Det är kanske det finaste man kan få som författare – en läsares reaktioner, tårar, skratt och hur tankarna gått och vilka tankar som är nya och som bearbetas för att bilda mening inom läsaren själv.
Detta fick jag igår:
Jag läste ut din bok om pojkars läsande i natt… oj vad den berörde mig… jag grät flera ggr så tagen blev jag. Du har ju fångat skolans själ… inga avhandlingar, granskningar, utredningar, utvärderingar kommer så nära det som du gör… elevens lärande. Och att det alltid börjar med en relation och att utgå från elevens verklighet…och sedan kommer undervisningen… för det är bara då det är möjligt.
Stort tack för denna läsupplevelse!
Hej HOPP
Anne-Marie Körling
Läs och lyssna här om ni blir nyfikna på boken.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
