Jag läser mycket. Nu ligger en tjock bok framför mig. Om Raoul Wallenberg. Och jag studerar min läsning. Hur gör jag då jag läser och varför cirkulerar jag i mitt kök efter ett tag:
- Jag vet att jag valt boken själv. Jag är nyfiken på vem Raoul Wallenberg är.
- Jag har tittat på den utan att läsa i den. Slagit upp en sida här och en sida där.
- Jag har boken synlig så att jag när som helst kan ta upp den och börja läsa.
Då jag väl börjar läsa läsa upptäcker jag grader av fördjupad koncentration och hur vilan ifrån den nästan omärkliga ansträngningen att läsa behövs.
- Jag läser koncentrerat mellan tjugo och trettio minuter. Då läser jag stillasittande och min kropp är väldigt stilla. Jag rullar kanske en hårslinga mellan mina fingrar.
- Något i det yttre blir plötsligt uppmärksammat. Jag sätter mig tillrätta och tänker att jag ska verkligen sätta upp den där tavlan på väggen … och så fortsätter jag läsa.
- Jag undersöker plötsligt när kapitlet är slut, som för att planera min läsning eller ha kunskap om kravet på min koncentration. Jag gör en slags beräkning av texten och då jag ska avsluta min läsning. Jag avslutar inte mitt i en mening.
- Jag avslutar läsningen för en stund. Precis när Raoul Wallenberg ska åka med en vacker båt ut i världen.
- Jag går sedan omkring och plockar med saker, helt ovidkommande saker, tar bort en stearinfläck på bordet, rensar avloppet från matrester och ja, läs vidare under nästa punkt.
- Sätter på kaffe när jag gjort lite praktiska saker i mitt hem. Ja faktiskt är det helt ovidkommande saker som jag gör. Plockar upp en pappersbit från golvet. Lägger undan ett smörpaket. Bäddar till kuddarna i sängen. Nyper av ett visset blad från en krukväxt.
- Jag tänker nästan på ingenting men vet att jag inom mig bereder plats för ytterligare en halvtimmes läsning. Jag måste röra mig för att tänka på det jag läst eller för att vila från den absoluta koncentrationen jag ägnat mig åt. Ju svårare text desto mer av rörelse.
- Sen på med kaffet. Väljer kopp efter sinnesstämning. Och så tillbaka till boken.
- Äventyret fortsätter … jag ögnar igenom det jag läst och kastar mig hungrigt över den icke lästa meningens början.
Kaffe. Bra idé. Det är nog vad som behövs. Kaffe, och så flytta på katten som ligger på boken. Hon tycker också att pauser i läsningen är viktiga, eftersom hon tycker om att ta en lur i en uppslagen bok då och då.
Ler av igenkänning och funderar över hur jag kan skapa något av dessa för eleverna./Jenny