vara delaktig. Ofta är det små, små saker det kan handla om när det gäller anpassning. Det handlar om att se till de pedagogiska arbetet och det noggranna uppbyggliga arbetet där alla får vara med om det undervisningen ger. På olika sätt.

– Vi gör ett undantag, sa någon jag samtalade med.

– Nej, sa jag, vi gör en anpassning. Den utbildar oss.

 

Hej HOPP!

Posted in Inkludering | Leave a comment