Janusz Korczak skrev i sin inledning till boken Hur man älskar ett barn, 1992, att
”Varje gång du lägger boken åt sidan för att spinna vidare på dina egna tankegångar, betyder det att boken tjänat sitt syftee. Men om du bläddrar igenom sidorna och söker recept och färdiga föreskrifter och är missnöjd för att de är så få – då ska du veta, att om du hittar råd och anvisnngar så finns de där, inte med utan mot författarens vilja.”
Janusz Korszak fortsätter sina tankar om barn med orden:
””Jag vet inte” – det är vetenskapens värld en nebulosa ur vilken nya idéer uppstår, som kommer sanningen närmare och närmare. För den som inte är tränad i vetenskapligt tänkande innebär ”jag vet inte” bara en plågsam tomhet.”
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
