Ansiktet att vila inför

Det var så vackert skrivet:


E t t    b e k a n t    a n s i k t e   s o m   s k u l l e   k ä n n a s   s o m   e t t

s t ö d   n ä r   t r ö t t h e t e n   g ö r   m i g   s k ö r.


Per Naroskin; Nyttan av att tala högt med sig själv, 2002/2007

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning, Värdegrunden och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.