– Anne-Marie, du skriver så mycket… sa någon…
– Nej, jag skriver alldeles för lite. Jag har mycket mer att skriva om! svarar jag.
– Anne-Marie, du har så många idéer och jag hänger inte med, sa någon.
– Nej, sa jag, jag har för få idéer och om du inte hänger med så får jag idéer om hur du ska hänga med, tillade jag.
– Anne-Marie, du verkar vara på bloggen jämt, sa någon.
– Jag är alltid där, förutom då jag gör andra saker, som fikar med människor, fotograferar konstiga meddelanden under buskar och på lyktstolpar, äter middagar, arbetar med skolutveckling, föreläser, skriver någon krönika… så jovisst, alltid där, aldrig tid för något annat.
Jag läser, njuter och får större förståelse genom dina blogginlägg.Jag uppskattar att du delar med dig.Jag blir ständigt påmind om att barnens perspektiv är det viktigaste i skolan och i livet genom dina skrivna ord. Vill därför tacka dig för att du är så aktiv på din blogg och ser de små tingens betydelse i vardagen!
Men å så vackert skrivet – tänk – jag kanske behövde just dina ord Cecilia. A-M