Febrigt möte med lärarkandidater

Jag mötte lärarkandidaterna idag. Jag har feber. Men jag tänkte att jag måste. Det är ändå bara några fjuttiga timmar. Och så föreläste jag. Eller så föredrog jag. Eller så samtalade vi. Eller så diskuterade vi. Eller så skrattade vi åt hur tokigt fel saker och ting kan bli när man är i skolan. Och under tiden jag stod bland de blivande lärarna kände jag hur jag frisknade till. Blev pigg. Blev glad. Blev nyfiken. Blev upprymd. Blev generös. Blev frisk. Jag tror det har med själva läraryrket att göra. Man ger järnet helt enkelt. Och det gör lärarkandidaterna också. Inget kommer av sig självt. Mötet skapar allt. Och innehållet.

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.