Tåget saktade in i Gnesta. Så drog tåget igång efter att alla klivit av och på. I den tysta vagnen hördes en liten, liten röst.
– Heja tåget! Heja tåget! Heja tåget! Heja Tåget! Heja tåget!
Det är så lite som behövs för att få ett lok att orka. Innan någon tystade ned den där lilla hann jag le och tänka på de där krafterna som finns i ett lok och i en liten unge!
Denna underbara, underbara unge!
Min dags bästa: Kasta mig till Solen! – en 2-åring som gungade bakåtlutad och ville ha mera fart.
Dessa underbara, underbara ungar!
Men – så vackert. Ungar! Jag blir så lycklig av sådant. Men vi måste se till att hålla liv i livssprittandet. // A-M