Jag åker hiss i den proximala utvecklingszonen…

Postat den 22/03/2011 av Anne-Marie Körling

… sa en kollega till mig. Jag kände mig med ens så betydelsefull. Det var nog det vackraste jag fått höra idag. Jag tryckte genast på min mentala hissknapp. Till översta våningen strävar jag alltid, visioner om lärandet, men jag stannar upp på vägen. Alltid! Jag kan inte allt och jag är nyfiken på allt som händer på vägen.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna att åka hiss i den proximala utvecklingszonen, att lära ihop, kollega, Lev Vygotskij, proximala utvecklingszonen, Vygotskij. Bokmärk permalänken.