Bara ordet – kanelbulle!
Den där bullen som funnits sedan min barndom. Den där man åt genom att bryta av en bit i början och så äta sig in mot mitten där den största klicken kanel, smör och socker fanns.
Mina bullar gör jag med kärlek. Mjöl, socker, mjölk blandar jag som jag själv vill. Jag känner av allt med händerna, degen ska vara ganska saftig. Jästen ska lösas i kallt spad och jäsa länge. Många jäsbubblor i bullarna. Osså kanelen, smöret och sockret. Mycket i mitten.
Kanelbullen är bullen med kanel i.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
