Jag hörde mig själv säga …

… att det är ett mycket långsiktigt arbete att ta elever från en kunskap till en annan, att bygga upp pedagogiska verksamheter och lära känna sin klass och var och en av sina elever. Det är ett stort arbete att verka pedagogiskt utan att göra pedagogiken alltför distanserad. Det handlar om att ta ut ett slags sikte och arbeta medvetet mot detta. Däremot är det mycket lätt att snabbt rasera och förstöra det pedagogiska arbetet. Det är gjort med ett pennstreck. Punkt!

Ja så ungefär sa jag. Sedan tänkte jag länge på hur mycket tid som försvinner bort i ingenting kring ingenting och för ingenting.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Pedagogik, Pedagogiska miljöer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.