Min lördag är min lördag. I min tidigare blogg skrev jag alltid om min lördag och hur jag värnade den högt och heligt. Jag tog min lördag på djupt allvar, promenerade ut i den, eller satt över en bok och vilade tankarna, promenerade runt alla vatten, och satt på bryggorna och lät mina fötter leka med vattnet. En termos med kaffe och livet var en gåva.
Min lördag har alltid varit något speciellt. Den kräver inget utan låter ge allt. Därför sträcker jag ut mig mot denna lördag och jag tänker fylla den med något som gör mig glad. Tar jag en promenad på stadens gator tänker jag sjunga så högt att det ekar mellan husbyggnaderna!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
