Frågor om döden

”Tjorven och Stina tittade långt efter honom.

”Han vill visst inte att Malin ska gifta sej nån gång” sa Tjorven. ”Det är nog för att han ingen mamma har.”

Stina blev allvarlig, hon rynkade eftertänksamt ögonbrynen.

”Varför är hans mamma död” frågade hon.

Det var inte lätt att svara på. Tjorven funderade. Hon visste inte varför människor dog.

”Det är väl som den där visan du vet”, sa hon till sist. ”Det är väl bara så.”

Och hon sjöng för Stina:

Världen är en sorgeö,

bäst man lever skall man dö

och bli mull tillbaka …

”Det är ju sorgligt, vetja” , sa Stina.”

Ur Astrid Lindgren; Vi på Saltkråkan, 1964

 

This entry was posted in Sorg. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.