Göra något av det som redan finns


Får man tycka om lekfullheten? tänkte jag då jag galopperade i mina höga klackar, och hela min vuxenhet,  över gräsplan, mot trädet. Jag ställde mig alldeles inunder och såg upp. Bredvid mig stod också en liten unge. Där stod vi och tittade. Ja, man får tycka om lekfullheten tänkte jag då jag såg den lilla pojkens stora ögon och hans plötsligt uppsprickande leende:

Titta!

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.