Min Tranströmersförklaring idag

och den där känslan

av

”just här är vi”

som måste hållas kvar,

som när man bär på ett 

bräddfullt kärl

och ingenting får spillas.

Tomas Tranströmer, Mörkerseende, 1970

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.