Det är i alla möten som pedagogiken mår som bäst. Vid samtalet med kockarna i en skola som lyfter skolmaten till skyarna och samtidigt leker med ungarnas inre frågeställningar kring hur saker och ting hänger ihop. Och ur ett Vygotskjiperspektiv så händer det alltid något med barn där de ser människor engagerade kring något. De blir nyfikna. Jag tror att yrkesrollerna ska synliggöras mer i alla skolor. Idag vet barn alldeles för lite om vad som kan vara ett arbete.
Och då en rektor slår sig ned och småsamtalar lite och väljer att se framåt istället för alldeles för långt bakåt, för att brist inte längre är en skolfråga utan att framtiden är en vilja. Jag är aldrig intresserad av det misslyckande man kan känna utan den vilja man antar inför det som kommer. Vygotskij har lärt mig det. Jag lägger en hand på rektorns arm och tänker – aldrig ska väl du skuldbelägga dåtiden, du som i dig själv är i framtiden och varje tanke du tänker handlar om hur barnen ska ha det i det som kommer.
Vi har bara vårt nu och det som kommer. Det som en gång var har vi som fond och lärdomskälla. Det som kommer ligger framför oss. Inför det kan vi göra om, nytt, bättre och medvetnare.
Samtalet med elevhälsan som ständigt letar efter nya vägar och samtidigt ser den krassa verkligheten som är krass. Skollagen förändras till förmån för elevhälsan. Och nyfikenheten på vad som kan äga rum mellan pedagogiken och psykologin intresserar mig. Kan vi samlas kring lärandet så har vi funnit varandra tänker jag. Objektet är själva lärandet. Lärandet kräver innehåll och relationer.
Och så alla kontakter via mail och blogg. Jag tänker ibland att jag behöver min friyta att tänka och fundera på, men jag behöver den öppna och den gemensamma platsen för det. Jag är nog trognare Vygotskij än jag förstår. Det inre samtalet jag för med mig själv räcker inte. Det är i en annan kontext, den öppna och åtkomliga jag själv förändras och förstår.
Och på mitt arbete lägger jag nu några sista beskrivande rader i en rapport … det är också en slags utblick för det framtida. Även om jag petar i det förgångna.
Det var några nedslag som ska ses som uppslag. Möt varandra pedagogiskt – ta lärdom!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
