Intill på promenaden

Det är så lätt att samtala då man går. Man är intill. Bredvid. Och promenaden blir ett långt samtal. Det vi gör ihop bjuder på oanade djup. Och vattnet är svart. Och isen sjunger till. Mörkret är upplyst. Jag går. Jag tänker. Jag småpratar. En inre värme ger energi. Jag hushållar inte. Jag kan ge.

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.