Hej!
Detta är ett personligt brev till dig;
Jag har ingen aning om besökare nu. Och jag är född nyfiken och kommunikationsbenägen. Skriv något svar eller ett litet pip, ett ord, en glad trudilutt från You-tube… vad som helst, ge dig tillkänna!
Precis som du gjorde, och du, och du, och du, på Skolforum idag, ni som blev verkliga och som sa:
– Jag har läst din blogg varje dag sedan flera år… och nu är du verklig här.
Jag kan vända på saken. Du som läser här, bli verklig för mig!
Anne-Marie
*Ett litet pip*
🙂
Alltid lika roligt att se dig RLF, OKB or whatever…Att få ta på dig…Kram!
Hej – du ska inte pipa – du ska högljudda! Glad att du är här. A-M
Hi hi – du är så rolig. A-M
Hej! Var inte på Skolforum i år så fick inte höra dig där men jag får min chans på en workshop i november. Får se om jag vågar ge mig tillkänna… Får väl ha en virkad väska eller något så du känner igen mig!
Klart du ska ha en virkad väska… jag kommer titta, leta och söka efter virknålar… vad är det jag ska hålla i november? A-M
Pip-pip! Var på Skolforum i går och träffade Mia och blev sååå sugen på Läsdax 3. Förstår att du vill, vill… hade jag kunnat vara där i dag hade jag lyssnat på dig så klart!
Annika
Jag vill ha… och jag tänker se till att få…köpa… och under…visa ur och i och tillsammans med. Det är dax! A-M
18 november, workshop om skriftliga omdömen, uppföljning från Eriksdalsskolan. Stämmer det? Hoppas, jag ser ju fram emot det!
Pip!
Jag tittar in hos dig emellanåt, speciellt då det är lite tungt med lite allt möjligt: vardagsliv, rättningshögar, självförtroende… Jag får alltid en dutt inspiration och en känsla av värme av din sida. Tack!
Men du – var du inte där förra gången då? Nu blir jag nyfiken? Vem är du? Visst har vi växlat några ord med varandra? A_M
Ni är så söta allesammans. Jag ser er ju allihop. Så glad jag blir! A-m
Men oj – och så glad jag blir – men du – måste du rätta… kan inte eleverna göra det? Det är sådant som kan bli lärande istället för rättande. A-M
Ger mig så äntligen tillkänna. Efter en föreläsning i Hbg för några år sedan är jag STORT Körling-fan. Fråga mina kolleger!!!
Du inspirirerar, utmanar och ifrågasätter mig varje dag genom bloggen, har blivit min förebild. När det någon gång visar sig att vi tänkt eller gjort lika känner jag mig SÅ bekräftad. T.ex. har inte heller jag haft fasta platser i klassrummet på flera år (fungerar utmärkt, inte rörigt alls!) och vi sitter nästan alltid i ring på golvet när vi diskuterar. Keep up the good work!
Många kramar
Maria
MEN SÅ ROLIGT – VAR ALDRIG MER TYST – SKRIV, GENSVARA – TA PLATS – UTVECKLA IHOP MED MIG. Välkommen! Jag blir så glad, så glad, så glad. A-M
Oj, nu känns det som jag har en ny kompis! Hurra! Såg att det blev fel: inspirirera… Fast å andra sidan: Kul ord, låter lite pirrigt så där, precis som det kan bli när man blir ivrig att själv prova!
Maria
Vi träffades på Rivals uteservering, jag ska översätta min fars skrift om flykten från estland och kanske även skriva om min känsla som flyktingbarn i Sverige, minns du mig? Liivi
Klart jag gör. Hejsan- och jag har undrat vad som hände, och om du försvann i Frankrike. Välkommen hem, Anne-Marie
Inspirirera … det känns som om ordet blivit pirrigt. Det är väl lycka antar jag. Som letat sig in i ordet. Välkommen kompis. A-M
Hej igen! Jojomen, eleverna ”rättar”/bedömer också. Det är verkligen ett bra sätt för dem att inse och lära sig väldigt många saker. Det är mest alla dessa intressanta texter, uppsatser, osv. som tar tid att plöja igenom. Även om jag arbetar mycket med skrivprocess, respons så tar det ändå tid. Speciellt nu på högstadiet när det börjar bli många sidor personligt reflekterande text. Men, kanske kan jag involvera dem ännu mer? Tål att tänkas på… Återigen: tack.
Hej! Jag älskar människor som ser. Därför gillar jag att vara här. Arbetar med barn och jag får en massa inspiration och tankar av dig. Att lära mig mer!
Tack.
Therese. (vi har en gemensam vän i årsta som hjälpte mig hitta hit)
Åh så glad jag blir – tacka din vän – jag tackar för att dina ögon rullar över dessa rader (Bruno K Öijer)! Anne-Marie
Hej Ann-Marie! Här är jag, Katarina.
Har ägnat kvällen åt att läsa din blogg. Har tagit fasta på artikel 7 i barnkonventionen ang. att lära sig barnets namn och betydelsen av det riktiga namnet är en viktig akt av handling och respekt. Att använda det i g o d a sammanhang bekräftar individen. Artikel 7 ska behandlas på vår FN-dag. Absolut. Både vuxna och barn ska få utbildning i h u r viktigt det är att lära sig namnen på de människor man vill skapa relationer till. Uppdraget blir stort och viktigt. Vi ska skapa goda tillfällen ofta, använda barnets namn ofta, i olika tillfällen, tidpunkter, i lek, allvar. Så ofta som det bara går. Tack för kloka ord och reflektioner!
Tack för kloka ord och tankar – de ger mig inspiration och arbetsglädje!
Tack Karin. =)