Lektionsförslag: Skriv in dig mellan olika stycken och allt vad som krävs för det

Jag utgår från denna källa:

Tove Jansson: Muminpappans memoarer, Gebers förlag 1968.

IDENTIFIERA GENRER OCH SÖKA BEKRÄFTELSE PÅ GENREN I DEN PÅGÅENDE LÄSNINGEN

Som boken signalerar i sin titel handlar det om muminpappans tillbakablick på sitt liv. Genom att anknyta till titeln och undersöka kopplingen till meningen: Vad jag tyckte synd om mig själv nu efteråt” kan jag medvetande göra denna tillbakablick. Det betyder också mina lektioner med eleverna. Vilken text ska de få undervisning ur och vad ska jag lyfta upp för frågor. Nåväl. Det slog mig att man mycket väl kan göra egna inlägg i författarens text. Genom att lyfta ut två stycken ur berättelsen skapas det ett utrymme att skriva in sig. Det är ett inbjudande anslag. Jag skulle introducera detta genom att vi gör en gemensam skrivning där alla elever deltar.

ATT UTGÅ FRÅN EN FÖRFATTARES TITELVAL

MUMINPAPPANS MEMOARER. Detta är Tove Janssons titel. Den kan vi göra till en egen. Det betyder att vi kan få många olika förslag, jag listar några:

• ROCKARKALLES MEMOARER
• KAFFESÖRPLAREN ANNE-MARIES MEMOARER
• BALETTSTAFFANS MEMOARER
• BULLBAKARNISSES MEMOARER
• … fundera själv vilken titel du ville ha

ATT SKRIVA IN SIG I FÖRFATTARENS TEXT

”Hela natten vandrade jag genom okända, dystra landskap. Vad jag tycker synd om mig nu efteråt! Jag vågade inte stanna, jag vågade inte titta åt sidorna. Vem vet vad som kunde visa sig i mörkret.” Jansson; Muminpappans Memoarer, 1968 s. 23

HÄR ÄR MELLANRUMMET DÄR VÅR BERÄTTELSE SKA LÄNKAS SAMMAN MED FÖRFATTARENS FÖRSTA OCH SISTA STYCKE. 

Förslag: Jag hörde röster och ljud bakom skogens höga träd. Ibland såg jag ögon som glimmande till. Skräcken kändes som kyla. Kylan spred sig inifrån. Jag var rädd. Jag vågade inte lägga mig ned. Jag var på min vakt. Inget skulle hända mig. Jag måste stå ut till morgonen randades.

”Äntligen ljusnade natten. Och i soluppgången hände något vackert.” Ibid s. 23

UNDERVISANDE FRÅGOR till detta moment:

• Hör mitt stycke ihop med författarens två omslutande stycken?
• Hur kan jag anpassa mitt språk till författarens?
• Vilka ord bör jag återkomma till för att följa med författarens ordförråd?
• Om jag lyssnar på texten i sin helhet, vilka förändringar vill jag göra?

ATT SKRIVA IN SIG I BERÄTTELSEN – NÅGOT OM KÄLLHÄNVISNING

Man kan inte ta av författare utan att ange källor. Redan tidigt kan vi berätta hur vi gör då vi lånar meningar, citerar författare. Här kan det finnas en naturlig anledning att hänvisa till texternas ursprung och behovet av att visa vilken text som är författarens och vilken som är elevens. Detta gör att vi utvecklar undervisning om hur att citera och hur att säkerställa källor och avskrift. Det betyder också att vi måste undersöka att vi rätt skrivit av och hur vi anger källan i löpande text. Hur ska den citerade texten utmärkas? Det krävs undervisning och elevernas skrivande för att göra det möjligt att förstå. Som att ha en utläsare av citaten så att skrivaren noggrant kan följa att skrivaren rätt angivit det författaren skrivit.

UNDERVISNINGSFRÅGOR RÖRANDE DETTA MOMENT

• Hur identifierar vi citat och andra författares ord i texter?
• Hur vill du bli citerad?
• Vad betyder källkritik?
• Hur förstår man en källa?
• Hur ska man skilja ut sina egna ord från de ord man lånar?
• På vilket sätt kan jag ange källor?
• Hur gör man källhänvisningar?
• Varför gör man källhänvisningar?