Att göra slut med läsandet och att bli ihop med en bok

Det är inte alltid det är roligt att kunna läsa om man lämnas ensam med den läsning som erbjuds från rubriker och löpsedlar. Det är heller inte alltid roligt att kunna läsa om läsningen inte erbjuds som en aktivitet som delas med andra, där dialogen mellan läsare och författare utvecklas eller känslan ”att bli ihop med en bok” får äga rum. En elev berättade en gång att han ångrade att han hade lärt sig läsa för att det han fick läsa gav honom ”läskiga mardrömmar” och han förstod inte varför det var så viktigt eftersom allt han läste bara handlade om tråkiga saker.

Ja, han hade övergivit läsningen och vänt den ryggen. Jag träffade eleven av den anledningen. Jag skulle ge läsningen ett annat innehåll. Då tänker jag att skolan har ett synnerligen viktigt uppdrag; den att ge läsning och innehåll som väcker läsningen till liv och ger något för själva livskänslan. Skolan är en plats för innehåll. Men det är också en plats för avgränsningar. Det finns saker vi inte läser eller ger undervisning om men kanske vi ändå skulle behöva göra det; artikeln om mordet på den och den, hur det förklaras och vilka ord som återkommer. Jag har ibland blivit tvungen att leta reda på artiklar som barn har läst och som de ångrar att de läst. En elev hade läst om en hund som bet ihjäl en bebis. Så löd rubrikerna. Men ingen orientering kunde barnet få för det krävs läsförmåga till det. Inget om var detta hade ägt rum utan bara att det hade ägt rum. Ofta gav jag lektioner i geografi då dessa läsfrågor uppstod. För att möjliggöra distans genom att sakligt sätta händelsen på kartan.

Jag tänker ofta hur jag kan få eleverna att bli ihop med böcker. ”Bli ihop med böcker” handlar om att få den där boken som gör att äventyret läsa blir något annat. Jag har fått elever att bli ihop kring böcker genom att jag läser dem högt, plockar ut meningar som retar och kittlar fantasin, erbjuder medskapande till det författaren har skrivit. Och då en elev hittat sin bok har jag låtit eleven sörja att den är slut och erbjudit eleven att läsa om sin älskade bok. Läsa om?

Jag frågade om omläsning; om vi minns de böcker vi läste om som barn. Jag har många böcker som jag har läst om:

• Tove Jansson: Vem kan trösta Knyttet?
• Astrid Lindgen: Alla vi barn i Bullerbyn
• Astrid Lindgren: Karlsson på taket
• Mina drömmars stad av Fogelström
• …

”Mina drömmar stad” och de efterföljande böckerna av Per-Anders Fogelström läste jag om och om igen. Jag överdriver inte om jag säger att jag läste den första delen säkert tjugotals gånger. Jag kunde den utan och innan men upptäckte alltid något nytt. Jag var så trygg i mötet med berättelsen och hur den berättades och jag klev närmare och närmare händelserna i den. Jag grät alltid på samma ställen och ville gråta där jag grät. ”Karlsson på taket” var en bok jag egentligen inte tyckte så mycket om, jag förstod mig inte riktigt på ”den där Karlsson” men jag identifierade mig med Lillebrors längtan efter en hund. Jag hade samma längtan. Astrid Lindgren fick mig att förstå hur den längtan kunde kläs i ord.

Den elev som ville sluta läsa, inte längre kunna, måste få ett nytt läsmöte där en slags mening för själva läsandet skulle uppenbara sig. Det skulle inte handla om hans förmåga att läsa, helst skulle han få glömma bort det arbetet till förmån för att bokens innehåll mötte honom och själva äventyret, det han skulle känna, uppleva och få, var hans. Det tog lång tid och mycket av min högläsning innan detta möte kom att äga rum. Och då det äger rum måste jag tassa försiktigt ut ur sammanhanget, följa där eleven signalerar det, möta när eleven vill det, lyssna då eleven berättar. Jag behöver heller inte kontrollera att eleven förstår. En elev som läser och inte märker av annat förstår så pass mycket att det vore hemskt att kontrollera läsförståelsen. Och erbjudandet att läsa om igen måste ges eleven när sorgen över att boken är slut är för stor. Att bli ihop med en bok kan göras igen och igen och igen.

Läsförståelse och kollektiv läsning ger jag i lektionerna, ur en annan text, ur en annan författares beskrivningar och berättelser.

Frågor att ställa eleverna:

• Berätta om en läsupplevelse? 
• Hur är det att läsa?
• Vad betyder det för dig att kunna läsa?
• Hur utvecklas läsförmågan?
• Hur är det att vara en läsande?
• Finns det texter du ångrar att du läst?
• Finns det texter du önskar att du fick läsa om?