Från gemensamt lyssnande till självständig läsning

Körling fotograferar 2013

 

Den bok jag högläste i klassrummet blev alltid den bok som eleverna självständigt ville läsa. Alla böcker jag läste för eleverna blev böcker de senare valde att läsa på egen hand.

Om jag läste ett kort stycke ur en bok valde eleverna att läsa den framför den bok jag visade upp utan att läsa något ur. Jag undersökte det här. Och då jag fann att eleverna ville läsa det jag muntligt givit dem kom jag att högläsa korta stycken ur många olika böcker varje dag. Jag tog tio böcker från biblioteket och högläste korta stycken vid varje lektionsstart.

– Får jag läsa den, frågade eleverna.

På så sätt kunde jag verka för mångfald av vad att läsa och verka för litteraturens spridning.

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Från gemensamt lyssnande till självständig läsning

  1. Precis så upplever jag det också i min klass!
    Vilken möjlighet för oss som pedagoger eller föräldrar att erbjuda varierad och meningsfull läsning till våra små och stora läsare. Och vilken fantastisk bonus när förförståelse skapats som grund för den fortsatta läsningen och läsförståelsen.

Kommentarer är stängda.