Om en boktitel, ett snöväder och två människor

Jag har min bok under armen. Vill läsa den överallt där jag måste vänta. I apoteket läser jag den. En man ser min bok och att den är skyddslös:

– Du det snöar! Du måste vara rädd om boken!

Han ser på mig med allvar. Jag håller upp boken. Nickar. Jo, jag ska vara rädd om den. Om min läsupplevelse likaså.

– Aha, den där boken! Den! Den ska du vara mycket rädd om. Den har ett innehåll som måste in i vartenda huvud!

Vi log åt vår plötsliga gemenskap. En boktitel, ett snöväder och två människor. Sen sluter jag mig mot omvärlden och fortsätter min läsning. Ett kort uppehåll … på vägen från Auschwitz, 2012.