Jag talade livlig svenska med min dotter. Vi pratade livligt båda två. Någon börjar tala med oss. Jag förstår inte ett ord.
– Jag förstår inte allt man säger, sa jag, vad sa hon?
– Hon talade svenska.
Och jag insåg att jag i den skottska miljön inte förväntade mig det svenska språket. Mina öron var inriktade mot det engelskan. Jag förstod inte ord vad hon sade. Så kan det vara. Jag satt en stund och funderade över vad förväntningar gör med mig.