Lektion att ta rakt av … vilket språk som helst men här engelska

Hej kära lärare,

Här är en lektion du kan ta direkt. Fundera över hur du ska presentera den för dina elever.

Jag har medvetet uteslutit upphovsmän och vilken låt jag hänvisar till. Det gör jag för att väcka medvetenheten om vad det betyder att inte ange upphovsmän. Jag har alltid kritiska frågor till undervisningens innehåll. På så sätt kan jag ge en modell av varför och hur. Det kommer med undervisningen i rummet. Eleverna ska utbildas i att ställa frågor om undervisningens innehåll. Vad fattas den?

Under strecket har du själva undervisningen:

____________________________________________________________

Så här går en refräng till en låt. Den handlar om att ha en fest (vilken som helst) och att man får gråta eftersom något händer på festen som gör att man gråter. Vad får du berätta om:

It´s my party 

and I cry if I want too

cry if I want to

You would cry to

if it happened to you

 

En annan låt har denna textrad, du kan beskriva vad som har hänt, vilka som är inblandade och varför. Vad gör att man inte vill prata, göra någon ledsen, be om ursäkt:

I don’t wanna talk

If it makes you feel sad

And I understand,

you’ve come to shake my hand

I apologise

 

En annan låt har denna textrad. Här kan du följa mönstret och fortsätta skriva i oändlighet. No more sunshine.

No more apples, no more rain… osv:

 

No more pencils

No more books

 

En gammal låt som handlar om att sjunga, vara glad och lycklig. Vad gör att man känner sig så glad att regnet inte spelar någon roll. Skriv en anledning, en fortsättning och ett avslut:

I’m singin’ in the rain

Just singin’ in the rain

What a glorious feeling

I’m happy again.

I’m laughing at clouds.

 

Du får välja vad du vill skriva om och kanske har du en egen låt du vill använda några rader ur. Det får du göra.

Tänk bara att du måste på något sätt få med raderna från låten.

 

 

Kritiska frågor:

  • Vad saknar du för information?
  • Vad skulle du behöva veta?

 

Hej HOPP bästa elever,

Anne-Marie Körling

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Modellerna, Musik, Undervisningen | Tagged , | 2 Comments

Undervisning att grubbla över: Varför ”den” och varför ”det”?

Posted in Grammatiken, Modellerna, Ordförrådet, Textsamtal, Undervisningen | Tagged , | Leave a comment

Engelska lektion: Folksagan att se och lyssna till, ord att uttala och annat

Det här är en folksaga. Du får se den som en film. Folksagan  berättas i många länder. Det är många som fått lyssna på den. Den har berättats för min mormor. Hon kunde den.

Folksagorna ville berätta för barn och vuxna hur man skulle uppföra sig. Därför lyckas alltid den som gör gott för andra. Folksagan berättades inte bara för barn och unga utan alla fick lyssna till den.

Den handlar om att vara hjälpsam och alltid göra sitt bästa. Det är vad folksagan vill lära oss. Om vi är hjälpsamma och hjälper till kommer vi en dag att också få hjälp ”in return”.

Men en hjälpare hjälper inte för att få något tillbaka även om det ofta blir så.

Här är ord/fraser som du får möta i folksagan:

  • one daughter each
  • do any work
  • she became very lazy
  • admiring herself
  • poorly
  • just this morning
  • don´t argue with me

The friendly one:

  • never complained
  • never get tired
  • anything
  • all my life
  • take care of you
  • a difficult time for us
  • wealthy family
  • earn money
  • other expenses
  • good servant
  • neglecting our duties
  • never say no to anyone asking for help
  • lose hope
  • be diligent
  • I have to focus
  • talking tree
  • climbed up
  • in return
  • spade
  • her palm was sored
  • your hands must hurt
  • walk ahead / walked ahead
  • broken
  • owen
  • over all the cracks
  • dirty
  • clean with some water
  • well
  • scrubbed it clean
  • give a bath
  • happy and healthy
  • grew dark
  • disturb
  • never enter the seventh room
  • but not enter
  • earned enough money
  • curious
  • always follow
  • it is time for your reward
  • heaps of gold
  • whatever sticks to you is yours
  • silver coins
  • as many as you want
  • mend – mended
  • fresh pears
  • waiting at the door

The lazy one:

  • serious
  • no matter what
  • my pretty hands
  • walked ahead
  • a well of water
  • stay the night
  • just like before
  • dark inside
  • frogs and honey-bees
  • to grab
  • out of reach
  • grow taller / grew taller
  • in bruises
  • honest

And as always: 

They lived happily ever after!

 

Vad kan du göra:

  • uttala orden/fraserna högt för dig själv
  • läs orden/fraserna tillsammans med en kompis
  • vilka ord/fraser kan du översätta
  • översätt så många du kan – skriv av de engelska på papper och skriv översättningen där
  • du får söka på nätet eller titta i en ordbok
  • Säkert hittar du ett stavfel – då upptäcker du dina kunskaper och ser vad som kan rättas – det är en god upptäckt
  • Ha roligt när du arbetar
  • Skriv något berättelsens innehåll och använd ord/fraser du nyss läst och uttalat
  • Kritik/synpunkter på folksagan

-Med ett ord kommer alltid fler, säger jag. 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling, som gjorde lektionen med mina elever. De fick uttala/läsa högt/översätta och diskutera vad de kunde lista ut av orden. Som exempelvis – herself – som bygger på her och self vilket därmed synliggör vem det handlar om.

______________________________________________________________

Varför denna undervisning:

Undervisningen innehåller/berör:

  • Ordförråd: ord och fraser
  • sociala relationer i olika sammanhang
  • olika former av dialoger, samtal
  • filmer och dramatiserade berättelser för unga
  • ges möjlighet att lyssna till sagor och hur det engelska språket låter
  • betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter
  • intonation
  • hur ord och fasta språkliga uttryck används i texter och i talat språk i olika situationer
  • berika kommunikation och uttal

 

 

Posted in Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen | Tagged , | Leave a comment

Överblick över klassrummets geografi och vad som sker i klassrummet

Jag har handlett i undervisning i många år. Det betyder att jag är med på lektionerna och ser på det som sker i klassrummet. Det betyder att jag och läraren delar undervisningens innehåll.

Jag har lärt mig en hel del om vad som sker i ett klassrum. Särskilt har jag sett hur läraren ofta missförstår ”prat” för något störande och jag kan ge läraren rätt. Det läraren förmedlar ”stör” eleverna. De börjar prata om det som läraren berättar om. Deras ”prat” är därför inte något som stör innehållet men har påverkat och berört eleverna. Deras ”prat” har därmed varit engagemang och delaktighet. Det har lett till att läraren har sett på pratet på ett annat sätt och genom samtal och diskussion har vi därmed gjort något av elevernas behov av att prata. Jag brukar ge eleverna ”en-minuts-samtal” om det som väckt upp deras tankevärld, nyfikenhet och deras förvåning eller, för den del, deras erfarenheter.

Karta över klassrummet, bänkar och lärarens klassrumspromenader

Det jag gör då jag besöker ett klassrum är att rita en karta över klassrummet och elevernas placering. Det jag sedan gör är att markerar ut eleverna med kryss så att jag vet var de sitter. Jag skriver också P eller F. Det är kanske inte nödvändigt men jag gör så ändå. Jag är medveten om att det kanske inte bör stå något alls men anteckningarna är för mig och ingen annan.

Ickevärderande kartläggning i lärarens tjänst

När lektionen börjar följer jag sedan lärarens ”promenad” i klassrummet. Jag värderar ingenting jag ser utan följer det som sker. När läraren säger något elevnamn skriver jag upp det på den markerade platsen. Om namnet sägs återigen gör jag en markering om det.

Elevernas rörelser och småprat

Jag följer naturligtvis elevernas handuppräckning, deras ”prat”, vad de säger och vad jag hör att de samtalar om. Inte sällan ställer eleverna frågor till den som sitter vid bänken intill. Frågor som ”Vad sa hon, menar hon att…” vilket sker så tyst att läraren inte uppfattar varken frågan eller engagemanget. En liten elev blev så intresserad av vattnets kretslopp och började hoppa upp och ner i bänken och sedan börja prata med sin klasskompis intill. Det hade gått upp för honom att varenda vattendroppe i hans hem hörde ihop med vattnets kretslopp. Det var en upptäckt han gjort och den upptäckten satte sprätt på hans kropp. Hans resurs försökte genast lugna ner honom men jag bad resursen att avvakta något. Engagemang ska inte stillas eller bannas.

Lärarens utblick över klassrummet

Men … det är mycket jag ser och skriver om … men kanske mest synliggör jag det osynliga. Det läraren omöjligt kan uppfatta eller förstå. Att vara lärare till 25-29 elever är som att stå med ett metspö och se ett stim av fiskar. Man vet inte var man ska kasta sin krok. Det kan vara en dålig liknelse men det är rörigt för en lärare när läraren ser ut över klassen. Det är så mycket som äger rum och som läraren måste ”välja” att reagera på eller inte reagera på. Ofta hamnar vi i ordningsfrågor och dessa kan komma att hindra själva läroprocessen. Engagemang är inte stillasittande. Engagemang är plötsligt framåtlutande. Något har blivit intressant. ”Vad” vet vi inte. Men ”att” kan vi se. Frågor som riktar sig till innehållet likaså. Dessa frågor hastar vi ibland över, som om frågorna stör oss. Elevernas frågor ska lyftas fram och få utrymme. Ibland tänker läraren att läraren inte hinner. Men om vi tänker i andra banor: Vad vi hinner är inte samma sak som vad eleverna lär sig.

Vilka elever och varför:

Ofta upptäcker jag att några elever, låt oss säga fyra eller fem, är de som får mest uppmärksamhet i klassrummet. Deras namn nämns många, många gånger. Om man då undrar varför ser man snart att det är deras uppförande som fokuseras. Det är inte konstigt att det är så eftersom läraren måste och ska främja för ett gott klassrumsklimat där det ska råda ordning och reda. Lärare har under lång tid fått höra att det är ordning och reda som ska råda. Att undervisningens innehåll bidrar till ordning och reda är det färre diskussioner om. Ordning skapas kring något. Undervisningens innehåll kan därför bidra till ordning. Men då kommer vi till frågan – vad är ordning när vi lär oss? Spontana frågor utan att räcka upp handen? Är det oordning? Plötsliga upptäckter som spritter i både kropp och tanke är en slags oordning som kommer med att man lär sig.

Även om vi lärare vill så är det inte alla elever

Hursomhelst. Många elever får inte höra sitt namn. De möter lärarens blick. Men de ges inget talutrymme eller får någon annan uppmärksamhet. Jag har granskat min egen undervisning och min kontakt med elever, något jag gör varje lektion eftersom jag har en elevlista med mig där jag markerar att jag samtalat med eleven den och den. Jag har därmed sett hur lätt det är att, utan att vilja eller att avse det, missa elever. De vi missar är de som gör det vi vill att de ska göra, de som förstått skolkoden och förstår hur man anpassar sig till den, de tysta och de som tvingats bli mer tillbakadragna. Jag brukar vända på fokus och ge dem mer uppmärksamhet och det har visat sig bli en kungsväg till att inkludera också de som vi oroar oss för. Eftersom jag tänker undervisning i alla mina möten med eleverna vet jag att det jag säger och det jag återger av elevernas resonemang blir en källa för samtliga elever. Jag har övat, övat och återigen övat på att anta ett annat förhållningssätt och inte kliva in i klassrumsmönstret utan söka bryta det.

Ta ett steg tillbaka och se till aktiviteten

Jag vet också att lärare vill, värnar och välkomnar eleverna i klassrummet och lärandet. Men att lärandets kultur inte är stelt utan rörligt så måste man ständigt se över hur och varför det är som det är. Att fånga en situation och analysera och diskutera den tillsammans. När vi är i arbete kan det vara meningsfullt att ta ett steg tillbaka och se med andra ögon på det vi möjliggör för eleverna. Hur uppfattar vi deras engagemang? Varför är de intresserade? Vad triggade deras tankeverksamhet? Hur gick det till?

Jag återkommer i frågan.

Och som alltid – det är en konst att vara lärare. Ett mycket svårt arbete och både roligt och utmanande.

Hej HOPP,

Anne-Marie Körling

Läs mer i Läraren inom mig, 2014  (DEN ÄR NEDSATT TILL 100 KR så passa på) och Undervisningen mellan oss, 2016

Posted in Anpassning, Föreläsningar jag ger, Frågekonsten, Kollegialt lärande, konflikthantering i skolan, Konsultation av något slag, Läraryrket och lärarrollen, Ordning och reda, Relationer och vänskap, Strategier, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Värdegrunden, Verkligheten | Tagged , , , | Leave a comment

UNDERVISNING: SVARET ÄR GIVET MEN VILKEN ÄR FRÅGAN?

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig och tankeväckande undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

  • Hittar du själv till klassrummet?
  • Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
  • Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

”Hon kommer inte hem förrän på lördag.”

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

  • Vilken dag kommer hon hem?
  • Kommer hon hem på torsdag?
  • Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

Ha roligt och reta upp tankeverksamheten tillsammans.

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling 

 

Posted in Frågekonsten, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Modellerna, Ordförrådet, Strategier, Svenska, Undervisningen | Tagged , , | Leave a comment

Elevens fråga – vad säger den mig?

ELEVENS FRÅGA – VAD SÄGER DEN MIG?

Jag skriver ner elevernas frågor. De intresserar mig. Jag har alltid skrivit ner elevernas frågor. Jag skriver om frågor i alla mina böcker men kanske främst i Undervisningen mellan oss, 2016. Jag studerar också om frågorna rör form eller innehåll. Observera att jag inte värderar frågorna som bra eller dåliga. Jag strävar efter att undervisningens innehåll ska väcka frågor och ser det som mitt uppdrag att vända elevernas frågor från formfrågor till innehållsfrågor. Formfrågor ska naturligtvis besvaras eller på annat sätt ingå i organisationen av undervisningen. Jag strävar efter att de så långt som möjligt försvinner och inte behövs. Men, och det är nog så viktigt att påpeka, barn och unga söker kontakt via frågor. Så inte alltid ställs frågor enbart för innehåll eller form. Frågorna kan också vara ett sätt att få kontakt med läraren. Kontakten är därför A och O. När en elev frågar:

– När är det rast?

Kan det lika mycket betyda att eleven vill ha någon slags kontakt med läraren. Därför ska alla frågor bemötas med intresse och visad närvaro.

Till formfrågor räknar jag frågor som rör:

  • När är det rast?
  • Kommer det här på provet?
  • osv

Till innehållsfrågor räknar jag de frågor som på ett eller annat sätt berör undervisningens innehåll. Dessa innehållsfrågor kan inledas på olika sätt:

  • Men … menar man då …
  • Jag fattar inte … hur tänker man då?
  • Vad betyder …
  • Kan man tänka så här …
  • osv

Jag är också varsam med svar då jag lyssnar till elevens fråga. Jag vill hellre låta eleven berätta mer om det eleven tänker. Så jag brukar ta fasta på något innehåll i frågan eleven ställt och säga:

– Du undrade om flaggornas färger? Berätta.

Ofta kommer då en längre berättelse som visar elevens kunskaper och funderingar. Frågan har något mer att säga mig.

Igår deltog jag på en lektion. Undervisningen var innehållsrik och engagerande. Eleverna ställde en del tysta frågor till varandra eller småpratade om det läraren pratade om. När vi ges möjlighet att lyssna till det ”prat” som kan upplevas och begripas som störande är det ofta inte alls något störande prat utan ett engagerande. Ämnet är intressant och eleverna  vänder sig till varandra för att fråga eller påpeka om något läraren sagt. Vi kan därför tänka

– Nu behöver ni en minut eller två för att diskutera detta intressanta innehåll med varandra. Varsågoda!

Jag skrev ner följande elevfråga. Eleven ställde den till sin lärare och lärarens innehåll.

– ELEVENS FRÅGA:

Ofta är flaggor tredelade. Vad menas med det?

Vad är det jag ser i elevens fråga:

  • ordval/ordförråd: ofta, tredelade
  • påstående/reflektion: Ofta är flaggor tredelade.
  • generaliserande/antagande: Flaggor (flera) och ordet ”ofta” – Eleven har alltså sett flera flaggor och kan göra ett allmänt antagande.
  • kunskap/vetgirighet: Eleven vet/kan något och det synliggörs i elevens ingång till frågan ”ofta är flaggor tredelade” och därefter kommer frågan.
  • Frågans innehåll: Vad menas med det? Frågan avser symboliken och inte varför. Det är alltså ett annat innehåll som åsyftas än varför flaggor ser ut som de gör till hur kommer det sig och då i syfte med betydelse.
  • Språklig anpassning: Ordval och fråga är anpassad för mottagen och riktad mot lärarens undervisande innehåll.

 

Betydelsen/vikten av att elever ställer frågor: 

I min bok Undervisningen mellan oss, 2016 skriver jag mycket om lärarens förhållningssätt till elevernas frågor. Jag menar också att frågemönstret måste förändras från att läraren ställer frågor som eleverna ska besvara till frågor som väcks genom undervisningens innehåll och därmed retar till kunskap och knyter an till tidigare kunskaper. Jag skriver i boken att ”Barn ställer tusen frågor. Eleverna lär sig att i skolan är det de omvända”.

Frågans livslängd

På elevernas frågor behöver vi inte alltid kunna svara. Däremot ska vi uppmuntra frågeställandets väg för lärande. Vi kan säga att frågan är intressant och låt oss fortsatt tänka på det du nu frågat om. Då lever frågan ett långt liv och hämtar nyfiket in sina svar. Frågor fungerar så. Därför är jag varsam med tanken om frågans livslängd. Mina svar på elevernas frågor kan därför avslutas med en fråga så att tankeverksamheten får fortsätta.

– Precis som du sa kan flaggor vara tredelade, dvs, om jag förstår dig rätt, ha exempelvis tre färger, tre symboler? Frågan är vad man vill säga med en flagga? Jag blir också nyfiken på vad tretalet kan betyda? Jag tänker vidare och tackar för din fråga. Den väckte tankar och jag vill fortsätta att tänka.

Svaret är en aning för långt men jag vill vara övertydlig med att visa att jag återger elevens fråga, tackar för att frågan också väcker min tankeverksamhet och ställer några frågor som också är svar så att frågan lever vidare som tanke och magnet.

Ja, det var något om elevens frågor.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

som också ger en idé till en omvänd undervisning:

_________________________________________________________

UNDERVISNING OAVSETT ÅRSKURS

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

  • Hittar du själv till klassrummet?
  • Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
  • Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

Hon kommer inte hem förrän på lördag.

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

  • Vilken dag kommer hon hem?
  • Kommer hon hem på torsdag?
  • Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

Ha roligt och kittla tankeverksamheten tillsammans.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling 

 

Posted in Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Undervisningen | Tagged , , , , | Leave a comment

Undervisning: Engelska och musik i klassikern PETER AND THE WOLF

Musiken som upplevelse och som i sig berättar. Låt eleverna möta denna klassiker som också visar vägen in i musikens värld. Jag fick lyssna på den här då jag var barn och jag kände med musiken. Jag visste hur farligt det var när en and och en varg var nära varandra.

Här har du innehållet i lektionen. Låt också elever i de lägre årskurserna ser. Låt dem förstå som de förstår. Berätta, prata och se om igen. Minns att upprepningen är en lärande möjlighet.

Här är film och berättelse. David Bowie läser och jag har lyssnat och njutit av berättelsen. 

 

Peter and the Wolf written by Serge Prokofieff 1936. 

This music and this tale is recognized as a little masterpiece. 

It has successfully lead children and young people to good music.

  • Do you agree? 
  • What is good music?
  • For how long ago was this work written? 

 

I wrote down the beginning of the famous story.

Early one morning

Peter opened the gate and went out into the big green meadow.

On a branch of a big tree sat a little bird. Peter´s friend.

”All is quiet,” chirped the bird gaily.

Soon a duck came waddling around

She was glad that Peter had not closed the gate,

and decided to take a nice swim in the deep pond in the meadow.

Seeing the duck, the little bird flew down upon the grass,

settled next to her and shrugged his shoulders.

 

What kind of bird are you, if you can’t fly? he said.

To this the duck replied: What kind of bird are you

if you can’t swim? and dived into the pond.

They argued and argued, the duck swimming in the pond,

the little bird hopping along the shore.

 

Suddenly, something caught Peter´s eye:

he saw a cat crawling through the grass.

The cat thought:

”The bird is busy arguing. I´ll just grab him.”

Stealthitly she crept towards him on her velvet paws.

 

Follow the story to the very end.

 

Here are some words:

Uppgift: Uttala och översätt. Arbeta två och två. 

  • meadow
  • pond
  • crawling
  • arguing
  • grab
  • towards
  • greedy
  • paws
  • immediately
  • grandfather
  • dangerous
  • forest
  • excitement
  • escape
  • meantime

Phrases and expressions

Uttala och översätt – arbeta två och två

  • pay no attention
  • no matter how
  • getting nearer and nearer
  • round and round
  • without the slightest fear
  • watching all that was going on
  • grabbing hold of
  • began to jump
  • and if one listened carefully

A PIECE OF WRITING: 

  • What do you know about David Bowie?
  • What new words did you meet?
  • Please retell the story – write a little resumé

 

Have a nice day!

Please use a lots of polite words. 

Anne-Marie Körling 

 

 

Posted in Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Musik, Ordförrådet | Tagged , , , , , , | Leave a comment