Idag stod fem stycken stora vuxna personer på stolar och skrek över en liten skogsmus som fångats in av katten. Där sprang den lilla musen till allas förfäran. Då tänkte jag iskallt på en liten barnberättelse jag läst för mina barn och mina elever. Den om Lillebror och Nalle, och kapitlet om hur mamman och lillebror räddar en mus genom att vinkla en stövel mot musen och så vips skulle musen springa in i denna för att skydda sig. Där stod jag nu på en pall och tänkte…
och så klev jag resolut ned tog en hushållsrulle och kröp intill den lilla musen. Och vips så var musen trygg och därmed fångad. Man ska aldrig någonsin förringa värdet av god litteratur och den kunskap som finns i den. Det hela gjorde mig till en hjälte. Den största hjälten blev den som bar ut musen i det fria. Där gick min gräns.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
En sann liten mushistoria.
Min man och jag är djurvänner. Min man, en rätt så lagom djurvän medan jag anses vara en överdrivet lagom djurvän.
Vi rymdes tre i vår stora dubbelsäng, Katten min man och jag.
En gång tog kisse med sej en liten mus i sängen. Alltså rymdes vi helt plötsligt fyra i sängen.
Emellertid blev katt och musleken lite väl orolig så jag väckte min man och bad honom så där lite försiktigt ta hand om kattens lilla lekkamrat.
Utan aning om hur det gick till så befann vi oss på golvet, alla fyra dessutom PÅ alla fyra. Min man såg inte den lilla musen men fick känna hur den sprang över hans bara fötter. Åskådare var katten och jag. Musen sprang till ett golvhörn och vips var den uppe på golvlisten. Där satt den ihopkrupen och syntes göra sej liten liten…ja, liten som en mus.
Naturligtvis ville vi vara försiktiga i vår räddningsaktion. Min kloke man bad mej hämta sopborsten. Sagt och gjort. Försiktigt la’ han borsten mot den lilla musen och med ett papper i hand greppade han försiktigt runt den lilla musen och släppte den ut genom fönstret.
Puh,så skönt nu skulle nattfriden infinna sej.
Katten kröp ihop bredvid mina fötter, min man hördes andas djupare och djupare.
För egen del ville inte sömnen infinna sej. I tankarna gick jag igenom det lilla nattliga äventyret. Till dess… vad hände i slutet…hur släpptes musen ut..?…SLÄNGDES musen genom fönstret…??…
HUR GJORDE DU skrek jag till den sovande mannen. SLÄNGDE du ut musen. Vi måste gå ut och se under fönstret. TÄNK OM MUSEN BRÖT AV SINA BEN I SITT FALL????!!!
Min man stirrade på mej,skakade på huvudet och sa att nå’n måtta fick det väl ändå va’……
Jag kan minnas hans blick men hur som helst…
Det låg ingen mus nedanför fönstret!!!
Du är tillbaka Mie, Jag hyllar dig med att lyfta fram din mushistoria i ett eget blogginlägg. Kram A-M