Språket springer före – hur att göra då elever kopierar texter

Läser en faktatext skriven av en elev i årskurs tre; ”ekorrens välbekanta tjattrande och smattrande eller strupljud som påminner om nötskrikans många läten”. Det är ingen tvekan om att texten är kopierad, lånad och långt ifrån elevnära. Men jag skulle inte börja med att fostra och säga att så här får du inte göra. Jag skulle ta tillfället i akt att undervisa ur just denna elevtext. Jag tänker:

Eleven har trots allt skrivit av en annan text, med ett annat språk än elevens eget, och jag skulle ta tillfället i akt att ge undervisning ur samma text. Här öppnar sig en möjlighet

  • att låta elever lyssna till ekorrens ljud, nötskrikans många läten.
  • fundera över ordet ”välbekanta” och undersöka om det stämmer samt se till att ordet kommer i omlopp mellan elever, dvs, att de får uttala detta ord och sätta in det i en mening. Det betyder att de får pröva ordet i gemenskap med andra.
  • jag skulle inte stanna vid att göra en notering om att eleven har kopierat texten, ”varit lat”, utan se det som att orden sprungit före och att jag ges en möjlighet att ta vid, fördjupa och förankra förståelse för. Det är mitt uppdrag. Jag tror inte att jag genast ska fostra och berätta om att man inte gör som eleven gör. Något har eleven lärt sig av att söka och om jag vill så kan vi tillsammans fördjupa kunskapen om vad texten innehåller.
  • Eleven behöver stöd och hjälp att omvandla texten till begriplighet. Det kan undervisningen ge.
  • Ge eleven möjlighet att möta ekorren och nötskrikan. Finns det några likheter? Hur äter en nötskrika och hur samlar en ekorre?

 

This entry was posted in Lektioner och lektionsförslag. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.