Detta är en reprisblogginlägg, EN MYCKET KREATIV SPRÅKLEKTION, överförbar till alla språk, till alla årskurser.
Idag högläste jag en Alfons Åberg. Det blev ”FLYG! Alfons Åberg”.
Det är befriade roligt att läsa en barnberättelse. Det återknyter ibland till de böcker barn har fått lyssna till då de var små. Ibland har barn inte fått lyssna till den form av berättelser och då får den chansen i klassrummet.
Det fina med att läsa en bilderbok är att handlingen är begränsad, dilemmat också och det finns en början och ett tydligt slut. Det är också vilsamt, barninriktande och åternärande, man blir barn på nytt.
Så här gör jag:
ORD ATT SÄGA
Då jag högläser får eleverna pröva vissa av författarens ord.
Jag säger; ex julprydnader – och så får eleverna säga detta ord.
Säg julprydnader med punkt, med utropstecken, med frågetecken, med kommatecken.
Därigenom prövar eleverna de ljudliga skillnaderna som skiljtetecknen faktiskt innebär, samt att de blir påminda om dem för sitt framtida skrivande.
ORD ATT HÄMTA NÄRING UR
Då boken är avslutat ställer jag mig vid tavlan:
Vilka ord kommer ni ihåg ur den här berättelsen:
Eleverna får lista:
vux-lig
tantig
läppstift
kom-ihåg-listan — osv.
Detta syftar till att aktivera ord och ordförståelse.
Vi lägger sedan in de olika orden i meningar – eleverna får konstruera meningar där orden finns med. Detta sker muntligt.
ORD ATT SKRIVA RUNT
Skriv meningar med dessa ord i.
Vi har 11 ord i vår lista.
Skriv 11 meningar.
Detta är en enskild elevaktivitet.
Vad som händer under detta arbete är:
Eleverna får skrivfart och skriver elva meningar.
De fortsätter till eget skrivande och skriver en berättelse där de skriver in alla ord huller om buller. De får högläsa för varandra under arbetets gång. De får också härma varandra.
Några elever tycker modellen var så rolig och kreativ att de slog upp andra böcker och gjorde listor med ord som de ansåg att de måste få med i sina självständiga skrivningar. Någon satt vid datorn och skrev för full.
Någon kom och frågade:
– Var är egentligen Alfons mamma?
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
