Category Archives: Personligt skrivande om …

Jag har olika kaffekoppar. Kaffekoppar jag fått. Kaffekoppar som påminner om givaren då jag dricker ur dem. En kaffestund i hågkomst. Min dotters kaffekopp – Den där julgåvan som gör att jag känner mer värme än den kaffet ger, och … Continue reading →

Den unga flickan sålde sina dockor. De som symboliserade gruppen One direction. Jag frågade om hon slutat tycka om dem. Det hade hon inte. Men hon hade blivit så stor att hon inte längre behövde dockorna för att leka med … Continue reading →

Jag ser dem lite överallt. De kopplade barnen. Föräldrar håller barnen i band. Jag går med min hund. Han är i koppel. Ibland då jag går förbi de kopplade barnen blir jag fundersam och undrande. Föräldrarna syns upptagna med annat. … Continue reading →

                    Vi passerar målningarna dagligen. Går förbi. Vi tittar en gång. Sen säger vi att ”där är de igen, de där målningarna av ansikten”. Tredje dagen ser vi inte längre på … Continue reading →

Mitt i staden finns en park. I parken sitter människor och tänker, dricker kaffe, äter smörgås och småpratar med varandra. I parken finns det utställningar. Under några veckor handlar utställningen om hjärnan. Den som finns i oss och styr allt … Continue reading →

Kaffekoppar jag fått får bära namnet av givaren. Därför har jag kaffekoppar med namn. Det kan göra mig så innerligt glad att dricka ur kaffekoppen given av den och den. Som en påminnelse. En närvaro. Inlägg som berör samma teman: … Continue reading →