Pedagogiska äpplen är aldrig söta

Mer av samma pedagogiska tankegångar - Körling fotograferar 2010

Skola börjar snart bli ett fenomen så gammalmodigt att den kommer att sättas upp på listan över fornminnen, hörde jag mig själv säga. Jag måste erkänna att jag har en kluven tro på skolans roll för lärandet och människan, var jag tvungen att lägga till. Sedan försvann jag för säkerhets skull rakt in i matkön och åt mycket av den slottsstek, de godstekta potatisarna, vräkte på med inlagd gurka på gammeldagsvis och så tog jag fyra skedar med rårörda lingon. Sedan försvarade jag mig med att glufsa i mig fullkomligt underbara karamellodiktade äppelhalvor med hemvispad vaniljkräm.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Verkligheten och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Pedagogiska äpplen är aldrig söta

  1. P skriver:

    Hoppas att du efter den stärkande måltiden kan klättra upp på barrikaderna och ropa det du så blygsamt nämnde. Hoppas att slottssteken INTE var utskuren från den gamla heliga kossan ”SKOLA”. Näe, för då skulle den mest troligt ha varit seg och svårtuggad.

  2. Anne-Marie skriver:

    Slottsteken var oändligt vänlig att äta, och lingonen så rödvackra, potäterna så gyllenstekta och jag åt upp mig för att få framtidskraft… Jag vill också absolut förklarar att jag aldrig talar om en specifik skola utan skola rent allmänt men då det gäller maten så kan jag vara mycket exakt. Må gott du P, Anne-Marie

  3. Mats skriver:

    Nu blev jag hungrig.
    Senast jag åt något liknande var i England – Sunday night roast!

Kommentarer är stängda.