Att vara fyra år och ha prövat fyra gånger …
… och har fått skidor och vet hur andra gör för att åka och därmed bli arg över att inte riktigt kunna så att tårarna sprutar ilsket och säger att ”jag har gjort fyra gånger” och det inte har fungerat då är det verkligen dags att kasta ansvaret på och över de stackars skidorna. Inte ska barnet känna sig det minsta olyckligt. Skidorna klarar en överdos av ilskna ord och misslyckanden. Det gör inte barnet.
Men det är gott att misslyckas också om världen runtomkring misslyckandet är konstant och likadan som innan man misslyckades, och föräldrarna klarar av att ta barnets misslyckanden med svalka. Det är alltid omvärlden som hjälper eller stjälper barnet i hur att förstå det här med lärandet och misslyckandet. Vuxna måste hjälpa barnet att härbärgera frustrationen. Den här ungen såg ut att ha en god värld runt omkring sig som verkligen vet hur man gör det. Härbärgerar och finns kvar!
Heeello! jag låg just i sängen och skulle sova och HELT plötsligt kom jag och tänka på dig. Så jag loggade in på mobilen och hittade din blogg. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag vill säga förutom att det är kul och se dig på bilder.! Så som jag minns det har du inte förändras en dag!! Kram lovisa/loppan byängsskolan. Förra 5B
Tänker bara på det här innan man som liten fattar vilken fot och sko som hör ihop.
Gärna säger vi – fel fot. Men det väl ändå skon som klämmer?
Fel sko. Det är skon det är fel på. Foten sitter där den ska. Och är bäst där den sitter.