Min farfar skrev barnvisor. Han skrev också tonsättarstycken. Jag är från en sådan familj. Farfar skrev om det han såg av barns handlande och görande – därför är hans sånger bortglömda, ja förutom Nej se det snöar, Ett gammalt fult och elakt troll, Har du sett min lilla katt och några andra. Men ur sångskatten fanns så många sånger. Jag har dem i blodet. Och med sångerna kom bilderna, illustrationerna:
Här är en sångsamling som handlar om yrken. Alla dessa yrken har också yrkesord i sångerna. Det målaren använder, det snickaren använder och skräddaren. Det finns mycket ord i själva illustrationerna:
Det är mest män som hantverkar, och så var det kanske en gång i tiden. Min farfar Felix Körling ville nog berätta om yrket och sätta drömmar om framtiden i ungarna när detta skrevs. Farfar var verksam under 1800 senare hälft och 1900 talets första hälft.
Men i det verkliga livet står det skrivet att i en artikel: att Felix Körling hade införskaffat en bil. Den kördes av hans hustru. Det gillar jag.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Ja det var nog inte ovanligt alls att kvinnorna körde bil på den tiden. Mina morföräldrar delade alltid på körandet.
Fint med hantverkssångerna! Men en fråga uppstår: Vem var A.W. som målade de fina bilderna till boken?