Orden följde mig på resan:
Och jag ser ut över det oändliga havet och hör tidens vatten slår, vattnet nuddar mina fötter. Jag älskar horisonten. Den må vara horisont i en människas liv, ett mål som hägrar och dit båten ska fara för att upptäcka att horisonten flyttar sig och flyttar sig. Och vågorna …
Det här inlägget postades i
Skriver om ditt och datt. Bokmärk
permalänken.
Stränder
är det som händer
när havet vänder.