Ibland behöver vi skriva ett förlåt mig. Inte för att vi är tvingade. Jag och min kusin skrev alltid förlåt mig brev till varandra. Det var då vi var osams. För att bli sams skrev vi först arga brev, sedan snälla brev och slutligen brev där vi sa förlåt. Vi skrattade åt att vi kunde bli sams. Och att bli sams var det absolut bästa som fanns. Vi var skrivkunniga, läskunniga och vi möttes i det vi fick läsa och skriva.