Mellan!

Jag håller ett alldeles nyfött barn i mina händer. Den lilla foten kniper om något osynligt. Varje andetag syns som ett mirakel. Utanför fönstren blåser världen ofattbar stor. Norge är en drabbad nation. Och med det nya livet i mina händer ligger frågorna där också – hur ska vi leva ihop? Hur ska vi göra världen tillräckligt god?

This entry was posted in Verkligheten and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.