Jonas Aspelin nya bok och något om tobakshandlarens stolthet

Jag fick en bok på posten. Den innehöll en hälsning. Från förlaget och författaren. Boken jag nu läser heter Undervisningens ABC och är skriven av professor Jonas Aspelin. Jag gör som jag alltid brukar när jag får en ny bok, jag småbläddrar i den, läser lite här och lite där. Det handlar om att bekanta sig med boken, glutta lite på språket, ögna igenom rubriker och så fastna vid något som lockar just mig.

Precis innan har jag skickat iväg en krönika där jag vill … ånej, det får ni läsa i tidningen senare. Min krönika tangerar det Aspelin, 2023, skriver om stolthet:

”I artikeln Pride in education undersöker Matthew Etherington (2019) en grupp lärares uppfattningar om emotionens stolthet och dess betydelse i undervisningen. Inledningsvis presenteras forskning som visar att stolthet är en viktig ingrediens i god utbildning. Till exempel har påvisats tydliga kopplingar mellan stolthet och elevernas prestationer, motivation och självförtroende.”

Ur Aspelin, J. 2023. Undervisningens ABC. Liber förlag. s. 173

Jag tar med mig ordet stolt till skolan där jag har uppdrag. Vi samtalar, diskuterar, undrar, funderar och låter våra tankar bli gemensamma i rummet. Men handlar inte stolthet om att förhäva sig undrar någon. Att göra sig bättre på någon annans bekostnad. Det är en slags skör hinna mellan att vara stolt över något och kunna prata om det och att vara stolt för att klättra över andra och visa sig bättre.

Blir det lättare om jag söker i en engelsk ordbok?

Ordet stolt är besvärligt men därför också intressant att utmana tankeverksamheten med. Vi får vara stolta över andra men inte över vad vi själv tänker om det vi gör. Aspelin hänvisar till en undersökning som är på engelska. Det kanske blir enklare att närma sig frågan vad som menas med stolt genom att reflektera över det engelska ordet pride.

Jag slår i min engelska ordbok och där syns ordets översättning inte nådig. Pride översätts till självkänsla, högmod, övermod. Vi är inte långt ifrån ordspråket ”högmod går före fall” och att ”såra någons stolthet”. Men eftersom det handlar om undervisningen skulle vi kunna tänka oss översättningen ”give pride of place to” vilket betyder att sätta i första rummet. Undervisningen är skolans viktigaste resurs och jag anser att den ska sättas i första rummet. Nu är den liksom inte ens på tapeten trots att lärare genomför tusentals lektioner runt om i Sverige varje dag. Hur undervisningen får uppmärksamhet är en fråga jag ofta ställer mig. Undervisningen är ju själva navet för en lärares arbete och för elevernas kontakt med lärare och innehåll.

Jag bär med mig tankarna om stolthet. Jag tänker på den engelska översättningen. Jag funderar över Jante och känslorna av skam när stoltheten blir missuppfattad. När man säger skryt när någon berättar om det som ägt rum och därmed tystar hela berättelsen om innehållet och yrkeskunnandet. Ordet stolt kan också kopplas till yrkesstolthet. Då är det kanske lättare att famna betydelsen. Ja, så tänker jag när jag kliver in hos mitt postombud.

Killen, ja, han är ung, och jag har lärt känna honom som den kunnige postkillen. Alltid vänlig, alltid korrekt och låter ingen trampa på hans tår. Han är stolt tänker jag. Kvinnan framför mig har ett A4-kuvert som behöver frankeras. Det brevet tar han i sin hand och väger det i luften.

– Det här väger cirka …, säger han. Det blir ett frimärke.

Kvinnan undrade och ville att han skulle väga det på vågen. Han blinkade mot henne när han lade brevet på vågen. Voila! Siffrorna överensstämde med det han redan sagt. När det blev min tur så frågade jag om det där med att väga i handen. Han sa:

– Jag tycker det är spännande att se om jag kan lära mig att känna vikterna, det hör liksom till mitt arbete.

Han var stolt. Jag kunde spegla mig i hans stolthet. Så känns den. Den gör ingen skada i någon annan. Den framkallar ingen Jante. Den får inte mig att känna mig värdelös eller nedvärderad. Tvärtom. Den gör mig glad. Jag ser hans arbete. Hans kunskaper. Han skäms inte. Han är stolt.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling  

Min krönika kan ni snart läsa hos www.lararnas.se 

 

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen, Pedagogiska samtal, Undervisningen, Verkligheten, Vetenskap och teori. Bokmärk permalänken.