Hemmavid

Det är väder utanför. Snön yr åt alla håll. Vilsna snöflingor är för lätta för den hårda vinden. Fönsterrutorna tjänstgör som stopp. Flinga efter flinga läggs till varandra. Ett täcke bildas. Innanför brinner värmen. Ljusen syns vackrare i vintermörkret. Under täcken av dun sovs en idéliknande sömn där mörkret är vackert. Morgonen sträcker ut sig som en larv på ett blad. Med bara fötter mot en kaffebryggare och med en blick ut mot dagen. Kaffet i koppen en livsdryck. Händerna vid tangentbordet en meningsbyggnad. Och berättelsen min.

This entry was posted in Läraryrket och lärarrollen, Skriver om ditt och datt. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.