Tupplur – helt nödvändig för en lärare

Jag läser, en liten teckning, A-M Körling-001

Då jag hade min första klass var jag i oavbruten rörelse både i huvudet och i kroppen. Jag var igång från halv åtta till tre. Då jag kom hem satte jag på en kopp svart kaffe, lade mig en stund i soffan, njöt av tystnaden en stund. Sen kom den nödvändiga tuppluren. Jag sov en kvart. Varje dag. En tupplur. Den sömnen.

Tuppluren kunde också vara en promenad i en annan miljö än skolan. Då jag var färdig för dagen behövde jag en paus, en helt egen tid där ingen sa mitt namn, ropade på mig eller involverade mig i matematik, geografi eller en spännande bildpromenad. Jag tog en promenad på en halvtimme.

 

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.