Det utvidgade lärandet! Från lärande till lärande till lärande.
Eleven har en diagnos och läraren tror sig inte veta vad att göra. Och så förändras läraren och pedagogiken abdikerar. Rädslan att göra fel. Diagnosen tillhör den som har diagnosen.
Kunskap om diagnosen är att förstå hur eleven kan ha det. Inte att särbehandla och särordna. Utan i sitt inre ha fördragsamhet (förståelse, empati och kunskap) och fortsätta ge undervisning i sin helhet. Skolan är en plats för mångfald. Undervisningen ska utmana varje elev att lära och tillåta varje elev att yttra sig genom och i detta lärande. Undervisning som inkluderar och stöttar alla elever att lära.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Ja, precis. Diagnosen ger läraren information, och det vilar på lärarens ansvar att ta reda på, inte gissa sig till eller fantisera ihop, vad denna information består i, och sedan förhålla sig till detta.
Så enkelt, och så svårt. Och tänk vilken skillnad det gör!