BILDEN HAR INGENTING MED BERÄTTELSEN ATT GÖRA! Men jag hade ingen annan.
På tåget hem. Två kvinnor slog sig ned bredvid mig. De talade om ditten och datten. Så berättade den ena om en händelse i skolan. Jag kunde inte låta bli att lyssna. Mina läraröron är nyfikna. Läraren var förmodligen lärare i hem- och konsumentkunskap. Eleverna hade kommit med sin fråga:
– Får vi baka en kaka på måndag?
Inte bara en elev hade frågat. Frågan hade kommit från en annan grupp elever.
– Får vi baka en kaka på måndag?
Läraren som berättade intill mig hade blivit fundersam – Varför ska de baka en kaka på måndag? Hon blev nyfiken och ville veta.
Men eleverna ville inte. Läraren frågade vidare. Så fick hon veta:
– Du har lärt oss så mycket. Vi vill baka en kaka till dig. Det är därför vi vill baka en kaka. För att ge till dig. För att du lärt oss så mycket.
Jag lyssnade så intensivt att jag var tvungen att ge mig till känna. Så glad över lärarens undervisningsförmåga och elevernas gensvar på den. Jag berättade att jag lyssnat och att jag önskar att alla får veta. Därför skriver jag detta nu. Fortfarande glad, som en undervisningsupptäckare, allt kan hända när en lärare utvecklar elevernas lärande.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
