Detta med källkritik intresserar mig ofantligt. Det handlar om att förstå dialogen, och med vem man har den. Det handlar om att förstå vad den som sänder vill att jag ska förstå och att jag förstår det som sänds på ett speciellt sätt. Källkritik handlar i stort sett om lärande. Och jag funderar över en progression i lärandet av källkritik. Jag tänker att jag skulle introducera det så här. Syftet är att utveckla undervisningen. Källkritik för mig är – Vad som menas, vad som syftas, varför man sänder, hur man förpackar sin försändelse, och hur man tar emot detsamma, varför man gör det och varför man ska ta emot det.
Låt oss tänka källkritik i klassrummet. Är det inte där vi verkligen kan förstå den? Göra den verklighet?
Jag tänker så här:
I N T R O D U C E R A K Ä L L K R I T I K F Ö R E L E V E R N A G E N O M A T T
L Å T A E L E V E R N A V A RA K Ä L L A
Vi har en klass med ca 28 elever. Låt oss säga att vi sitter i en ring.
Lektionsförslag:
- Alla skriver ned en mening.
- Eleverna sätter sig i ring. (Jag undervisar alltid i ring så för mina elever har detta varit naturligt. Det betyder också att alla ser varandra i ansiktet vilket jag tycker är bra och skapar trygghet för alla).
- Låt säga att en elev får börja. Eleven läser sin mening: Lisa tycker om potatis // Amerikas president Obama blev president 2009 // osv – vilket kan utvecklas oberoende av ämne och årskurs.
- Jag brukar låta eleverna tala utifrån cirkeln, vi går cirkeln runt. Nästa elev ska återge det eleven innan precis sagt men lägga till den elevens namn: Ex – Matilda sa Lisa tycker om potatis. Därefter får eleven läsa sin mening: Kalle cyklar jättesnabbt med sin cykel.
- Efterföljande elev tar vid säger den elevens namn och säger därefter den meningen: Fredrik sa Kalle cyklar jättesnabbt med sin cykel. Därefter får eleven läsa sin mening.
- och så arbetar vi oss igenom elevernas skrivna meningar, läser dem, uttalar dem, lyssnar på varandra och tränar såväl lyssnande, läsande, uppmärksamhet och en begynnande källkritik. Den som finns i klassrummet.
Jag kommer också att skriva om:
- KAP 2: Lärarens medvetna språk kring källa, författare och skapa medvetenhet genom sitt eget källkritiska förhållande till källor.
- KAP 3: Lyssna och anteckna. Jämför dina anteckningar med dina kompisar. Hur lyssnar man, vad noterar vi, källan uppfattas olika.
- KAP 4: Håll en liten föreläsning. Låt eleverna anteckna. Ge ut dina anteckningar av det du sagt. Låt eleverna jämföra sin uppfattning av det du sagt med det som eleverna uppfattade – eleven har nu två texter
- KAP 5: Bokens avsändare och relation till andra böcker
- KAP 6: Textrörligheten och källförståelsen
Allt kommer på bloggen!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Spännande!
Tänker oxå så här. Att förstå en händelse som inträffat i en annan tid innebär att man måste läsa mångas berättelser för att själv få framåtskridandet. Lite av det du gör med barnen när de får skriva meningar.
Tänker speciell på händelser som historiskt beskrivits av segrarna. Då kan det vara bra att foga samman olika berättelser och som nu, efter andra världskriget, dyka ned i arkiven för att korrigera händelser som inte alltid är förskönande för de som en gång skrev historien.
Källor är viktiga för framåtskridandet tycker Plura.
Ja, så är det. A-M